Bildtexten under bilden: ”1928 inträffade en materiellt svår bilolycka på riksvägen mellan Örkelljunga och Åsljunga. Det var en Örkelljungabo som körde på en köpman från Skånes Fagerhult. Vid den efterföljande rättegången i Klippan sades det att Örkelljungabon som var orsak till olyckan fick en förmildrande dom därför han hade druckit brännvin och därför hade svårt med att styra.”

Hej! Var det verkligen bättre förr? Jag fick denna bild och text från pappa som i sin tur fått det av en arbetskamrat på vägverket. Ett utdrag ur 1920 års körkortsbok följde också med:

Citat ur körkortsbok år 1920: ”De som vållar bilisten de största bekymren, äro dock lekande barn och nervösa fruntimmer. De förra äro under lek både blinda och döva. Att signalera åt dem hjälper i regel ej, och ofta komma de framrusande så nära vagnen att signalen icke blir av betydelse. Där man väntar sig lekande barn såsom vid skolor, lekplaner etc., bör man endast köra fram med yttersta varsamhet, ty man kan sällan hjälpa sig med annan manöver än att stoppa vagnen.

Damer är ofta lika svåra som barnen, ty vid en hornsignal tappar de ej helt sällan koncepterna. Att de efter att ha passerat trefjärdedelar av gatan utan vidare vända för att nå den gångbana de nyss lämnat är intet sällsynt. Ja två, tre gånger kunna de springa fram och tillbaka framför bilen. Stanna och låt dem komma upp på gångbanan! Handla i övrigt som vid möte med spårvagnar.”

Idag kan man skratta gott åt sådana här texter fast i grund och botten är det inte så roligt. Nåja, jag tänkte ge några exempel ur de gamla ridhandböckerna också. Vilka är riktiga guldgruvor för roligheter! Det mesta vad det gäller ridning stämmer dock fortfarande.

Häromveckan fick jag överta en bok som heter ”Amatörryttaren” från en av mina mostrar. Man kan säga att den var hennes ”bibel” när hon som barna var hästfrälst. Boken är skriven av G. A. Boltenstern och utgiven 1927.

 I kapitlet som heter ”Söndagsryttaren” kan man läsa följande: ” Den så kallade söndagsryttaren, vilken naturligtvis i detta sammanhang kan tänkas uppträda vilken av veckans dagar som helst, utmärker sig på ett eller annat sätt för just det uppträdande man bör taga som varnande exempel.

Till vägbanan tages ingen hänsyn, vare sig den är hårdfrusen med gropar och spår eller stensatt. Bara det går fram i slängtrav eller galopp- nota bene om det finns åskådare.

Nu måste man ju i rättfärdighetens namn säga att denna söndagsryttarens framfart ofta kan vara alldeles mot hans vilja. Hästen kan ha fått hemkänsla och helt enkelt vänt med honom..

Söndagsryttarens sällskapsridning är sorgligt iögonfallande eller löjeväckande. Tack vare Civila Ryttarförbundet och ett stegrat intresse för sporten i ridningen har söndagsryttarens mångfald minskats. Avlivad är han tyvärr ännu ej såsom sådan.

I ridinstriktion från 1940 finns ett kapitel som heter 1:a årets utbildning. Det beskriver vad de unga rekryterna skulle lära sig under sitt första år till häst. Balansridning ansågs som särskilt viktigt för att rekryterna skulle få en korrekt sits. Det kan jag hålla med om , däremot är de övningarna som beskrivs kanske inte riktigt likadana som de vi gör i dag. Hör här bara:

Bollkastning med vid ryttaren medelst ett snöre fäst boll, denna bör huvudsakligen kasts uppåt, varigenom en riktig ställning av huvud och överliv främjas.

Ryttaren avtager livplagget och påtager det därefter åter.

Ryttaren avtager mössan med t ex yttre handen och för den under samma sidas axel uppåt ryggen där den fattas av den över inre axeln förda inre handen.

Av- och uppsittning under rörelse. Ryttaren fattar med inre handen mantag ett par handsbredder framför manken och med yttre handen i framvalvet, svänger yttre benet över hästryggen, sänker sig med böjda armar långsamt mot marken, skjuter benen framåt och kommer ned jämfota. Sedan tages omedelbar sats till uppsittningen, varvid ryttaren med böjda armar håller sig så långt fram som möjligt så ryttaren vid uppsprånget icke kommer upp på hästens länd eller över på andra sidan…

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

     I morse bar det av till Lovisedal för att döma och för vilken gång i ordningen jag körde vägen dit har jag ingen aning om. Lovisedal och Rotbrunna är annars de två ledande destinationerna för min del när det gäller vilsekörningar.    Jag...

Den här vintern är en kvarkavinter. Jag vet inte om vädret och fukten bidragit till att Kvarkan stortrivs eller om det bara är ett Kvarkaår. Hur som helst så poppar det upp rapporter om misstänkt och konstaterad Kvarka dagligen just nu och är det någ...

    Eller ja, en gång var träningen visserligen allt annat än en höjdpunkt för mig. Det kom en välrenommerad tränare till vår anläggning och jag hade klätt upp mig lite extra. Det kan ju vara svårt att tro att det går. Men jo då jag hade ekipera...

När jag var liten hästtjej så fanns det i stallarna där man vistades en och annan ”hästkarl” som jag var livrädd för eftersom minsta felsteg ledde till en omedelbar åthutning. Samtidigt ville jag gärna finnas i deras närhet eftersom jag t...

    Om man vill ha en egen häst så är det en bra idé att lägga undan pengar då och då när man har några över. Om man i slutänden har haft lite pengar över tillräckligt många gånger så kan det hända att drömmen slår in.   Jag var väldigt spar...