Hej! Ikväll när jag kom hem från Hedemora och öppnade min mail så fanns ett brev från Emily som några dagar tidigare skrivit på klotterplanket. Hon berättade att hon och hennes syster hyr två ponnyer från Sjöstjärnans ridläger, Bellis och Prins.

Bellis är helsyster till Oboy och Prins är näst intill helbror eller åtminstone trekvarts bror då Bellis och Prins mammor är systrar.

Emily skickade med några bilder:

 Bellis och prins busar i hagen

Bellis på klubbtävling

 Bellis i hagen

Det där släktskapet mellan Jan Johannessons ponnyer känner jag igen från alla de "Gotlandshästar" vi köpt från honom. De är samtliga släkt med varandra på ett eller annat sätt.

Gemensamt för dem alla är att de är otroligt trevliga i psyket. Fast en gång i tiden har de varit "vildhästar"...

Ni kanske har läst om våra bravadet på Gotland förr om åren? Bland annat finns en historia om när Gabbi och jag skulle ta färjan över för att köpa några ponnyer. Det började med att vi fick stopp på bilen högst upp på den branta rampen upp i färjan och det slutade med att Jan och hans gårdskarlar stod och bytte fläktrem åt oss bakom ladugården.

Jag ska ta och skriva ned den historien igen någon dag framöver.

Så länge får ni nöja er med att läsa mer om "Gottisarna" i den artikel som ligger i vårt artikelarkiv, varsågoda;

http://www.uppsalaponnyklubb.se/gotlandhastar.html

Tack för bilderna Emily och hoppas ni har roligt med era fina ponnyer!

Hej! Imorse var jag ute och fotograferade våra semsterfirare i hagarna. Hästar vet precis hur man firar midsommar!

bilderna ligger också i Pixboxen i albumet "bete". http://www.pixbox.se/alb_show_id1061719_page0.html

Hej! Tänk att i morgon är det midsommar. Fast vissa av oss kommer inte att vänta till imorgonbitti med att fira. Då tänker jag på Gabbi som kommer att vaka i stallet i väntan på vår nya häst. Den beräknas komma runt halvtvåtiden i natt.

Så där är det alltid när man köper hästar långväga ifrån. De lastas i rimlig tid och kommer fram när man helst skulle vilja ligga i sängen och dra timmerstockar.

Nåja, Gabbi får väl börja själva midsommaraftonen med en rejäl sovmorgon. Fast hon kommer nog inte att vara sysslolös inatt eftersom jag vet att hon sitter mitt uppe i pappershögarna för att pussla ihop höstterminens schema.

Idag la jag ut info på hemsidan om att vi har flyttat den sena dressyrgruppen på torsdagar till tisdagar 19.30 istället. Där finns det dessutom några lediga platser i dagsläget. Är det något som verkar intressant så passa på att ta kontakt med kontoret på 018 317103 eller vår mail upk@telia.com.

Därmed kommer vi att ha dressyrgrupper utspritt från måndag till fredag. På fredagar är det ett annat upplägg då vi rider varannan vecka och mitt på dagen, kl 12.30 Där finns det i dagsläget också en plats ledig.

Hindermålningen är i full gång och det har kommit några och målat varje dag hittills. Fast de målar väldigt mycket på sig själva också måste jag säga... Tänk på att ha oömma kläder på er när ni räknar med att måla. Det glädjer nog alla de föräldrar som sköter tvättmaskinen hemma.

Kom gärna och var med!

Hoppas för övrigt att ni alla får en riktigt, riktigt trevlig midsommar!

Ps Alva, jag skojade lite med din bild på bästa Lola, hoppas det är okej;)

Hej! Det är barn i hela anläggningen. Överallt. I stallet, på stallplanen, i matsalen och i teorisalen. Det är ridläger och det är härligt för det betyder sommar! Jag hoppas att alla har riktigt, riktigt roligt!

Jag har fått mycket medlidande angående Rolles svansproblem som jag beskrev igår. Så nu känns det lite bättre... ;) Jag var upp i stallet tidigt på morgonen och flätade svansen och rullade upp flätorna en bit också så de skulle undgå det värsta lerstänken.

Rolle såg lite fundersam ut när jag ledde ut honom till hagen med två "kringlor" i baken.

