Hej! Den tredje december, en måndag tillbringade jag i det röda ridhuset på Strönmsholm. Det var nog en av de kallaste dagarna så här långt i år. Jag hade Sara med mig och både hon och jag måste nog räknas till rutinerade vad det gäller kalla ridhus. Speciellt Sara.... Vi klädde på oss våra lager innan vi gick ner i ridhuset. Det var långkalsonger, byxor, byxor, byxor och översdragsbyxor, tröjor, tröjor, tröjor och så jacka, dubbla stumpor. Sara hade till och med en sån där rånarluva under sina två mössor. När vi var klara  var det bara att se till att inte snubbla. För om man snubblat och kommit i rullning med alla de där kläderna  så hade man förmodligen inte slutat rulla ännu! 

Så satte vi oss nere vid banan. det var dressyrtävling på gång, en Medelsvår C, och jag skulle äntligen få döma upp för min dressyrdomarexamen! Jag har ju varit aspirant i tre år nu och det här var en efterlängtad dag. Om än väl kall. 

Eftersom Sara och jag är så rutinerade så dukade vi upp bordet innan klassen började. Vi hade te, läsk, godis och lite annat smått och gått som man kan behöva för att döma bra. Minst tjugofem pennor hade vi också för annars ligger man illa till när det är kallt. Kyla och bläck är inte överens. 

Vi var tre stycken som fick döma upp denna kväll. Vår examinator dömde klassen samtidigt som oss för att sedan kunna samla in alla våra protokoll och jämföra siffrorna och kommentarerna vi satt med sina. 

Jag måste erkänna att det var rätt så nervöst! Men så började klassen och när det väl var igång så var det bara att använda hjärnan till att döma. Så mycket annat hinner man inte med när man sitter där. Som att vara nervös till exempel. Sara skrev så det rykte och drack te och hann stoppa in lite godisar emellanåt.

Tiden gick fort och efter några timmar var klassen slut. Då var det intressant att se om jag hållit samma ordning som huvuddomaren. Som tur var så var känslan bra. Per Sandgaard hade med sig en jättefin häst och red som vanligt väl  och sen var det ett till väldigt fint ekipage som kändes säkert i toppen. 

Vi hann inte se hela prisutdelningen för direkt efter bedömningen så skulle vi ge oss iväg för att skriva det teoretiska provet. Nu sattes vi på prov i ridlära och Tävlingsreglementet. Det var en hel del frågor och efter  det iskalla ridhuset så kokade vi nu istället i den uppvärmda sal där vi satt. Det kan ha berott på att jag inte hade skalat av tillräckligt många lager kläder i och för sig. 

Efter provskrivningen hade det blivit sen kbäll och vi rullade hemåt mot Uppsala igen. Rätt så slut! Besked om hur det gått skulle jag få den 17 december så nu var det bara att acceptera ett par veckors orolig väntan. 

Igår var det äntligen den 17:e! Jag satt med telefonluren i handen för att ringa examinatorn. Detta var nästan lika nervpirrande som att sitta på examen. Men så slog jag numret och ett par minuter senare  så hade jag fått besked om att jag klarat examen. Vilken lättnad! 

Nu är jag klar med båda de utbildningar som jag gått under de senaste åren. Det är alltid roligt och utvecklande att vidareutbilda sig och både Tränarexamen och Dressyrdomarexamen kommer både jag och klubben ha mycket nytta av. 

Men nu blir det utbildningspaus ett slag. Det enda jag har inplanerat nästa år i utbildningsväg är det tredje steget som Working Equitationdomare. 

Phu :)

Här kommer  dagens julkalender. En liten repris... Men det får ni ta :)

Hej! I morse fick Linnea följa med de andra tjejerna ut i hagen för att lära sig att laga staket. Det är inga svåra grejor. Det enda som är viktigt är att veta hur man stänger av elen innan man börjar laga. Eller viktigt och viktigt... men man slipper stötarna på det viset. 

Själv brukar jag laga utan att stänga av elen om det är mindre grejor. Det är liksom en utmaning att knyta ihop trådarna medan man får stötar var tredje sekund. Men i annat fall kan man ju bara dra ur kontakten en stund. 

Så här års får man se över staketen dagligen för den tunga snön tynger ner trådarna och hästarnas tjocka täcken avskärmar dem från elen och de törs trycka och tänja på ett sätt som de inte gör annars. 

Om man har möjlighet att ge hästarna några av sina högivor under dagen i hagen så ger man dem sysselsättning. Att få in hästarna innan det blir mörkt kan också var en bra dé. För fy så läskigt med hästar som kommer lösa i vintermörker. 

Nu kan Linnea laga hage i alla fall och hennes pappa slipper! Det är han nog glad för :)

Här kommer dagens kalenderlucka: En fägglad!

Hej! Idag bjuder vi in alla som vill till vår "Stora stallskojdag".

Nu ska alla barn och ungdomar få visa upp vad de åstadkommit under alla stallskojaktiviteter som ordnats under hösten. I ridhuset ska käpphästarna ha uppvisning och så blir det männsikohoppning. Då får man hoppa en bana med riktiga hinder fast utan häst och den som springer felfritt och med en bra tid vinner.Efter det blir det gratis barnridning.

Det blir tipspromenad runt i anläggningen för alla som tycker om att svara på frågor. I kafeterian så visas hästfilmer och så kan man titta på det jättefina bygget med hästar, ridbana, stall och hagar som har byggts i miniformat. Där kan man också fika och sitta ner en stund. Det hela börjar klockan ett och slutar klockan tre och man får naturligtvis komma och gå när man vill. Allt utom fikat är gratis!

