Hej! Igår avslutades dressyrlägret med den efterlängtade (?) programridningen.

Detta var absolut ingen tävling i ordets bemärkelse utan en utmaning för var och en av ryttarna fast på lite olika sätt.

För några var det en möjlighet att prova på att rida ett program som de inte ridit förut. För några andra var det en chans att rida samma program som förra året och se om det skett någon utveckling. Och för några var det allra första gången de red ett program och där låg utmaningen i att rida fram själv inför programmet och sedan genomföra sitt program utan att glömma bort det under tiden. (vilket kan vara nog så svårt)

Hur det än var så fanns det många nerver i dallring denna vackra augustikväll. Det fanns A-planer och B-planer och C-planer för vi hade lärt oss att man alltid måste vara väl förberedd.

Jag var också väl förberedd och hade gett varje elev tio minuter på sig att genomföra programmet. På så vis hade vi gott om tid på oss att komma från start till mål och även reda ut saker som kan hända på vägen.

Den extra tiden hade inte behövts. Det insåg jag efter tredje ryttaren då jag redan låg en kvart före i tidsschemat.

Lägrets femton ekipage genomförde sina program på ett utomordentligt sätt en efter en under påhejning av sina kamrater. Jag var stolt men inte helt förvånad då jag tidigare under dagen kommit över ett gäng bilder tagna i yttersta hemlighet av en paparazzi som jag känner.

Titta nedan vad som utspelade sig på lilla banan vid tretiden på eftermiddagen...

Trots den undermåliga bildkvalitén har personerna opå bilderna ovan kunnat identifieras som E-B och Yvonne joggandes en LB:1. Jojo, övning ger färdighet!

I helgen är det träningsläger och jag kan säga att det var rätt så skönt med lite fart och fläkt på hoppbanan idag efter att övat dressyr en hel vecka!

När jag kom hem på eftermiddagen idag så fick jag se detta alldeles vid carporten. Kan det ha varit den kända "Musen som röt"?