Hej! När jag var liten fanns det inga mobiltelefoner. Man ringde från telefonautomater i stället. De var gröna och gjorda i järn med en snurrskiva och ett hål där man la i sin tjugofemöring.

En sådan telefonautomat hade vi på ridskolan vid Eke ponnystall. Den fanns i en liten skrubb direkt till höger efter det lilla stallkontoret.

Gabbi och jag stoppade i en väldans massa tjugofemöringar i den där telefonautomaten eftersom vi ringde hem så ofta. Framförallt på lördagarna.

Längtade ni hem? Tänker ni kanske. Men det var inte alls det. Vi ringde till pappa och frågade om han inte kunde hämta oss senare än vad vi bestämt. Speciellt på lördagarna kunde vi skjuta fram hemfärden både två och tre gånger innan pappa till slut bestämt sa nej och kom för att hämta oss.

Tänk vad många extra timmar vi fick i stallet tack vare tjugofemöringarna!

Förresten fick jag tips från Jenny och Sara om att KG SVensson kommer till Tuthammarens ridcenter för att ha tömkörningskurs i helgen 13- 14 februari! Kan vara värt att slinka in på läktaren då...

Hej! Tömkörning med hästen är roligt, bra omväxling och får hästen att bli lydig. Själv tycker jag mycket om att tömköra och min egen häst får på sig däckel och tömmar ungeför två gånger i veckan. Främst för att han behöver stretcha partiet mellan halsens nederdel- över manken och ryggen. Han gör det jättefint i tömmar men har betydligt svårare att göra det med sadel och ryttare på ryggen.

Det är också ett ypperligt sätt att få se sin häst från marken samtidigt som det gör den lydig. Så får man ju själv ett ordentligt motionspass  springandes i ridhusunderlaget.. Ni kommer väl ihåg det där med vår egen "allmänkondition"...

Ibland när vi har teorikurser i samband med lovkurser så har vi visat tömkörning på ridskolans hästar. Ni elever har också kunnat få prova litegrand. Men det blir mest att nosa på det hela då det är en omöjlighet att hinna med att låta en hel ridgrupp tömköra.

Jag vet att det är flera som skulle vilja fördjupa sig lite mer och  som frågat om vi inte skulle kunna ha en ren tömkörningskurs och jag har funderat och funderat på hur man skulle kunna lösa detta.

Rent praktiskt är det svårt och främst ur säkerhetssynpunkt då man som "nybörjare" brukar ha fullt upp att hantera tömmar och  häst. Det går inte att ha mer än ett körekipage i ridhuset år gången om man ska hinna ha koll på vad som händer och kunna instruera och hjälpa till.

Jag antar att om man verkligen vill hinna med att få prova och lära sig mer som ridskoleelev så skulle man kunna gå ihop ett par stycken och boka en vanlig privatlektion men med tömkörning istället för ridning.

Att lära sig tömköra är precis som att lära sig rida. Man får börja försiktigt i skritt att lära sig stanna och sätta igång sin häst. Sedan får man öva sig att styra ryunt i ridhuset. När man efter några gånger ska prova att trava så brukar det vara lättast att jobba på en volt.

Man behöver öva sig på en häst som är lugn och snäll och framförallt van att bli tömkörd. Man måste öva sitt kroppsspråk och sin position på spåret gentemot hästen. Vilka ord man använder, tonläge och hur man använder spöet. Det  största nybörjarproblemet brukar vara att hålla reda på de långa tömmarna som varken får släpa i marken eller trassla in sig kring linförarens händer. Det är inte heller ovanligt att hästen reagerar med att bli skrämd när tömmarna kommer åt bakdelen.

Men när man väl lärt sig hantera alla omständigheter så är det som sagt väldigt kul att tömköra!

För ett par år sedan var den duktige körkusken Ander Eriksson hos oss och hade en uppskattad tömkörningsclinic. En annan duktig körkusk är KG Svensson. Om honom har det precis varit en serie tömkörningsartiklar på Hippsons hemsida.

www.hippson.se är en jättebra sida om hästar. Den har väldigt många olika bra rubriker. Bland annat sidan "fråga experterna" där man kan få hjälp och råd av både veterinärer, foderexperter och ryttare / tränare. Där finns träningstips och aktuella och roliga artiklar.

