Hej!  Vi satt bänkade i går med ett berg av chips, godis och läsk framför oss. Så började den, 2008 års svenska melodifestival. Jag hade med hjälp av min kampanj på bloggen lyckats snärja en del av mina vänner vilka också nu satt och höll tummarna i sina TV soffor.

Några av oss hade till och med satsat varsin hundring på Crille. Nu gällde det!

Vi käkade chips, lyssnade på låtar och SMS:ade.

Så var det dags för låt nummer fem, Christer Sjögren, vår viking. Då kunde jag inte sitta längre så jag ställde mig upp och sjöng med i texten. Dansen satt till hundra när jag gjorde ”sågen”, ”rotationen” och ”fingerknäppningen”. När de sista tonerna klingade ut så visste jag, Christer skulle vinna.

Resten av startfältet sjöng sina bidrag innan röstningen tog vid. Tolvor, åttor och sexor delades ut hit och dit men mest till däckbruden ”Goodyear”. Christer satt vid sitt bord i greenroom och tuggade spänt på det sista av nagelbanden. Vad var det som hände. Christers fanclub skickade förvirrade SMS till varandra. Vi förstod ingenting.

När juryröstningen var avslutad hade Crille en enda ynka poäng… Det hjälpte inte att några få ihärdiga svenskar röstat på honom. Crille orkade inte upp i toppen. När Programmet var slut satt jag i soffan. Godiset, chipsen och läsken var för längesedan borta och i mitt hjärta kände jag en stor tomhet.

Hela Söndagen vandrade jag runt i ett vakum.

Så hände det!!! Klockan var 18.30 när jag knäppte på kanal 24 för att genast känna igen det jag såg i rutan. Det var dags för Melodifestivalen 2008! Medan inledningssignaturen rullade i rutan så förstod jag att hela den grymma gårdagen bara varit en dröm.

Mitt hjärta började slå fortare och jag sprang till köket för att hämta mera chips och läsk. Jag slog mig halvliggande ner i soffan och höjde ljudet på TV:n. Melodierna följde i precis samma ordning som i drömmen.

Så blev det dags för Christer och ”I love europé”. Där var han i sin snygga kostym och välkammade frisyr. Jag flög upp och hann precis ta de inledande dansstegen. Låten satt precis lika bra som i min dröm och när Christer sjungit klart kände jag mig återigen säker på segern.

Jag lyssnade förstrött på de övriga låtarna och intog en mer upprätt sits inför den spännande slutröstningen.

Efter att jurygrupperna presenterat sina poäng stod det klart att de röstat precis som i drömmen. En sanndröm, tänkte jag och kände en rysning gå längs med ryggraden. Christer bet på naglarna och poängen uteblev.

Jag sprang ut i köket och slet åt mig TV-tidningen. Söndag, 18.30 Melodifestival, läste jag. Så såg jag det lilla ordet på slutet; REPRIS…

Nu är det inte utan att jag har en teori om hur det kunde sluta som det gjorde. För det första så vet vi ju att årets influensa går för fullt runt om i sverige. Influensan drabbar de äldre värst. Ålderskategorin 40-85 (i vilken jag själv snart ingår) ligger nu däckade och yrar under ett täcke. Därför saknades förmodligen stora delar av de jurymedlemmar som skulle ha röstat till Christers fördel.

Har också fått insider information om att det telefonnummer som angavs för att rösta på Christer var kapat. Nummret gick till en telefonkiosk i Bollnäs. Där togs samtalen emot av en skum typ vid namn Nicola Perelli eller nåt sånt.

Jag tror trots allt att Christer känner sig glad över det stöd han fick från oss  i fancluben i lördagskväll. Go Christer! We loves Europe!!!!