Men, det gick bara fint att springa! Han satte av i någon slags halvsken med huvudet högt lyft och benen sprattlande åt alla håll. Efter de två första reporna hade kringlorna trillat ner men flätorna var kvar.

Huruvida flätorna har klarat dagen får jag veta när jag är tillbaka i stallet på eftermiddagen. Jag har laddat med ett storpack schampo och balsam i vilket fall.

Så senaste nytt: 

Sara H försöker tydligen starta en ny trend. Hon stod i sadelkammaren igår kväll och smusslade med något. Då jag har näsa för nyheter så hämtade jag förstås kameran. Saras skosnöre hade gått av precis innan hoppträniingen skulle börja. Sara psåtod att det var en situation av "man tager vad man haver". Men jag tycker det blev riktigt snyggt!

I morgon kommer en ny stor häst på prov till oss. Det är meningen att han ska fylla luckan som blir efter Big E.

Hästen heter Zandor H och är ett femårigt Holländskt Halvblod. Han är 169 cm i mankhöjd så det är en riktigt stor häst. Hans pappa heter T Umonia och morfar är De Krim.

Det där H:et efter Zandor vet jag inte vad det står för. Men eftersom E:et på våra E-hästar står för "Eriksson" så antar jag att H står för "Hansson". Fast det kanske inte är ett så vanligt namn i Holland?

Hej! Idag måste jag få bygga vidare på gårdagens inlägg. Det gäller Ronaldhinos svans... Det är möjligt att jag låter gnällig. Men ni kommer att förstå! Det är jag säker på.

För två och ett halvt år sedan stod jag i ett kallt ridhus i Sala. Det var dagarna före jul och jag hade dessutom brutit ett revben vilket inte är det ultimata när man ska provrida en fyraåring.

Säljaren som jag känner sedan förr longerade hästen en stund innan jag skulle få sitta upp. Han hette Ronaldhino och han var mörkt grå. Bakom honom svepte den långa vita svansen som ett fluffigt moln vilket fick honom att likna någon av teckningarna ur John Bauers sagor.

- Wow, bara svansen är värd 20 000, viskade Gabbi. Jag nickade. Köper man en häst med en sådan svans så köper man också ansvaret att vårda den, dagligen!

Sedan dess är det många som imponerats av hans svans när vi varit på tävlingsplatser men också hemma på anläggningen.

Men saker och ting har för det mesta en baksida... Svansen är dessutom placerad där...

Jag måste varna känsliga läsare för de bilder ni kommer att få se nedan. Är ni mjukisar så kan ni sluta läsa här!

Idag är det dag fyra från dagen D. Det var då det började det som jag beskrev igår. RallyRolle "föddes" och sedan dess har han sprungit där ute i hagen, med leran sprutande från hovarna.

Det enda jag begär är en liten uns av medlidande...

Hej! Minsann börjar det inte skina upp litegrand nu? Jag tror starkt på bättre väder från och med idag och resten av sommaren. Jag vill tro! Det måste vara slut på vatten i himlen.

Ronaldhino har sprungit som en tok i hagen i flera dagar nu. Han har en benägenhet att bli rädd för sin egen svans när den blir blöt. Det är inte lätt att vara häst.

Scenario: När det regnar blir man blöt- det blöta rinner ner i svansen- svansen slår mot bakbenen- man måste springa- när man springer slår svansen ännu mer mot benen varvid man springer ännu fortare.

Resultat; Man kommer in som en lerhög. Den en gång så vita fina svansen är mer som ett kompakt tillstånd av lera. Det är med andra ord bara att stega raka vägen in i duschen.

Det har blivit många duschar den senaste veckan...

Schampot är slut...

Leran som man spolar bort från hästen har en benägenhet att fastna på en själv. I stort sett samtliga mina stallkläder ligger i tvättmaskinen eller i tvättkorgen i väntan på tvätt.

Det finns ett program på TV som heter skitiga jobb. Kanske har ni sett det? Jag har i alla fall sett mannen som gör programmet utföra de mest äckliga arbetsuppgifter man kan tänka sig men jag antar att om jag erbjöd honom att göra ett avsnitt i duschspiltan med Ronaldhino och mig så skulle han tacka nej.

På nätet har jag sett ett företag som gör reklam för en "hästdammsugare". Det finns olika munstycken för olika sorters lerpansar. Fantastiska bilder på "före" och "efter". Slogans som "Från lerhög till utställningsskick på ett par minuter".

3750:-...

