Mellan havretuggorna på Uppsala Ponnyklubb

Alla inlägg den 11 juni 2008

Av Ulrika Pernler - 11 juni 2008 12:33

Hej! Regnet kom och det var välkommet. Lite synd kanske för alla som stod i nya vita klänningar på skolavslutningen idag. Men rent hästmässigt så var det mycket välkommet. Nu kanske det blir lite bättre fart på gräset i hagarna.

 

Gårdagen var tryckande varm. Det kändes som himlen vilade direkt på huvudet. Så vid fyratiden smällde det till. Ett jättebrak som fick fönsterrutorna att skallra. Efteråt följde ett långdraget muller. Så kom de första regndropparna. Jag dansade runt i köket och sjöng.

 

Den senaste tiden har jag följt gräsets döende utanför huset. Från en frisk grön färg till en allt gulare och till sist har gräsmattan liknat en öken. Men nu är det slut på gräsets lidande!

 

Idag har det strilat lite lagom mest hela tiden. Det är inte som den gången för ett par år sedan då vi fick ett skyfall som hette duga. Det vräkte ner och hela våra marker låg under vatten. I hagen vid vägen stod vattnet högre än kanten på badkaret. Vägen till hagarna flöt bort och kvar blev ett gapande hål. På hoppbanan fylldes sänkorna med vatten.

 

Hästarna som var ute på bete tyckte det var ganska skönt att flugorna ”regnade” bort. I stort sett hela hagen stod under vatten förutom en liten höjd där alla hästarna hade klämt ihop sig. Där stod de och käkade gräs och viftade på svansarna. Hästar har inte så mycket hum om katastrofer…

 

Jag tror hästar och människor har olika syn på vad som är en katastrof helt enkelt. Tänk till exempel på vad som händer om en människa har kalas för släkten och prinsesstårtan halkar ner på marken när man ska skära den första biten. Katastrof, skriker människan. Hästarna har löst problemet genom att äta sin mat direkt från marken. Inga diskussioner, ingen katastrof och ingen disk.

 

Eller tänk när man kommer till en tävlingsplats och märker att man har glömt sin sadel hemma. Ryttaren bryter ihop totalt medan hästen inte bryr sig alls.

 

Eller om man har sadeln med sig men hästen vägrar ut sig på första hindret. Katastrof, skriker människan medan hästen tänker so what!

 

För människor är det katastrof att vakna sent på morgonen, ta en snabb titt i spegeln och komma på att man la sig med blött hår kvällen innan. Hästar fixar frisyren genom att skrubba sig mot boxväggen, krubban, staketet och marken. Ju smutsigare och rufsigare desto bättre. (Detta kan till viss del stämma in på tonårskillar också…)

 

Om vi tänkte lite mer som hästar skulle vi förmodligen lida av färre magkatarrer. Själv är jag inte mycket för katastroftänkande. Jag tycker man får lösa problemen när de kommer och inte innan de finns. Jag kanske tänker som en häst.

Presentation

Fråga mig

41 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14
15
16 17 18 19 20
21
22
23 24 25 26 27 28
29
30
<<< Juni 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards