Hej! Den här veckan blir det en del att stå i. Inte för att det brukar vara speciellt lugnt. Men jag syftar på dom extra aktviteter vi ska ha denna veckan och som kommer att bli jättekul!

På onsdag kommer Louise och håller sin föreläsning om hästens infektionssjukdomar och det går fortfarande bra att anmäla sig till den upk@telia.com. Läs mer här. Passa nu på att gå alla ni som efterlyser mer teoretisk undervisning!

På söndag packar vi in hela vår klubbutställning (samma som vi hade vid eventet "Uppländsk Ridsport") och drar till "torget" vid den stora ingången i Gränby Centrum. Där står vi sedan hela dagen, från 09.00 till 17.00 och gör reklam för vår klubb. Några ponnyer får traska runt på barnridning mellan 12.00 och 14.30 också.

Trots att det gått en del rykten om att jag ska iklä mig min Pegasusdräkt på Gränby så vill jag på det bestämdaste dementera detta! Det blir ingen dress! (Jag kan ju alltid höra med Jenny eller Emelie som var i mitt team mig vid julshowen...) Ser ni någon som springer runt i vit plyschdress så är det inte jag i alla fall.    

Som inte det vore nog så är det här också den sista skälvande korvveckan. Har ni ännu inte lagt beslag på er alldeles egna salami så är det dags att göra det nu under vecka 43! Köp några i julklapp till släkten också!

Ni kan läsa mer om korvar här.

När jag fått in alla beställninglappar så ska jag sammanställa dem och göra beställningen. vecka 47 kommer så korvleveransen och det gör mig lite knäsvag. Det här är nämligen inte min första korvleverans eftersom jag haft den äran att vara klassmamma i en salamiklass en gång.

Då stämde jag träff med korvleverantören på parkeringen nere vid Jällaskolan. Jag minns att det var mörkt och minusgrader när jag parkerade min bil. Jag ställde mig i mörkret och inväntade korvbilen.

Jag stod med händerna i fickorna och huttrade när han kom med sin lastbil. Han hissade ner luckan och började lassa ur. Kartong efter kartong... Berget på asfalten bara växte och skuffen på min bil såg allt mindre ut...

Så där ja, sa han och jag fick skriva på en leveranssedel. Sedan fällde han upp luckan och körde iväg. Jag visste inte om jag skulle skratt eller gråta där jag stod i mörkret med alla korvar.

Det var bara att börja lassa in. Efter en stund hade jag alldeles glömt bort att jag frusit. Svetten lackad och jag staplade kartonger på längden och tvären. När skuffen var full packade jag i baksätet. När baksätet var fullt packade jag passagerarsätet. Sedan återstod endast ett par kartonger. Jag klämde in mig i förarsätet och la de sista  kartongena i knät.

Så där jag tänkte jag och styrde kosan mot nästa parkering där korvarna skulle leveraras av sina försäljare. Lätt som en plätt! Jag kom att tänka på den gången vi handlade sådär ohyggligt mycket inför våra ridläger att vi var tvugna att packa in Erica under alla varor i baksätet. Den gången tog det närapå en vecka innan vi hittade henne igen. Jag hoppades för allti världen att jag inte råkat packa in henne under korvarna för i så fall var det nog slut...

Inför denna korvleverans känner jag mig väl förberedd. Jag tänker nog bestämma leverans till samma parkering. Men däremot får jag nog ta med ett hästsläp att packa i. Det känns liksom lättare.

Vitlöksdoften i min bil satt dessutom i mer än ett halvår efter den där kvällen...

 

AR

25 oktober 2010 19:48

Trodde det skulle bli ett yperligt tillfälle att träna i trikå inför julshowen

Ulrika Pernler

26 oktober 2010 14:10

Dräkten är under utarbetning och inte i visningsskick ännu. I annat fall hade den ju varit given. Du vet inte var man köper fuskpäls på metervara möjligen?

 

Anna-Maria

26 oktober 2010 22:49

Kolla Ohlsons tyger på Vaksalagatan. Där kan man hitta det mesta. :)

Ulrika Pernler

28 oktober 2010 14:27

Då ska jag titta där :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

     I morse bar det av till Lovisedal för att döma och för vilken gång i ordningen jag körde vägen dit har jag ingen aning om. Lovisedal och Rotbrunna är annars de två ledande destinationerna för min del när det gäller vilsekörningar.    Jag...

Den här vintern är en kvarkavinter. Jag vet inte om vädret och fukten bidragit till att Kvarkan stortrivs eller om det bara är ett Kvarkaår. Hur som helst så poppar det upp rapporter om misstänkt och konstaterad Kvarka dagligen just nu och är det någ...

    Eller ja, en gång var träningen visserligen allt annat än en höjdpunkt för mig. Det kom en välrenommerad tränare till vår anläggning och jag hade klätt upp mig lite extra. Det kan ju vara svårt att tro att det går. Men jo då jag hade ekipera...

När jag var liten hästtjej så fanns det i stallarna där man vistades en och annan ”hästkarl” som jag var livrädd för eftersom minsta felsteg ledde till en omedelbar åthutning. Samtidigt ville jag gärna finnas i deras närhet eftersom jag t...

    Om man vill ha en egen häst så är det en bra idé att lägga undan pengar då och då när man har några över. Om man i slutänden har haft lite pengar över tillräckligt många gånger så kan det hända att drömmen slår in.   Jag var väldigt spar...