Här kan du läsa artiklarna om KG och hans metoder:

Del 1, Så tömkörs den unga hästen:

http://www.hippson.se/cldoc/79052.htm 

Del 2, Tömkörningsskolan:

http://www.hippson.se/cldoc/78598.htm

Del 3, Hästar blir naturligt lydiga av tömkörning:

http://www.hippson.se/cldoc/79758.htm

Hej! Igår hade jag en elev som gjorde en "vurpa" på min dressyrlektion. Allt gick snyggt och rätt till. Hästen tog ett skutt åt sidan och eleven fick båda benen på högersidan om hästryggen. Som ni förstår så är chanserna till "kvarsittning" därmed förverkade och i nästa stund landade hon med ett poff i spånet.

De andra eleverna reagerade genast med ett excelent "Nu gör vi halt!" 

Vilken fantastisk ridskoleuppfostran! :)

Den fallne eleven borstade av sig, satt upp och så fortsatte lektionen.

Efter lektionens slut var det en annan elev på gruppen som berättade att hon var den siste i gruppen som ramlat av innan dagens "vurpa".

Vi började räkna och kom fram till att det nog var för en sådär fem- sex år sedan...

Man sitter med andra ord rätt så säkert på en Dressyrgrupp!

Sedan många år så för vi statistik över våra avfallningar på ridskolan. Det är viktigt för att få en bra helhetsbild över hur det går till när våra elever ramlar av. Vi antecknar också om det blir några efterföljder.

Under ett år har vi ungefär trettiotusen uppsittningar på ridskolan. Med det menar vi varje gång någon sitter upp på en häst och rider.

Vid den senaste uträkningen över höstens ridlektioner kunde vi konstatera att man statistiskt sett ramlar av en gång på trehundra uppsittningar. Rider man en gång i veckan så gör man cirka fyrtio uppsittningar på ett år.

Faktum är att jag har elever som ridit för mig i mer än femton år och ännu inte ramlat av en enda gång vilket är rätt så otroligt när man tänker efter!

Själv minns jag inte min första vurpa från hästryggen. Det är så länge sedan. Men som liten så trillade jag av då och då.

Däremot minns jag en gång  när Gabbi och jag var ute och red i skogen och mötte en älg eller nåt annat läskigt stort djur. (Vi hann aldrig se vad det var för hästarna tvärvände och stack hem mot stallet) (Tänk om det var en Björn eller en varg...) (Eller en förrymd tiger...) (usch , jag har aldrig tänkt på att det kunde vara en tiger...)

I vilket fall så flög Gabbi av i den första tvära kurvan i vanlig ordning. Det var snö och hon landade i ett moln av snöflingor. Gabbis lösa häst rusasde förbi min och sedan började det gå riktigt fort så jag hoppade helt enkelt av i farten (Det hade jag sett på cowboyfilm!) och landade i mitt  eget moln av snöflingor.

Sedan fick vi gå hem till fots.

Så något annat från "en ridlärares vardag". Ni kanske minns min yngste sons alla träslöjdsalster som jag visade upp här på bloggen i våras? Under hösten har sonen istället haft syslöjd. Inte ett endaste alster har kommit hem och jag har tålmodigt frågat varje vecka hur det går på syslöjden.

-Det går bra mamma, jag syr svenska flaggan.

Veckorna har gått och jag har frågat. Samma svar. Jag har tittat upp mot flaggstången och undrat om vi borde köpa en högre...

Så kom vårterminen och sonen deklarerade: Mamma, jag ska ha syslöjd några veckor till för min flagga är inte klar.

Så igår! En stor dag! Sonen kom hem med flaggan i väskan. Locket öppnades andäktigt och vi höll andan inför vad som komma skulle.

Sonen rotade runt i väskan en stund. Sedan fiskade han upp flaggan!

Nu sitter den på kylskåpet, en tändsticksask bredvid för att visa skalan-

Kanske blir min son syslöjdsfröken när han blir stor. Vad tror ni?

