Hej! Idag har det pyntats i stallet och blivit jättefint. Jag tog bilder men dem får ni inte se förrän imorgon. Det var extra roligt i år då många föräldrar stannade kvar och hjälpte sina barn med pyntet, både mammor och pappor! Många hästar ville hjälpa till att äta granris och smaka på glitter och peparkakor.

Nu får vi hoppas att inte någon hungrig liten ponny kommer lös inatt.

Vi vet ju alla hur mycket en ponnymage rymmer...

Nu ska här redigeras bilder!

Dagens lucka 11:

(...och Sara, jag tror inte den är lika rolig som gårdagens... Men det kommer en dag imorgon också!)

Hej! I morgon är det dags att julpynta åt alla hästarna i stallet och jag vet att det är flera som redan har bakat speciella pepparkakor, pyntat hårt bröd och gjort fint pyssel som bara väntar på att hängas upp. Vill du vara med och pynta men inte har anmält dig ännu så går det förstås jättebra att dyka upp eller slänga iväg ett mail till upkus@live.se  att man kommer. Ungdomssektionen bjuder dessutom på fika och delar ut pris till bästa pynt.

Här kommer så dagens lucka i julkalendern:

Hej! Idag fick jag reda på att Ingrid och hennes kille har en sådan där jättelik kanin hemma i sin lägenhet. Heter de inte Belgisk jätte?

I vilket fall såg jag en sån som skänktes bort på blocket för en tid sedan och jag blev jättesugen på att ringa på annonsen. Men sen tog jag mitt förnuft till fånga och avstod. Jag tänkte att om våran lilla Stampe kunde gnaga genom sladdar och liknande på några sekunder så skulle förmodligen den här sätta i sig halva husinredningen på en förmiddag.

Och var förvarar man den förresten när den inte får springa lös?

Jag såg en jättekanin i ett program av mannen som talar med hundar. En familj hade ringt i på grund av att deras kanin anföll mannen i huset. Han kunde inte ens ta sig genom trädgården och fram till ytterdörren utan att bli golvad och spöad av kaninen.

Ingrids killes kanin har förresten anfallit sotaren. Det är tuffa djur det där. Jag håller ögonen öppna efter en ny annons. "Beware of the rabbit!"

Hej! Idag var det sista omgången Uffetträningar för oss instruktörer. Nu får vi vila upp oss några veckor innan vi kör igång för vårsäsongen. Uffe ville vara lite snäll idag och frågade om det var något speciellt vi ville göra.

-Ja, jag skulle bara vilja lära mig rida, sa Gabbi.

Ja, det förstås...!

Tänk hur det är med ridning. Man träffar hela tiden på nya hästar, lär sig nya saker och hittar nya vinklar. Jag tyckte att jag kunde rätt så mycket redan när jag var femton. Så när jag blev tjugofem så tänkte jag att jag kunde ju ingenting när jag var femton. Vid trettiofem kände jag att jag hade lärt mig så otroligt mycket som jag inte haft en aning om vid tjugofem. Ja, och så vidare.

Förutom dagens övningar som bestod av form, takt och tempo så övade Ross och jag på "solkatter". Vid lunchtid kan det nämligen bli några solkatter i ridhusbotten och Ross tänkte att det var bäst att hålla sig undan för alla vet ju att "katter" är rovdjur.

Så varje skrittpaus tog vi chansen att ta oss till solkatten och öva lite och i slutet stod han på långa tyglar med solkatten i anfallsposition precis under magen. Det får vara dagens behållning. I ridning måste man tänka både stort och smått!

Eleverna på ridskolan rider hela nästa vecka också och terminen slutar söndagen den 18 december. Samma dag som vi smäller av den stora julshowen. Den börjar förresten klockan 13.00

Alla grupplistor för jullovets kurser finns nu på hemsidan www.uppsalaponnyklubb.se . Det finns ströplatser kvar och det är bara att höra av sig till kontoret om man vill boka en plats.

Dagens lucka tar oss tillbaka till sommarlovet 2011...

Hej! Att arbeta i stall kan vara både smutsigt och lukta lite illa. Men man vänjer sig. Dessutom så påminns man ibland av att det kunde vara mycket värre…

Så var det för ett par dagar sedan när personalen hade satt sig i köket för att ta förmiddagsrast. Det hade luktat lite unket i köket ett par dagar och vi hade torkat ur mikro och kylskåp extra noga.

En morgon skyllde vi dessutom lukten på Therese lilla Oliver som var på besök. Men det skulle visa sig att han var i det närmsta oskyldig. 

 Sara kom traskandes med lite mat som hon skulle lägga i uppstallarnas egen frys och när hon öppnade dörren slog en fruktansvärd stank emot oss alla som satt där. Köket lämnades i panik och hulkningar. Någon hade dragit ur kontakten ur frysen förmodligen för att stoppa i kontakten till brödrosten istället… och det måste ha hänt för flera dagar sedan. Gabbi tog en bild i farten och ni förstår ju hur äckligt det var för bilden är till och med uppochner.

