Hej! Tycker ni att det finns hästar som är hårda i munnen, obekväma att rida eller besvärliga att ha att göra med i största allmänhet?

Idag ska jag göra er mycket glada! Dessa hästar finns inte…

Har ni tänkt på att bakom varje uttalande vi ryttare gör efter vår ridtur så avslöjar vi lite av sanningen om vår ridning och likaså vår självkritik!

Klagar någon på en hård hästmun kan jag lova att det i andra änden av tygeln sitter en hård hand.

Klagar någon på en obekväm och studsig hästrygg kan jag lova att på den ryggen sitter en obalanserad och spänd ryttare.

Har ni hört någon klaga på att hästen inte vill hoppa, inte vill fatta galopp eller inte vill vända över spåret?

För mig går gränsen mellan nybörjare och erfaren ryttare när man börjar säga:

”-Idag var jag hård i handen” i stället för ”-Idag var han hård i munnen”.

”-Idag var jag spänd i sitsen” i stället för ”-Idag var han studsig och obekväm att sitta på”.

Med ett enda enkelt ord kan man säga INSIKT.

Det är en väldigt bra egenskap om man vill bli en bättre ryttare.

Vad ryttaren beskriver efter sitt ridpass säger mycket om hur långt ryttaren har kommit i sin insikt om hästar och ridning och inte minst sig själv. Ridning handlar om självkännedom och kroppskoordination. Timing och Känsla!

Så plötsligt en dag hör man ryttaren beskriva:

-Idag sprang vi förbi ett hinder för jag glömde att rama in min häst!

-Idag rev vi ett hinder för jag rätade upp mig för snabbt i språnget!

-Idag missade vi en galoppfattning för jag blev för otydlig i halvhalten!

Och ganska snart hör man samma ryttare säga:

-Idag kunde jag verkligen behålla mina armar mjuka genom hela passet och han blev så fin i munnen!

-Idag hittade jag en perfekt rytm i galoppen och vi hoppade hela banan utan en enda miss!

-Idag slappnade jag av i hela kroppen och min häst travade så fint som han aldrig gjort förut!

WOW!