Hej! När jag var yngre så var min största ryttarförebild Lars Andersson på den kolsvarta hingsten Herkules född 1971.

När det var Lasse och Herkules tur att göra entré på dressyrbanan höll jag alltid tummarna lite extra hårt. Under sina tävlingsår tog Herkules 56 placeringar i svår klass dressyr. 1988 deltog Herkules och Lasse i OS.

Det var ingen av mina kompisar som fattade någonting om varken Herkules eller Lars. De hejade på hoppryttare som Peter Eriksson, Hugo Simon eller Ulrika Hedin och jag blev rätt så hånad...

Jag försökte få de andra att förstå varför jag dyrkade den där kolsvarta hingsten med sin gigantiska hals som gjorde att han såg ut att kunna stå på öronen i vilken sekund som helst och ryttaren med de flera meter långa och pinnsmala benen.

Men jag måste säga att de förstod sig inte på dressyr över huvud taget!

Kanske hade det något med Lars Anderssons utseende att göra... Kort hår, snedbena och stora glasögon....

Jag menar han var ju inte så olika en annan idol jag hade. Skräckförfattaren Stephen King...

Lite kungligt liksom...

Fast då borde jag ju ha gillat Ola Ullsten också...

Nä, det där var nog bara en tillfällighet eller så hade alla fyra samma optiker...

Jag brydde mig i vilket fall inte om vad de andra tyckte och Herkules fortsatte att vara min absoluta favorit bland de bästa dressyrhästarna.

Även om Herkules inte finns kvar i dag så lever han vidare genom sina avkommor. Den extremt stora halsen ärvs gärna vidare i flera generationer. Vi har idag två hästar i stallet som har Herkules som morfar; Lola E och Winston. De båda bär dagligen omkring på varsin ståtlig Herkuleshals!

Lars Andersson red inte i de stora sammanhangen något mer efter att Herkules pensionerats. Men han är än idag med på många av de stora arenorna men nu i kulisserna som make och tränare åt Louis Nathorst.

Vad jag vill ha sagt med detta är; Håll fast vid era idoler!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

     I morse bar det av till Lovisedal för att döma och för vilken gång i ordningen jag körde vägen dit har jag ingen aning om. Lovisedal och Rotbrunna är annars de två ledande destinationerna för min del när det gäller vilsekörningar.    Jag...

Den här vintern är en kvarkavinter. Jag vet inte om vädret och fukten bidragit till att Kvarkan stortrivs eller om det bara är ett Kvarkaår. Hur som helst så poppar det upp rapporter om misstänkt och konstaterad Kvarka dagligen just nu och är det någ...

    Eller ja, en gång var träningen visserligen allt annat än en höjdpunkt för mig. Det kom en välrenommerad tränare till vår anläggning och jag hade klätt upp mig lite extra. Det kan ju vara svårt att tro att det går. Men jo då jag hade ekipera...

När jag var liten hästtjej så fanns det i stallarna där man vistades en och annan ”hästkarl” som jag var livrädd för eftersom minsta felsteg ledde till en omedelbar åthutning. Samtidigt ville jag gärna finnas i deras närhet eftersom jag t...

    Om man vill ha en egen häst så är det en bra idé att lägga undan pengar då och då när man har några över. Om man i slutänden har haft lite pengar över tillräckligt många gånger så kan det hända att drömmen slår in.   Jag var väldigt spar...