Hej! Idag har vi varit iväg på konferens. Det är inte mer märkvärdigt än att vi alla satte oss på bussen till Eckerölinjen imorse och att vi sedan under dagen suttit i ett konferensrum på båten och planerat och spånat om verksamheten på ridskolan. Det som i och för sig var lite märkvärdigt var att Ingrid hade lyckats sätta sig på rätt buss redan från början, då jag har hört ryktas om att hon kan ha vissa problem med det i vanliga fall.

Busschauffören hälsade vänligt på oss och sade att detta ju måsta vara "Ponnyklubben". Jomenvisst sa vi och undrade bestämt hur han kunde veta det.  Bussresan gick bra och Gabbi hade packat matsäck som hon och jag klämde i oss på vägen medan de övriga satt och talade om hur det kurrade i deras magar. Man blir rutinerad som äldre.

På båten togs vi emot av en steward, eller vad det nu heter på en båt. Ni måste vara ponnyklubben, sa han och höll upp dörren till konferensrummet "Styrman" som vi har använt de senaste tre åren. Oj så skönt det är att komma iväg litet och sätta sig alla tillsammans samtidigt. Det är näst intill omöjligt att göra något dylikt på hemmaplan eftersom det alltid är full rulle i stallet och  princip ingen tid över till att bara sitta ner och kläcka idéer.

Så idag fick ett gäng vikarier ta över stallet vilket så klart gick mycket bra. Sammy hade förstås passat på att få sig en riktig blåtira i hagen idag. Antagligen har han krockat ihop med en annan hårdskalle under lekar i hagen. Så vikarierna fick lov att ta ut veterinären som ordinerade ögondroppar ett par dagar och en mörkläggningshuva över det ögat som fått kyssen.

Vi fick som vanligt massor gjort på båten! Vi gick igenom hela sommarens omfattande verksamhet med läger och andra aktiviteter. Det krävs en hel del planering för det.  Sedan spånade vi lite nyheter. Alla hade bra idéer och vi har några riktigt spännande saker som vi ska försöka genomföra under året. Några kommer att dyka upp redan här under vårterminen och dessa är jag speciellt taggad för. Men vi håller er på halster och låter det poppa upp en grej då och då.

När man är på Ålandsfärja så äter man förstås buffé. Så det gjorde vi också. Ni måste vara ponnyklubben, sa hovmästaren som tog emot oss och visade oss till samma plats i restaurangen som vi brukar ha. Sedan högg vi in på buffén och vi slutade inte förrän vi rensat i stort sett samtliga kantiner och uppläggningsfat från mat. Fast gubbröran var lite sådär...

En runda i taxfreen för godisinköp och sedan var vi tillbaka på fastlandet. På bussen hem så togs det en och annan tupplur och vi var alla trötta men nöjda när vi steg av vid Gränby Centrum vid femtiden på eftermiddagen.

Nu ska här renskrivas protokoll från dagen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

     I morse bar det av till Lovisedal för att döma och för vilken gång i ordningen jag körde vägen dit har jag ingen aning om. Lovisedal och Rotbrunna är annars de två ledande destinationerna för min del när det gäller vilsekörningar.    Jag...

Den här vintern är en kvarkavinter. Jag vet inte om vädret och fukten bidragit till att Kvarkan stortrivs eller om det bara är ett Kvarkaår. Hur som helst så poppar det upp rapporter om misstänkt och konstaterad Kvarka dagligen just nu och är det någ...

    Eller ja, en gång var träningen visserligen allt annat än en höjdpunkt för mig. Det kom en välrenommerad tränare till vår anläggning och jag hade klätt upp mig lite extra. Det kan ju vara svårt att tro att det går. Men jo då jag hade ekipera...

När jag var liten hästtjej så fanns det i stallarna där man vistades en och annan ”hästkarl” som jag var livrädd för eftersom minsta felsteg ledde till en omedelbar åthutning. Samtidigt ville jag gärna finnas i deras närhet eftersom jag t...

    Om man vill ha en egen häst så är det en bra idé att lägga undan pengar då och då när man har några över. Om man i slutänden har haft lite pengar över tillräckligt många gånger så kan det hända att drömmen slår in.   Jag var väldigt spar...