Innehållet i frysen flöt runt i någon slags illaluktande sörja som inte ens en luttrad stalltjej klarade att känna lukten av. Ja, eller nästan. För det skulle visa sig att Ingrid faktiskt pallade att ta kommandot över ”frysen from hell”.

Hon baxade ut lådor och frys till vattenspiltan och påbörjade operation sanering. Vi andra höll oss undan! Eller Lisa är ju också en god själ. Hon drog upp polon över näsan och hjälpte till. Vad vi lärde oss; stalljobb luktar rosor i jämförelse med visst annat och man kan köpa en fördelardosa till köket.

Hej! Igårkväll runt åttatiden föll det stora fina flingor med snö och det första jag tänkte var "Inga leriga hästar!" 

Jag kände något slags lycksorus. I dagens kalender lucka får ni lite bilder från dagen.

Hej! Idag var det lite fruset igen. Snabbt på med täcket och ut med Rolle! Han får nämligen bara vara utomhus om marken är frusen så det inte kommer smuts i hans sår. Varje morgon har jag tittat ut genom fönstret och suckat djupt. Regn igen. Men i förrgår var marken frusen och så idag. Det finns hopp!

På förmiddagen hade vi personalmöte. Det är mycket att styra upp så här inför julen. Julkurser och schemaläggning och så inte minst planering för vårterminen som drar igång innan man vet ordet av. Vi måste börja tänka på påsklovet och sommaren också sa Gabbi när vi avslutade mötet...

På våra gamla sommarbeten fortskrider arbetet med att bygga villor. Hästarna ser grävmaskiner och lastbilar som åker i skyttetraffiknär de går i hagarna  men de verkar inte bry sig nämnvärt. Man spränger en hel del berg också och hästarna hör signalen för sprängning och sedan knallarna. Men det verkar också gå fint.

Fast om man tänker rida ut kan man försöka undvika att rida åt det hållet. I alla fall på dagtid när det arbetas där.

I början på veckan kommer vi att uppdatera och lägga ut tider och grupper för julkurserna på hemsidan www.uppsalaponnyklubb.se . Det finns ströplatser kvar på vissa kurser så det går fint att fortsätta anmäla sig framöver också. Jag skulle vilja slå ett slag för några aktiviteter. Dels programridningen den 6 januari där ni kan rida ett dressyrprogram och få individuella tips och protokoll. Pay and Jump den 8 januari som är öppen för skötare, tärningselever och privatekipage. Välj höjd och hoppa en bana. Elevens val där ni kan vara allt från en person som rider privatlektion till flera stycken som vill rida tillsammans. Du kan var med och styra upplägget själv.  Alla våra julkurser är naturligtvis öppna för dig med egen häst ocskå.

Vårterminens lediga platser ligger också ute på http://www.uppsalaponnyklubb.se/ledigtht10.html . Denna sida uppdateras regelbundet då det fylls på fort nu. Några nyheter för vårterminen är Working Equitation gruppen på torsdagar 17.30 samt en ny Dressyrgrupp på fredagar 16.30

Här kommer dagens lucka. Nummer fem redan!

Hej! Imorse när jag tog en tidning som min mamma lämnat åt mig i stallet så trillade det här kortet ut på golvet i stallgången. Det landade med framsidan nedåt och först trodde jag att det var något reklamblad från tidningen. Jag böjde mig ner och tog upp det och när jag vände på det såg jag att det föreställde Poyo och Cowboy ståendes på baksidan av trädgården i det hus vi bodde.

Förmodligen stod de där och betade och väntade på att vi skulle komma och rida. För vi red nästan varje dag på hästarna och ibland bjöd vi in våra kompisar för att hålla lektion där på gräsmattan.

Vi skapade en hel värld runt våra trähästar. Det var ridskola, tävlingar och en klubbtidning som pappa kopierade upp åt oss.

En dag hade vi blivit så stora och ridit så länge att hästarna i stallet på baksidan kommit i skymundan. Pappa lassade dem på ett släp och körde ner dem till kasen som skulle tändas några dagar senare på en närbelägen idrottsplats. Det var lite sorgligt och vi trodde nog att trähästarnas tid var förbi.

Våren kom och sommaren. En dag cyklade Gabbi och jag till den lilla lantbutiken som låg i Bergsbrunna. Vi passade på att cykla runt Bergsbrunnastallet för att klappa hästarna som gick i hagarna där. Så plötsligt när vi var på väg hemåt igen ropade Gabbi till. Där på baksidan av en villaträdgård stod våra två trähästar! Nu var det någon annan som skötte om dem och gav dem gräs. Kanske fick de komma ut på en ridtur också då och då.

Vi cyklade vidare hemåt, det kändes bra. Solen lyste och sommarlovet hade just börjat.