Hej! Hästarna vet hur man utnyttjar leran i hagarna! Inte bara på det viset att de gör sig fina genom att ligga på rygg och vältra sig.

Nejdå, de vet att vi människor ogärna tar steget från den fasta grusvägen vi står på till att gå ut i dyn med våra fina ridskor eller stövlar.

Igår skulle Sara fånga Candy för att rida ett program på våra klubbtävlingar. Candy såg direkt att det var något på gång så hon traskade allra längst bort i hagen och ställde sig med rumpan vänd mot grinden. Då och då vände hon på huvudet och kastade en överlägsen blick mot Sara.

Sara som är på ett ungefär lika envis som hästen ställde sig med båda fötterna stadgit på sin sida av hagen och stirrade tillbaka.

Så höll de på. 1,2,3,4,5,6,7... Tysta leken börjar nu...

Sara stirrade...

Candy stirrade...

Efter en lång stund vände Sara på klacken och gick in. Candy stod kvar.

Det var då Candys "mormor" Agneta tog vid. Jag tror hon är en sån där hästpratare. Efter igår är jag alldeles säker!

Agneta gick till grinden och ställde sig med tålamodet lysande som en aura omkring sig som den mormor hon är.

1,2,3,4,5,6,7... Tysta leken börjar nu...

Candy stirrade...

Efter en stund vände sig Agneta bortåt och stirrade åt ett annat håll.

Det var sedan hon gjorde det!

Agneta böjde sig framåt och låtsades plocka gräs i kanten av vägen. Strå efter strå. Då kunde Candy inte hålla sig längre. Envishet i all sin ära men när det kommer till gräs så får allt annat stå tillbaka. Speciellt i november.

Candy vände sig mot grinden och började klaffsa med bestämda steg genom leran. Mot gräset!

Strax var hon framme vid griden och Agneta räckte några bruna små strån mot hästen medan hon kopplade fast grimskaftet i grimman.

En hästpratare och hennes häst!

 

Agneta

23 november 2009 17:10

jaa, nå't måste man ju hitta på när man har hål i skon, och det är rinnande geggamoja i hela hagen... =)!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

     I morse bar det av till Lovisedal för att döma och för vilken gång i ordningen jag körde vägen dit har jag ingen aning om. Lovisedal och Rotbrunna är annars de två ledande destinationerna för min del när det gäller vilsekörningar.    Jag...

Den här vintern är en kvarkavinter. Jag vet inte om vädret och fukten bidragit till att Kvarkan stortrivs eller om det bara är ett Kvarkaår. Hur som helst så poppar det upp rapporter om misstänkt och konstaterad Kvarka dagligen just nu och är det någ...

    Eller ja, en gång var träningen visserligen allt annat än en höjdpunkt för mig. Det kom en välrenommerad tränare till vår anläggning och jag hade klätt upp mig lite extra. Det kan ju vara svårt att tro att det går. Men jo då jag hade ekipera...

När jag var liten hästtjej så fanns det i stallarna där man vistades en och annan ”hästkarl” som jag var livrädd för eftersom minsta felsteg ledde till en omedelbar åthutning. Samtidigt ville jag gärna finnas i deras närhet eftersom jag t...

    Om man vill ha en egen häst så är det en bra idé att lägga undan pengar då och då när man har några över. Om man i slutänden har haft lite pengar över tillräckligt många gånger så kan det hända att drömmen slår in.   Jag var väldigt spar...