Mellan havretuggorna på Uppsala Ponnyklubb

Alla inlägg den 20 februari 2008

Av Ulrika Pernler - 20 februari 2008 15:21

Hej! En morgon på jullovet när jag ledde Ronaldhino till ridhuset passerade vi två små flickor som skulle rida sin lektion lite senare på förmiddagen.

-Åh, titta på den hästen, hörde jag den ena säga. -När vi leker sedan så vill jag vara den där hästen, kom ihåg det!

Lite senare kunde jag se flickorna galoppera runt på den lilla banan vid kortsidan. De hade satt upp ett lågt hinder och sprang så att hästsvansarna i håret fladdrade i vinden.


En sak som är så rolig med att jobba på ridskola är att man omges av barn i olika åldrar. Det gör också att man får både se och höra saker som gör vardagen skoj. Vi instruktörer brukar dela med oss av roliga kommenatarer och händelser till varandra. Så skrattar vi gott en stund och tänker att vi borde samla allt i en liten bok.


Om man går runt till vart och ett av barnen när man avslutar sin lektion så brukar man få en del fina förklaringar på hur det har känts att rida.

En gång hade vi hoppat studs då en flicka sa till mig: -När vi hoppade kändes det precis som att jag var en ängel som flög och det killade i magen.

Jag antar att ni vuxna elever kan ha ungefär samma känsla under en hopplektion men att ni väljer att uttrycka er lite annorlunda.


När Dix fick ett sår längs nosryggen så var veterinären tvungen att skarva stygnen med små bitar av smal "gummislang" för att inte huden skulle spricka upp. Några dagar senare var det en flicka som kom till mig och beklagade sig. -Det är någon som har satt makaroner i Dix panna. Jag har pillat och pillat men de går inte att få bort.


Så var det Rasmus (min åttaåriga son) som hade ridit lektion. Karoline gick runt till allihopa efteråt och talade om för var och en hur duktiga de hade varit. Rasmus blev stolt av berömmet. -Är det något du undrar över? sa Karoline. Rasmus funderade en stund innan han sa: -Ja en sak är det. Karoline, är du en vuxen eller ett barn egentligen?


Tack alla  barn som vågar fråga och vad som helst uttrycka sig i känslor. Ni gör vårt jobb mycket intressant! Jag slår vad om att det är minst lika roligt att jobba i skolan eller på dagis. Jag kommer ihåg en gång när jag skulle hämta min andra son, Max, på dagis. Personalen mötte upp i entren och berättade hur spännande de tyckte det var med Max morfar.

-Vaddå? undrade jag.

-Ja, han har berättat att hans morfar är giraffskötare. blev svaret.

Vad får barn allt ifrån?

Presentation

Fråga mig

41 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1
2
3
4 5 6 7 8
9
10
11 12 13 14 15
16
17
18 19 20 21 22
23
24
25 26 27 28 29
<<< Februari 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards