Hej! Helgens tävlingar gick fint trots uteblivet vårväder. Det kom i alla fall ingen snö... Vinterjackor och långkalsonger vad det som gällde för att funktionärerna skulle överleva dagen på hoppbanan.

Alla resultat hittar ni på vår tävlingssida på www.uppsalaponnyklubb.se .

Det blev ingen ridning i helgen på grund av lördagens kurs och söndagens tävling. Därför var jag lite extra ridsugen imorse och tänkte att det skulle bli skönt att få "rasta" av Ronaldhino som säkert samlat på sig en del överskottsenergi i helgen.

Jag bytte om till ridstövlar och bar fram sadel och träns. Redan efter att ha kratsat den första hoven märkte jag att något var fel. Inga bett i baken, ingen som drog med tänderna i tröjan och ingen som knuffade mig i ryggen. Ronaldhino var märkligt lugn.

Det är något som är galet, tänkte jag och gick ut från boxen för att iakta honom. Han gick runt några varv och stannade sedan och krafsade med hoven i halmen. Så knäade han ett par gånger som om han ville lägga sig ner. Jag tog upp en sockerbit ur fickan och sträckte  fram den men han nosade bara och vände sedan bort huvudet.

Inga tvivel om att han led av magont eller som det heter på "hästspråk" kolik. Att en häst har ont i magen kan bero på en massa olika saker. Förstoppning, gaser, tarmomvridningar, uttorkning och andra sjukdomstillstånd kan ge rätt så lika symptom.

Hästar kan också reagera väldigt olika på smärta. En del agerar ut som den värsta fotbollspelare medan en annan liksom stänger inne sitt onda och lider ut det i ensamhet. Det gäller att man känner sin häst för att veta hur ont den har egentligen.

Ronaldhino led i det tysta och såg rätt så apatisk ut. Jag bestämde mig för att röra på honom litegrand genom att gå en tiominuters skrittpromenad i ridhuset. Ibland kan en lätt skrittur göra  att magen kommer igång igen.

Ronaldhino skrittade lite motvilligt runt i ridhuset på nästan långt grimskaft. Verkligen inte likt honom som man i vanliga fall knappast leder utan att själv vara utrustad med rugbyskydd.

Nästa steg var att ringa till Ambulatoriska kliniken som åker ut och behandlar hästar på plats i deras hemmastall. Det är verkligen en förmån att ha tillgång till dessa veterinärer!

Framåt halvelvatiden dök de upp i sin röda bil. Ronaldhino hade då piggat på sig något och börjat leta efter lite goda höstrån i sin box.

Undersökningen ägde rum i vår vattenspilta och började med en allmän genomgång. Ronald hade bra tarmljud men var lite blek i slemhinnorna i munnen. Han hade inte heller gått på toa, som man bör, på hela morgonen. Det hela verkade vara en lätt uttorkning och kanske något förstoppad blindtarm. Veterinären beslutade sig för att ge lite avslappnande medicin för magens skull samt lite olja för att få fart på tarmarna.

Ronaldhino stod hela tiden lugnt och still under undersökningen vilket ytterligare visade att han inte var sig lik idag.

Så fick han sin spruta vilken också gjorde honom lugn inför oljepåfyllningen.

Två och en halv liter olja skulle nu hällas genom en slang i näsan och rätt ner i magen.

Veterinärens assistent fick klättra upp på en stol för att allt skulle rinna åt rätt håll. Ronaldhino stod och sov under tiden som oljan rann ner genom slangen. Till slut hade rubbet runnit ner och slangen togs ur. Ronaldhino ville genast gå hem till sin box för att få vara lite i fred.

Han la sig direkt ner i halmen och sträckte ut huvudet i den nya gula halmen. Han drog en lång suck och jag stängde dörren för att han skulle få vara i fred efter morgonens strapatser.

Nu blir det svältkost och vatten med äppeljuice några dagar för Ronaldhinos del. Han ska få gå några korta promenader under dagen för att hålla igång magen. Skönt att det bara verkar ha varit ett lättare kolikanfall denna gången. Hästar har känsliga magar!