Det är mycket pengar. Jag får hålla mig till duschen.

Jag får stå ut ett tag till med att se Rolles gulliga vita öron sticka upp över boxkanten när han ser mig. Känna att kanske, kanske är han ren idag... och sedan kika över boxkanten... Blä!

Jag tror, jag tror på sommaren...

Hej! Jisses vad det regnar. Pölarna bara växer men å andra sidan så gör gräset det också! Hästarna tycker det är okej att gå ute och beta i vilket fall och som väl är får de ju komma in i stallet och vila sig och sova varje dag.

Jag skulle ha varit på tävling idag på eftermiddagen så jag klev upp tidigt i morse för att inspektera vädret. Regn...

Jag beslöt mig för att åka till den närbelägna tävlingsplatsen för en "banbesiktning". Blött...för blött...

Det här ska vara dressyr, tänkte jag, men det ser mer ut som 1000 meter frisim...

Dessutom vet jag med mig att jag behöver hålla för näsan när jag ska dyka och i TR står tydligt att man inte får rida på enhandsfattning i det program jag skulle starta.

Jag gick in i sekretariatet och strök mig. De såg inte alldeles överraskade ut. Jag måste säga att jag är imponerad över tävlingsplatsens funktionärer som ändå genomförde arrangemanget!

Jag åkte hem och red en stund i ett torrt ridhus. Men först stannade vi till på Hööks och inhandlade ett regntäcke. Det kan man inte ha för många av i dessa dagar. I butiken träffade jag på en del bekanta ansikten. Var och en bärandes på ... ett regntäcke.

I morgon ska Rolle ändå påbörja en inplanerad skrittvecka så den missade tävlingen var inte på något sätt en katastrof.

Jag hörde förresten att regntäckena sålt slut på Hööks på eftermiddagen.

Så något annat; Jag fick se en häftig kortfilm på en site som gjorde att jag kände mig halvt galen.

Filmen handlade om planeternas storlek gentemot varandra och avslutades med att man fick fundera över var universum slutar. Den tanken gör alltid att man känner sig smått galen tycker jag.

Eftersom jag inte vill vara ensam och galen så får ni också se den:

Hej! När jag var liten hade min farmor och farfar ett litet torp i Lagga. Där fanns det mesta som en riktig sommar bör innehålla.

Där fanns vildvuxna gröna ekar, ängar med högt gräs och saft och bullar sittandes i de grönmålade utemöblerna. Där fanns också ett torrdass, gamla knarrande fjädersängar och dricksvattnet fick man ta ur en stor tunna som stod i ett hörn i köket. Jag minns hur man tog skopan som hängde på tunnans kant och fyllde den med kallt vatten som smakade något alldeles extra.

Om man gick in i ett av de små sovrummen som låg på husets baksida och öppnade fönstret där så kunde man sträcka ut armen och klappa korna som gick i hagen. Taggtråden var fäst direkt på husets vägg där på baksidan.

När jag tänker på sommar så tänker jag på farmor och farfars torp. Där verkade det alltid vara sol och varmt. Men jag antar att vi bara åkte dit vid vackert väder.

Nu år 2009 är det meningen att jag ska få en kohage vid huset där jag bor. Alldeles i tomtgränsen ligger en stor gräsvall där man tidigare har slagit hö. Men för tre somrar sedan kom en traktor körandes med stängselstolp och förkunnade för mig att nu skulle det släppas djur här.

Inte mig emot. Hästar eller kor kunde bli ett mycket trevligt blickfång. Lite extra flugor i poolen är sådant man får ta när man bor på landet.

Så slog man ner stolpen och jag väntade spänt på kossornas ankomst. Men inget hände.

Sommaren förflöt och vintern också. Så kom förra sommaren och traktorn kom tillbaka. Man drog den understa tråden runt hela hagen och jag väntade spänt på kossornas ankomst. Men inget hände den sommaren heller.

Ännu en vinter förflöt och sommaren verkade vara långt borta. Men så för tre veckor sedan kom traktorn tillbaka och man påbörjade arbetet med att dra den andra tråden längs staketet. Hoppet tändes igen.

Någonstans vid hagens bortre del avslutades dock arbetet och traktorn försvann. De kommer nog tillbaka imorgon tänkte jag. Sedan gick dagarna men de syntes inte till igen.

Jag undrar om de komer tillbaka något mer i år?