Söndagen den 21 februari kommer Länsförsäkringar/ Agria i Uppsala att arrangera en stor brand och säkerhetsdag här på www.uppsalaponnyklubb.se  .  Det kommer att vara en mässa med en mängd utställare i ridhuset, från olika företag inom brand, larm, lås, säkerhet mm.

Det kommer att hända saker utanför ridhuset också, en omkullvält trailer med låtsashäst i som ska räddas, eld och eldsläckning och brandbil som barnen kan sitta i  bland annat.

Det kommer förhoppningsvis att bli välbesökt då inbjudan går ut till flera tusen av Länsförsäkringar och Agrias kunder.

Vi behöver nu hjälp av några av er medlemmar för att få detta arrangemang att flyta på så bra som möjligt!

Det som behövs är:

Parkeringsvakter, ca fyra stycken kl 11 30 – 15 00, parkering kommer att ske på våra ridbanor, stora parkeringen samt vid behov även på vallen nere vid 288 an. Vår fastighetsskötare Kenneth kommer att se till att det är välplogat!

Städpatrull, vi i personalen kommer att förbereda och städa lite extra i alla utrymmen nu veckorna före men sedan behövs det städas på söndag förmiddag så att läktare, toaletter, korridorer mm är fräscha, kan också behövas någon som håller efter och fyller på papper med mera på toaletterna under eftermiddagen.

Cafeterian, har vi fyra stycken som hjälper till så länge men skulle eventuellt kunna behövas ett par till då det kan bli mycket att göra!

Vill du hjälpa till?!

Kontakta Gabbi på upk@telia.com alt 018 317103

TACK FÖR DIN HJÄLP!

Hej! Onsdag idag och således Uffe-träning! Förkylningsbacillerna från Skåne hänger fortfarande med så Gabbi fick stå över dagens pass och sälla sig till publiken på läktaren.

Själv bestämde jag mig för att idag var en frisk dag och svingade mig "vigt" upp på hästyggen. (Med bara ett par minusgrader kan man lämna långkalsongerna hemma. På det viset blir man en helt annan människa vad det gäller rörligheten.)

Vi var fyra människor och fyra hästar i min grupp.Det är alltid en fördel att ha hästen med sig på ridlektioner. Jag själv och Rolle, Emilie och Lola, Sara och Kastanjette och Annelie J med sin dotters häst. En bra mix helt enkelt. Annelie och jag stod för de händelserika och fartfyllda inslagen på lektionen medan Emilie och Sara höll ihop det hela så att inte Uffe skulle ge upp och åka hem.

I den andra gruppen var det Erica och Pedro samt Therese och Qex som stod för cirkuskonsterna så fick Malin och Anna hålla ordning. Therese var nog närmast en vurpa av samtliga som red idag. Men det blev inget då hon lyckades hänga kvar. Det är väldigt viktigt med sammansättningen på grupperna. Inte så mycket för oss ryttare utan mer för att hålla ridläraren på gott humör!

I vanlig ordning trodde vi att lektionen varat i över två timmar när det i själva verket gått tjugofem minuter. Det måste vara den stränga kylan som påverkar musklerna så här års!

Efter träningen så åkte jag hem för att göra det allra sista i LOK-stödsredovisningen från hösten 2009. Uppåt tiotusen små streck har jag fyllt i för att redovisa alla aktiviteter som våra ungdomar gjort under hösten. Nu ska alltsammans bara skickas in för redovisning.

Tänkte jag skulle passa på att påminna alla er skötare att alltid säga till stallvärdinnan att fylla i er närvaro och era uppgifter när ni varit i stallet. Bidragen vi får i form av LOK-stöd är viktiga för föreningens ekonomi.

På söndag är det årets första hopptävling i klubbform. Startlistorna ligger ute på www.uppsalaponnyklubb.se . Även om ni inte ska vara med så är ni välkomna att titta på eller ännu bättre hjälpa ungdomssektionen som funktionärer.

