Mellan havretuggorna på Uppsala Ponnyklubb

Alla inlägg den 10 september 2008

Av Ulrika Pernler - 10 september 2008 13:02

Hej! Igår råkade en spritpenna blanda sig med whitboardpennorna vid vår skrivtavla utanför kontoret. Naturligtvis var det jag som råkade skriva på tavlan med den ”feliga” pennan… Det blev tjocka snyggt röda bokstäver. Lite för röda tyckte jag så snart jag skrivit klart meddelandet. Ett drag med fingret över texten avslöjade misstaget.

 

Någonstans har jag lärt mig ett trick just när olyckan med spritpennor på whiteboard är framme. Man tar en vanlig whiteboardpenna och ritar över misstaget med ilskna streck åt alla håll. Så tar man suddgrejen och drar över texten. På ett ögonblick så är tavlan som ny.

 

Jag ritade streck med en annan penna. Uppåt och nedåt och åt alla kanter och håll. Så tog jag upp sudden med hoppet fortfarande tänt. Jag suddade… och suddade… och suddade… Det blev inget vidare…

 

Idag ska jag gå på jakt efter lite rödsprit eller något läskigt frätande i en flaska med dödskalle på. Så ska färgfläcken få sig en omgång.

 

Apropå uttrycket ”det blev inget vidare” så är det väldigt användbart för att uttrycka att något inte blev riktigt som man tänkt. Sådant händer då och då.

 

En gång hände det min äldsta son . Fast då var han nog i sexårsåldern. I vilket fall så satt han framför datorn och spelade något spännande spel. Bredvid honom på skrivbordet låg av någon anledning han pappas batteridrivna rakapparat.

 

Sonen fortsatte spela på datorn med den ena handen medan den andra handen tog upp rakapparaten. Snacka om simultankapacitet. En stund senare kom jag in i rummet och fick se honom djupt försjunken i spelet medan han drog rakapparaten upp och ner längs sidorna av huvudet.

 

Den uppkomna frisyren var av en mycket sällsynt art och vi fick gå till frisören för att ordna upp det hela.

 

-         Och vad har hänt här då? Sa frisören som inte verkade helt ovan vid barn som kommit över saxar eller rakapparater.

-         Jo jag lånade pappas rakapparat. Så körde jag lite här och lite här och lite där…, han gjorde en ordentligt lång konstpaus medan han vände och vred på huvudet framför spegeln. Så konstaterade han:

-         Det blev inget vidare…

 

Apropå frisyrer så har det hänt även i hästvärlden att det inte blir något vidare vad det gäller frisyrer. En gång bestämde vi oss för att klippa vår ulliga ponny Neuthron. Hans hårrem hade antagit utseendet av ett långhårigt virvelmarsvin. Vi riggade skospiltan längst ned i stallet med klippmaskin, diverse sladdar och annat. Så hämtade vi ponnyn.

 

Vi var väl medvetna om att Neuthron oftast gjorde saker och ting på sitt eget vis. Så vi hade utrustat oss med en stark person som skulle hålla i ponnyn och en snabb person som skulle köra klippmaskinen.

 

Neuthron gick snällt in i spiltan och ställde sig. Den starka personen höll ett fast grepp medan den snabba personen drog igång klippmaskinen. Så satte hon maskinen mot halsen och började klippa. I samma sekund tog Neuthron ett stort språng ur spiltan och sprang hemåt genom stallgången. Den starka personen som också visade sig vara en mycket envis person vägrade släppa taget. Resultatet blev att den starka personen for likt en projektil längs stallgången. Precis lagom nära boxraden för att stöta mot varje sadelhängare som åkte in och slog i boxväggen med en högljudd smäll.

 

Vi andra stod kvar i skospiltan och såg och hörde dem försvinna bortåt stallgången. Klippmaskinen tuggade fortfarande i luften.

 

Den vintern hade Neuthron en klädsam hårlös stripe som löpte från halsen till baken. Vi fick många frågor om den underliga klippningen och kunde bara svara:

-Det blev inget vidare…

Presentation

Fråga mig

41 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6
7
8 9 10 11 12 13
14
15 16 17 18 19 20
21
22 23 24 25 26 27 28
29 30
<<< September 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards