Mellan havretuggorna på Uppsala Ponnyklubb

Direktlänk till inlägg 23 september 2008

Finns det verkligen kängurur i Jälla?

Av Ulrika Pernler - 23 september 2008 13:51

Hej! Visste ni att UPK så gott som är en 4H-gård. Ja i alla fall till antalet djur och antalet olika sorters djur som man kan få se. Här finns hästar, rävar, grävlingar, grodor och en hel massa olika arter av harar… Fråga min S10:a på måndagar 19.30 De har helt säkert sett harar och kaniner och en av dem påstår sig ha sett en känguruunge under kulverten… Fast jag vet inte med den där sista.

 

Det började förra måndagskvällen då vi hade hopplektion ute på den stora hoppbanan. Så här års är det mörkt vid tiden för lektionen men tack vare suverän belysning så kan vi vara ute ändå. Lektionen flöt på fint och tiden tog som vanligt slut fortare än man anar.

 

Gruppen skrittade sina hästar en stund innan vi skulle rida ner till stallet. Det var då tre- fyra pyttesmå harungar skuttade ut på banan. Var och en inte större än en knytnäve och alldeles ulliga i pälsen. Harungarna skuttade runt som galningar och hoppade över bommar och kröp under lådor. Plötsligt drog de en repa över hela banan och försvann in i skogen. Hästarna tittade storögt efter de konstiga besökarna.

 

Igår kväll var det dags igen att rida på hoppbanan. Redan vid lektionens start fick vi besök av en hare som sprang över banan. Detta var också en unge fast av lite större modell (läs äldre). Hästarna brydde sig knappt om att titta efter haren som snabbt sprang in under domarboden.

Eleverna var tvungna att diskutera en stund huruvida det varit en hare eller kanin…

 

Så red vi. En av mina elever upplyste om att det förmodligen låg ännu en hare och tryckte under kulverten. Det gjorde det! Rätt som det var bestämde den sig för att lämna skeppet och skuttade på sina långa bakben ut i skogen. Några av hästarna tvärnitade när haren kom springande alldeles framför benen på dem. Men snart var allt som vanligt igen.

 

Pimpim funderade nog hela lektionen vad det var som hände på hans hoppbana. Förra veckan hade han träffat på de alldeles nya harungarna, små och duniga och även i en hästs ögon rätt så söta. Men veckans besökare var betydligt större och tydligen storebröder till de andra. Han funderade en stund på hur deras pappa såg ut, och hur stor han var egentligen… Men så bestämde han sig för att lägga sin oro åt sidan och man kunde se hur han började slappna av.

 

Det var dags att trava av hästarna för att sedan skritta ner till stallet.

 

Det var då pappa hare brakade ut ur skogen!!! Pimpim hade precis fått rumpan mot den plats där det skuttats som mest, när han hörde hur det rasslade till bakom honom. Bättre fly än illa fäkta! Tänkte han och satte en imponerande fart bortåt banan. Hans ryttare kunde bara hänga med.

 

Efter en stund märkte han att de andra hästarna inte hängt på utan bara stod och stirrade efter honom. Han skämdes lite över sitt tilltag och stannade.

 

Pappa hare visade sig inte vara något annan än en häst som kommit ut från ridvägen. Så pinsamt, tänkte Pimpim… Ibland är det skämmigt att vara ett flyktdjur.

 

Lugnet hade återinfunnit sig och gruppen skrittade av sina hästar under ivrigt pratande (som vanligt). Var det harungar eller var det kaninungar? Eller var det kanske en känguruunge?

 

Jo ni, jag vet nog vilket jag tycker verkar mest troligt. Vi får väl ta en riktigt ordentlig titt nästa måndag!

Så avslutar vi med några husdjur: Boaormsparet Romeo och Julia förtjänar ett omnämnande här i bloggen tycker jag. Jag har för mig att de oväntat blev fler, många fler, eller mins jag fel?

Lindas marsvin heter Skrållan,Lejla,Trollet och Kolan. Linda, du måste ha någon slags linje när du döper dina djur. Antingen tar man disneyfigurer eller filmstjärnor eller maträtter. Men du verkar ha gjort pyttipanna av alltihop.

Lindas hamstersamling finns ej mer men dessa hette när det begav sig Piggelin,Zaphire,Daim och Viggo. Vi tackar för denna vetskap!

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Ulrika Pernler - 12 juni 2016 19:17


     I morse bar det av till Lovisedal för att döma och för vilken gång i ordningen jag körde vägen dit har jag ingen aning om. Lovisedal och Rotbrunna är annars de två ledande destinationerna för min del när det gäller vilsekörningar.    Jag...

Av Ulrika Pernler - 9 januari 2016 17:25


Den här vintern är en kvarkavinter. Jag vet inte om vädret och fukten bidragit till att Kvarkan stortrivs eller om det bara är ett Kvarkaår. Hur som helst så poppar det upp rapporter om misstänkt och konstaterad Kvarka dagligen just nu och är det någ...

Av Ulrika Pernler - 11 november 2015 18:33


    Eller ja, en gång var träningen visserligen allt annat än en höjdpunkt för mig. Det kom en välrenommerad tränare till vår anläggning och jag hade klätt upp mig lite extra. Det kan ju vara svårt att tro att det går. Men jo då jag hade ekipera...

Av Ulrika Pernler - 7 oktober 2015 18:55


När jag var liten hästtjej så fanns det i stallarna där man vistades en och annan ”hästkarl” som jag var livrädd för eftersom minsta felsteg ledde till en omedelbar åthutning. Samtidigt ville jag gärna finnas i deras närhet eftersom jag t...

Av Ulrika Pernler - 30 augusti 2015 21:11


    Om man vill ha en egen häst så är det en bra idé att lägga undan pengar då och då när man har några över. Om man i slutänden har haft lite pengar över tillräckligt många gånger så kan det hända att drömmen slår in.   Jag var väldigt spar...

Presentation

Fråga mig

41 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6
7
8 9 10 11 12 13
14
15 16 17 18 19 20
21
22 23 24 25 26 27 28
29 30
<<< September 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards