Hej! Igår var vi instruktörer på Globen. Några var tvugna att vara hemma och jobba förstås. Den första bilen fullastad med instruktörer anlände till garaget och parkerade utan problem (förutom en ganska kraftig sammanstötnig med en stolpe...).

Bilen tömdes på en sekund och sedan löpte vi gatlopp mot mässan i annexet. Den andra fullastade bilen fastnade i långa bilköer och missade premiäröppningen av annexet men kom ändå lagom till den första föerställningen(Stackars dom!).

Efter den första shoppingrundan tog vi vägen runt kiosken, fyllde på godis och läskförråden och bänkade oss sedan.

Dagen fortlöpte som den brukar. Vi turades om att springa upp och ner för trapporna och in och ut på mässan. För varje gång någon ville resa sig blev det lite svårare på grund av att antalet kassar blev fler och fler.

Vi såg på hoppning, dressyr, clinic och lite showinslag.

Hemresan vid sextiden skulle gå i endast en bil då vissa av oss stannade kvar längre. Tyvärr hade vår chaufför försvunnit i vimlet på mässan och vi vart lite oroliga. Tur att det är mobilernas tid så vi kunde ringa.

Vi bestämde mötesplats, och missade varandra. Vi bestämde ny mötesplats och kunde till slut återförenas. Så började jakten på bilen. Av de som åkte med denna chaufför till Globen återstod endast två. Chauffören och en person till. För att dessa personer inte ska känna sig dumma så nämner jag inte deras namn. Jag kan dock avslöja att den ena instruktören började jobba hos oss i höstas och den andra är hovslagare.

Ingen av dessa hade någon aning om var de parkerat. De visst inte vilket plan, vilken färg eller vilket nummer. Hovslagaren mindes dock svagt ngot om stålrör som hon krupit under...???

Vi fick börja om från början. Upp i köpcentrat igen för att sedan tänka alltihop baklänges. Först hittade vi en affär som de kände igen och sedan en rulltrappa. Vi tog oss förvirrade neråt i parkeringshuset. Gissa om lyckan var stor då vi plötsligt fick krypa under ett staket gjort av stålrör. Vi var hemma!

Hemresan gick bra...

Idag har jag lyckats hitta en mycket stämningsfull julvideo. Lyssna och njut länge eftersom videon är över 6 minuter lång! Tips; det går att stänga av på den lilla pilen nere i vänstra hörnet.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

     I morse bar det av till Lovisedal för att döma och för vilken gång i ordningen jag körde vägen dit har jag ingen aning om. Lovisedal och Rotbrunna är annars de två ledande destinationerna för min del när det gäller vilsekörningar.    Jag...

Den här vintern är en kvarkavinter. Jag vet inte om vädret och fukten bidragit till att Kvarkan stortrivs eller om det bara är ett Kvarkaår. Hur som helst så poppar det upp rapporter om misstänkt och konstaterad Kvarka dagligen just nu och är det någ...

    Eller ja, en gång var träningen visserligen allt annat än en höjdpunkt för mig. Det kom en välrenommerad tränare till vår anläggning och jag hade klätt upp mig lite extra. Det kan ju vara svårt att tro att det går. Men jo då jag hade ekipera...

När jag var liten hästtjej så fanns det i stallarna där man vistades en och annan ”hästkarl” som jag var livrädd för eftersom minsta felsteg ledde till en omedelbar åthutning. Samtidigt ville jag gärna finnas i deras närhet eftersom jag t...

    Om man vill ha en egen häst så är det en bra idé att lägga undan pengar då och då när man har några över. Om man i slutänden har haft lite pengar över tillräckligt många gånger så kan det hända att drömmen slår in.   Jag var väldigt spar...