Mellan havretuggorna på Uppsala Ponnyklubb

Alla inlägg den 7 maj 2009

Av Ulrika Pernler - 7 maj 2009 15:53

Hej! Jag har en känsla av att utfodring med hö blir allt ovanligare. Istället går fler och fler över till att utfodra med hösilage som till skillnad från det torkade höet är en konserverad gräsprodukt utan några andra tillsatser än gräsets eget innehåll.

 

”Om hästen själv får välja” – så vinner hösilaget för det mesta. Hästarna tycker det syrliga gräset är mycket godare än torrt gammalt hö.

 

Sedan något år tillbaka så utfodrar vi helt och hållet med hösilage som stråfoder, och så halm förstås. Halmen är en viktig förströelse och fiberkälla för hästarna de tider som de står inne i stallet mellan utfodringarna.

 

Det är betydligt lättare att ta in hösilage av god kvalitet än att få in hö av god kvalitet eftersom höet ska ligga på åkern och torka. Min erfarenhet är att torkproceduren ideligen störs av regn och dåligt sommarväder…

 

När jag var liten så var det hö som var den huvudsakliga stråfoderkällan. Jag vet inte om vädret var bättre då… Förmodligen berodde det på att man inte hade vad som behövdes i form av maskiner och annan teknik för att ta in något annat än hö då.

 

Höskörd och bärgning av tonvis med hö hörde sommaren i stallet till. Alla i stallet skulle naturligtvis hjälpas åt för att få in stora mängder foder för kommande vinter.

 

Det behövdes mycket folk för att ta in höet! Det skulle slås, vändas och strängas i omgångar på åkern. Sedan skulle det packas till balar, lastas på kärran och köras till höloftet. Hela proceduren mådde bäst av att solen sken oavbrutet.

 

Det var där, på höloftet som jag brukade befinna mig. Där var det varmt och dammigt och man sjönk ned till knäna i gammalt löst hö som låg över hela golvet (vilket också var hästarnas tak). Man fick en högaffel i händerna och sedan när traktorn kom så bildade man kedja och började kasta balarna inåt i ladan. Det skulle packas från en kant till den andra.

 

Jag var alltid lika imponerad av kvinnan som förestod stallet. Hon var i fyrtioårsåldern och stark som Magnus Samuelsson. När hon lyfte balarna såg det ut som om de vägde bara några hekto. Med en snygg sving kom balen farande över huvudet på oss andra och landade snyggt i det bortersta hörnet i ladan. Själv lyckades jag med nöd och näppe lyfta balen och slänga den till nästa man i kedjan som stod ett par meter bort.

 

När kärran var tömd åkte traktorn till åkern för att hämta nästa lass. Då hann man ofta sätta sig en stund och dricka lite saft och tömma skorna från stickiga höstrån.

 

En sommar hände det en annorlunda sak hos en av våra grannar i Jälla. De höll som bäst på med höskörden och alla var med. Först ute på åkern där det langades och lastades balar. Sedan hemma på gården där de liksom vi bildade kedja och langade balarna mellan varandra.

Plötsligt när siste man i kedjan skulle kasta balen på plats i stapeln så hördes ett väsande ljud. Strax därefter hittade man en stor huggorm som åkt igenom hela balproceduren med pressning och snörning. Den satt fast under båda balsnörena och var väl inte så jättenöjd med den hantering den utsatts för den dagen….

 

Man kunde hitta en del konstiga saker i höbalarna under vinterhalvåret. En sandal till exempel… Ibland hittade man mumifierade råttor också. De stackarna hade väl legat och sovit i höet intet ont anande när traktorn kom. På UPK brukade vi ibland roa oss med att ta de där torkade råttorna och placera ut dem på roliga ställen. Som på skohyllan där den upptäcktes precis när man skulle ta på sig stövlarna. Stallhumor?

 

Höskörd hörde liksom sommaren till förr. Nu sköts alltsammans av bondens maskiner. De slår gräset, plastar in balarna och en truck lastar in dem i ladan. Fast det är rätt så skönt faktiskt! Man få hitta på något annat när solen skiner helt enkelt!

Presentation

Fråga mig

41 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1
2
3
4 5 6 7 8 9
10
11 12 13 14 15 16
17
18 19 20 21 22 23
24
25 26 27 28 29 30
31
<<< Maj 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards