Hej! Idag var nog den första dagen på hela hösten som hästarna verkligen lyckats skita ner sig ordentligt. På det hela taget har det varit en väldigt enkel höst så här långt ur den synvinkeln. Gräset har varit gott och hästarna har tänkt mer på att beta än på att rulla sig.

Tills idag!

Den ena lerhögen efter den andra gjorde entré i stalldörren när det var dags att komma in. Nöjda hästar med spetsade öron och lerinpackning från topp till tå.

De har börjat fälla också. Jag tror det lockar lite extra att rulla sig då.

Mina dressyrelever stod utanför stallet och borstade och jobbade för att få sina hästar i skick till lektionen mitt på dan idag. Hästarna bara myste!

På kvällen var det hopplektion med min S10. De skötte sig fint och var duktiga som de brukar. Trots att de brukar se fram emot hopplektionerna lite extra så var inte det dagens enda höjdpunkt.

Det var det sadelkammaren som var!

Vår nya sadelkammare står klar och ikväll hade gruppen bestämt sig för att det skulle bli invigningsfest! De samlades alla därinne, höll tal och firade högtidligt! Jag fick smita ett par minuter från min sena dressyrlektion för att delta vid själva invingningsceremonin. Det var stämningsfullt!

Fotografering skedde naturligtvis...

Åh, vad fint det blev, sa gruppen! Men lite liggande vit panel på väggarna hade inte varit fel... så skrattade de och firade vidare. Jag gick in i ridhuset för att fortsätta med dagens sista  lektion.

Ute var det mörkt och höst och i hagen väntade leran på att hästarna skulle komma dit igen.

Hej! Idag har vi tränat för Uffe Lind igen. Det är ju onsdag! "Rolle-Racer" höll god fart och gjorde alla dagens övningar med glädje trots sin avslagna "pilot".

Tänk vad man kan pressa sig till när det är något som verkligen är kul!

Vi övade inför helgens tävling som är en Medelsvår B:4. Vissa delar av programmet är ännu inte helt befästa men Rolle gör så gott han kan och som sagt med öronen spetsade och benen i toppfart!

Att helgens tävling dessutom ska avridas på Kulla Vreta Gård som är en helt underbar plats gör inte saken sämre. Gården ligger lite avsides. Man viker av från Enköpingsvägen och tar sig ut på slingrande småvägar (hoppas på att slippa möte!) och till sist där vägen i princip tar slut ligger stället. Där finns vatten, grönska och ett vackert ridhus med vit sarg och stora fönster. Hela den bortre kortsidan är ett ljusinsläpp.

Men jag måste ändå säga att det mest imponerande med det stället är att när man går på den blomsterdoftande toaletten och spolar efter sig så sätter en liten fläkt igång.

Jag har varit på Kulla Vreta Gård två gånger tidigare. En gång fick jag möjlighet att rida för Vicente Rotger Meseguer, en mycket duktig ryttare och tränare. Det var väldigt kul.

Sedan har jag varit där på tävling en gång. Jag har däremot lyckats förtränga vilken häst jag hade med mig.

Det jag kommer ihåg är att jag beslökte toaletten båda gångerna!

Så något annat. Nu har det blivit dags för "skåprensing" och då kanske ni i första hand tanker att jag har dåligt med pengar och måste gräva längst in i kökskåpen. Det är möjligt men det här är något annat.

Det är stallskåpen i "skåprummet" som behöver uppdateras med sina ägare. I vanlig ordning finns det nämligen en hel del övergivna skåp som någon behövande skulle kunna använda.

Ni som har skåp läs vad som står via denna länk: http://www.uppsalaponnyklubb.se/skaprens.pdf

Första föreläsningsinbjudan ligger ute på hemsidan nu! Hoppas ni är många som gör slag i saken och kommer. Jag har hört Louise föreläsning en gång förrut och tyckte den var jättebra. Tänker absolut gå igen!

http://www.uppsalaponnyklubb.se/forelasningarhosten10.pdf

Hej! Som många, många andra just nu så går jag och drar på en väldigt seg förkylning. Ni som har träffat mig i stallet har säkert hört mig både hosta och nysa och har förmodligen försökt gå omvägar för att hålla er inom säkerhetsavstånd.

Hur som helst är jag idag inne på förkylningens fjortonde dag och den verkar inte ha för avsikt att ta vägen någonstans. Det mesta med att vara förkyld är botten men det finns några ljuspunkter. Eller rättare sagt tre stycken.

1. Mina elever har väldigt mycket överseende!

Först vill jag tacka de högre makterna för röstförstärkaren som gör att man hörs överhuvudtaget när rösten är sådär hes  och torr om den ens finns. Ett litet aber finns dock och det är att jag aldrig vet i förväg vilken sorts röst som tänker komma ut i högtalaren just då... Ibland blir det en juste Bonnie Tyler stämma som ropar och så nästa gång blir det ingenting... och så rätt vad det är låter det som man svalt en tupp, en sån där vuvuzela eller varför inte en katt som klämts i dörren. Men eleverna de är så överseende och varken fnissar eller tittar. Inte så jag ser iallafall.

2. Jag har slagit ett nytt personligt rekord!

Jag har nämligen snutit upp en hel bal med hushållspapper på mindre än en vecka! (Detta borde kanske till och med vara Svenskt rekord eller...?) Tror inte att jag har varit i närheten tidigare. Tack och lov hade jag kostat på mig en lite mjukare sort. Hade det varit oblekt papper hade detta inte varit någon lyckohistoria direkt...

3. Jag har kommit på ett nytt sätt att "tala med hästar".

Något som många vill kunna och därför avundas mig förstår jag. I vanliga fall brukar jag fråga hästarna om de är hungriga när klockan närmar sig fodring. Jag brukar få spridda gnäggningar till svar och är väldigt nöjd med det.

Men så i förrgår när jag gick som vanligt genom stallgången så fick jag en av mina  hostattacker och inom några sekunder så gnäggade hästarna i kör. Ett äkta "vi-vill-gärna-ha-mat-nu-gnägg"! Lite senare så drog jag av några häftiga nysningar i den övre delen av stallet och vips så satte Rolle huvudet i vädret och gnäggade igenkännande!

Jag får väl helt enkelt hoppas på fortsatt hosta för en god dialog med stallets invånare!

Det är morgon i oktober och dimman lyfter. Jag tar ridvägen som går mot den stora vallen för att se vad hästarna gör.

Ja vad gör hästarna om inte sånt som hästar gör!

Äter gräset som är lite frostnupet men gott ändå.

Spatserar litegrand och kollar vad som händer.

Tar en sväng i galopp!

Och leker förstås med vännerna!

Ställer sig vid en buske och plockar mogna nypon med en mjuk mules precission bland vassa törnen.

Hej! Tjugo personer har meddelat mig att de läst klart boken Hästhållning i praktiken av Mats Mellberg . Tjugo stycken människor som förhoppningsvis har hittat en och annan ny kunskap via boken! Ni har hedrats med era initialer på utmaningssidan och jag är en liten bit närmare mina trikåer! http://www.uppsalaponnyklubb.se/utmaning.html 

Jag är så nöjd!

Bara åttio kvar då...

Förvirrning är början till visdom.

Jag glömmer aldrig när jag stod inne hos Picador och höll två av hans blodiga tänder i handen. Jag hade precis hittat dem i krubban, tagit upp dem och vridit och vänt dem en stund innan jag insåg vad det var jag höll i.

Jag lyfte på hans överläpp och tittade in i hans blodiga mun. Tandköttet såg trasigt och irriterat ut. Jag undrade om han kunde ha blivit sparkad i hagen tidigare  på dagen. Hur skulle en tvåårig häst klara sig resten av sitt liv utan framtänder?

Några minuter senare stod jag i dörröppningen till baracken som fanns på stallplanen. Klubben hade styrelsemöte och alla var samlade. Jag hade knackat på med hjärtat bultande i bröstet. Inte bra att störa, men det här kunde inte vänta.

Jag höll upp handen med tänderna och berättade vad som måste ha hänt. Jag såg Gertie dra på smilbanden innan hon förklarade läget för mig.

I samma sekund kunde jag pusta ut.  Det var första gången jag sett en häst fälla sina mjölktänder.

Det där var länge sen och jag har lärt mig en väldig massa om hästar sedan dess. Men jag har också hur mycket som helst kvar att lära!

Min utmaning med boken har slagit ut "sådär" än så länge. Jag hade nog hoppats att några fler skulle greppa boken för att förse sig med lite nyttigt vetande. Men än är det många veckor kvar.

Nu ska ni alla få ytterligare en chans att lära er ännu mer och jag hoppas verkligen att ni vill vara med!

Under hela hösten och vintern kommer vi att ha föreläsningar i ämnet häst på ridskolan. Vi kommer att ta upp en hel del olika ämnen som foder, veterinär, smittor, tänder, dressyr, banhoppning, hästkunskap, mental träning, kost och mycket annat. En Clinic på "vardagsnivå" kommer det också att bli.

Först ut är veterinär Louise Treiberg Berndtsson, biträdande statsveterinär och virolog på SVA, som i slutet på oktober kommer att föreläsa om hästsmittor och hur man förebygger och hanterar dem. Mer info om detta kommer på vår hemsida www.uppsalaponnyklubb.se i nästa vecka.

Föreläsningarna kommer till största del vara förlagda till vardagskvällar och datum och ämnen kommer läggas ut fortlöpande.

Vi håller föreläsningarna öppna för alla som håller på med hästar. Hästägare, ridskoleelever, medryttare med flera och man behöver inte vara medlem hos Uppsala Ponnyklubb.

Jag hoppas extra mycket på att alla våra ridskoleelever tar chansen till att få mer kunskap om hästen. Det främjar ridningen!

Håll ögonen öppna!

Hej! I helgen är det ponnyhoppningar i Gimo och några av de ekipage som startar med ridskolehäst från UPK ska göra sin första "bortatävling". Det kommer såklart att gå bra! En sak som dock brukar bekymra litegrand är transporten av hästen. Speciellt om det  är en "ponnymamma" som ska köra. Dessa är mest ängsliga inför om de kommer att vara tvugna att backa med släp eller inte. Jag brukar lugnande säga att det alltid finns någon "ponnypappa" på plats som gärna hjälper till och stolt visar upp sina färdigheter.

Hur ska hästarna åka då? Ja, det kan ju se lite olika ut. Men först och främst så måste man ju följa bestämmelser om vikter och hastigheter och sedan måste ju hästen stå bekvämt också.

Något som inte är att rekommendera även om hästen nedan ser ut att må gott, är att lasta hästen direkt i bilen. Det kan ju verka praktiskt vid första anblicken men nja, jag tror inte på det i längden. Var ska man få plats med utrustningen till exempel.

Det verkar ju finnas de som tycker att "lyx" spelar in också...  

Ett genomskinligt vrålåk stötte jag på. Men jag undrar om det inte kan vara lite stressande för hästen trots allt...?

Sen finns det alltid de som matchar släp, häst och bil. Vilket kan vara snyggt men inte är nödvändigt.

Några föredrar att ställa sin häst på lastbil. Speciellt om man ska göra en längre resa. Men ska man ta lastbil så är det inte direkt detta jag menar:

Utan snarare någonting sådant här:

...Undrar om dom har bubbelpool och restaurang i den där...?

För oss "vanliga" hästresenärer så duger det ändå gott med en bra och robust transport med gott om plats för vår häst. En bra chaufför och en omtänksam hästskötare behövs också.

Visst kan man "piffa" till det lite... Jag känner en häst som uppträder lite kungligt och därför har fått en egenhändigt lackad vagn att glida runt i. Titta bara:

Ni kanske känner igen honom? ...och bilden, den har jag snott av hästägaren! 

Nu har de flesta växterna accepterat att det är höst. Bladen har fått ny färg eller helt enkelt börjat ramla av. Några nätter har det varit frost och jag skulle tro att våra hästar strax får gå över i sina vinterhagar.

Vädret är dock så där hästperfekt. Banorna är mjuka med bra stuns och alla insekter har gått och gömt sig. Fortsätt njuta av att vara ute!