Hej! I söndags höll vi årets första klubbtävling i dressyr. Det var många anmälda. Runt trettioåtta ekipage i LC:1 och arton ekipage i LB:1. Det är verkligen roligt att så många törs utsätta sig för att vara med. Skämt åsido så är det rätt så tufft att rida dressyrprogram. Ensam inne på banan med domarens kritiska ögon riktade mot sig under fem minuter eller ibland mer. Hästarna blir också annorlunda mot vad man är van vid. Tävlingsmomentet kan göra dem pigga, nervösa och ibland busiga. Mycket att hålla reda på för en lite ovan ryttare!

I söndags fick de som red LB:1 möjligheten att bli bedömda av en domare som både har tävlat Grand Prix och dömer de högsta klasserna i dressyr. Trots att de domarna vanligtvis ser hästar och ryttare som befinner sig på elitnivå brukar dessa domare vara rätt så snälla när de kommer ut och dömer på klubbnivå. Det är roligt att se ekipage precis i början av sin ”karriär”.

Själv satt jag inte som domare den här gången utan som så kallad ”skuggdomare”. Det betyder att man sitter jämte en domare och dömer klassen. Sedan jämför man poängen och kan diskutera hur man har tänkt och tyckt. Detta gjorde jag eftersom det ingår i den utbildning till LA-domare som Sara och jag precis har påbörjat.

Jag satt i både LC:1 som Sara dömde och i LB:1 som Yvonne dömde. Så totalt såg jag nära sextio ekipage rida. Det kräver en del koncentration. Men det var också väldigt roligt. I vanlig ordning blev jag stolt över många fina ritter där ni ryttare både red mjukt, noggrant och framförallt satt så fint till häst.

Jag hörde lite halvt om halvt att några tyckte domarna dömde hårt. Men sanningen att säga så fick ryttarna ganska mycket betalt poängmässigt i både i LC:1 och i LB:1 i förhållande till sina uppvisningar! Det är noga reglerat i tävlingsreglementena vad som gäller för godkänd poäng och över i de olika programmen.

När jag kom hem jämförde jag mina poäng med domarens och det visade sig att jag låg i princip helt jämnt med henne både vad det gällde poängskalan och ordningen på ekipagen.

Jag vet att en felaktig uppfattning som råder är att hästen inte behöver vara på tygeln i LC till exempel. Men det är faktiskt så att alla delar av utbildningsskalan: Takt- Lösgjordhet- Kontakt/stöd- Schwung- Rakriktning – Samling ska finnas med i varje klass från LC och uppåt. Detta ska vara för klassen tillfredsställande!

Jag tycker att målet för att rida en klass ska vara att rida på i alla fall 60 %. Man brukar säga att när man rider på 70 % eller runtomkring så är det dags att rida en svårare klass. Då menar jag inte att man ska rida på 60 % i sin första start. Men man ska vara kvar i klassen tills man ser resultat i sin träning. Det krävs mycket, mycket rutin för att tävla i dressyr.

En annan sak som hjälper för att rida program är att verkligen träna på och lära sig det program man rider. Det är stor skillnad att rida ett program där man hela tiden får sitta och tänka på vart man ska, mot att rida ett program där man istället kan tänka på vilken känsla man har.

Ett råd som jag skulle vilja ge till er som rider är att inte ha så bråttom att börja rida LB. Kraven höjs avsevärt mellan LC och LB främst vad det gäller hästens form. I en LB kan man inte få ett godkänt betyg om inte hästen är på tygeln. Det blir som bäst en 5:a. Händer det något mer i momentet som bedöms t ex att hästen tappar takten eller är felställd så blir det ännu mindre i betyg.

Under 2010 kommer det att vara fyra klubbdressyrtävlingar och två skogsbärsdressyr. Så var det trögt denna första tävling så är bara att ta nya tag och anmäl er i den klass där ni kommer att vara nöjda efter ritten!

Hej! Alva har tagit en hel massa bilder på lyckliga lektionshästar i hagarna. Härlig vit snö och glada hästar gör gott för själen! Titta på bilderna och njut. Flera av Alvas bilder hittar ni i albumet "En dag  i vinterhagarna" i Pixboxen på www.uppsalaponnyklubb.se . Direktlänk dit är: http://www.pixbox.se/alb_show_id1161086_page0.html