Hej! Idag på självaste nationaldagen anlände Waldemar till sitt nya hem. Men Dansk som han är tyckte han inte att det var något speciellt med det. Han fick flytta in i vårt isoleringsstall  med Muskot som "sällskapsdam". Walle gjorde sig hemmastadd direkt och kissade ner den nya halmen. Så högg han in på höet med god aptit. Resan till Sverige hade varit lång och då blir man ju hungrig.

Övriga fyrtio lektionshästar känner sig däremot inte hungriga. De går ju ute på bete även över nätterna nu. Man kan ana att de inte använder hagtiden till att lata sig. När hästarna kommer in är de så mätta och dästa så man tror dom ska spricka.

En efter en lägger de sig ner i sina boxar och efter någon halvtimme kan man höra snarkandet av fyrtio mätta och sovande hästar.

Jag gick neråt stallgången och tittade in till en och annan häst. Där låg de helt utsträckta på sidan i halmen. Sorbits lyfte lite på huvudet och gav mig en lång blick innan han gosade in sig i halmen igen. Snart hördes han snarka högt och ljudligt.

Big hade somnat stående men också han snarkande. Han lyfte en aning på ena ögonlocket när jag pratade med honom. Underläppen hängde och nästan fladdrade till i draget från hans djupa andetag.

Vilken atmosfär! Hela stallet andades och snarkade i ett enda stort lugn. Utanför strålade solen vidare och termometern närmade sig likt igår trettio grader. Att det för bara några veckor sedan var iskallt, grått och trist har vi alla redan glömt.