Idag handlar julkalendern om hästens delar! Här kommer den:

Hej! tre kadriljer hann jag med på fredagkvällen. Hästar och elever tyckte det var jättekul förstås, och jag med! Kadriljen som jag ritat ner fungerade utmärkt även i verkligheten. Sånt där vet man inte förrän man provat... Det kan vara på ett sätt inne i huvudet och på ett annat utanför. Ni vet säkert vad jag menar. 

För att ytterligare sporra mina vänner och kollegor på ridskolan så satte jag upp en peppande lapp på kontoret, över påsen med kadriljsakerna. Hoppas att den uppskattas! 

Min halvsex grupp kom i full julutstyrsel. De vet verkligen hur man klär upp sig. Det var tomtedressar från topp till tå med rött och fluff och luvor och skägg och pinglor. Hästarna pyntades också med diverse glitter och annat snyggt. Det var riktigt roligt att se! 

Dressyrgruppen som red mitt på dagen kom med en jättefin present. Ett paket ägg och en kokbok med pytt i pannarecept. Det kunde inte ha varit mer passande. Kortet som följde med förklarar allt :) 

Jag kallade den gruppen för min "pytt i panna grupp" någon gång. I alla välmening för det är en grupp med en härlig sammansättning. Några som ridit hur länge som helst och  några som ridit lite kortare och så just det att i ridgrupper kommer människor från överallt och var som helst. Så tar man på sig sina ridkläder och möter personer som man kanske aldrig hade lärt känna annars. 

Jag lovar att fortsätta ha"Sunny side up"! 

Idag handlar julkalendern om hästens färger. det kan vara bra att kunna! 

 Hej! Idag startar vi vår sista vecka på ridskolan. Näsa torsdag är höstterminen slut och sedan blir det jullov. (och kurser förstås). 

I vanlig ordning så tänker jag utmana mina ridlärarkollegor att låta sina grupper rida julkadrilj. Det är effektfullt, svårt, roligt och en perfekt avslutning på terminen. Jag utmanar också eleverna att våga klä ut sig till kadriljen. Gärna lite julaktigt (men pirat går också bra Maggan...) . Sen får man gärna ta med sig lite glögg och pepparkakor och sitta kvar en stund efter lektionen! 

För att ingen ridlärare ska kunna skylla på att den inte är förberedd så hänger jag i vanlig ordning en kasse innehållande musik på USB-minne, ett utskrivet ex av kadriljen samt den obligatoriska tomteluvan på stallkontoret. Varsågoda att använda!

 Programmet som PDF fil finns  här! Bara att skriva ut :)

Här kommer lucka 14, kadriljen,. Öva flitigt!

 Hej! Hoppas ni har fått uppleva någon slags luciasång idag. Själv såg jag min på SVT play och i år var det ju från Uppsala Domkyrka! Kanske några av er var där på riktigt till och med? Hur det än är så behöver man lite luciafirande på lucia. Det var lättare när man hade mindre barn för då kunde man kika på deras uppträdanden i skolan. 

Förhoppningsvis så kommer det en del pyntade elever ikväll. Lite glitter och glamour är aldrig fel i en ridmanege. 

Jag vill minnas att vi gjorde ett par tafatta försök att uppträda med luciatåg till häst något eller några år när jag var liten. Men omgivningarna där vi befann oss var inte särskilt förtjusta i hästar och då hjälpte det inte ens att det satt små söta barn uppepå hästryggarna och sjöng. 

Luciatåg ska kanske vara till fots.

I morgon börjar sista veckan på höstterminen på ridskolan. Med det kommer jag med årets utmaning. Men den får ni se imorgon. Idag blir det julstämning i ponnykalenderns lucka 13 istället och vad passar bättre i ett stall än en julkrubba?

Hej! I samma sekund som vi julpyntade ridskolans stall med granris, glitter och pepparkakor så visste hästarna att julen var i antågande. Några av de äldre hästarna som med åren intagit ett lite lugnare sätt på lektionstid tände till ordentligt på julshowen och spexade och visade att det minsann finns en hel del fart kvar i dem. 

På fredag går vi in på den sista ridskoleveckan för terminen och då brukar det bli en hel del gymkhana och kadriljer till musik. Det är bågot som hästarna tycker är jättekul och också en signal om att det snart blir ett välförtjänt lugn under några veckor framöver. 

För visst kan hästar tänka ut åtminstone en del saker. De vet till exempel precis vilka kvällar som jag ska fodra och då är de extra uppmärksamma på när jag börjar gå mot foderladan. De höjer sina huvuden och gnäggar hungrigt. 

Och på försommaren när det börjar bli dags att få gå ut på betet. Då sprider sig en glad oro i stallet så fort den första hästen klivit ut genom den dörr  vi använder till beteshagarna. Det spritter i kropparna och det gnäggas och alla hästar tittar med stora ögon mot dörren. 

Men än är det långt till sommaren och nu får vi njuta av en underbart vit vinter. 

Hej! Idag sitter jag och snickrar ihop alla tider och olika grupper för kurserna som ska hållas under jullovet (vilket är i snabbt antågande). Det gäller att hålla isär dagar och tider och försöka få alla hästar att jobba och vila  med en jämn fördelning. Efter en stund så blir det lite pannkaka i huvudet måse jag säga. Så nu ska jag äta lunch och låta hjärncellerna svalna en stund innan jag tar tag i det igen. 

Hästarna uppskattar snön ska ni veta. I vanligt ordning är det våra stora hästar som busar värst. De springer och hoppar och leker så snön yr därute. En och annan hårtuss yr också... För hästar leker rätt så hårdhänt med både tänder och hovar. Ponnyerna leker också. Men de tar mest ett par galopprepor genom hagen med jämna mellanrum. Sen står de och myser och så tar de en repa igen. Det gäller att hålla ångan uppe! 

Jag ska ta med kameran och fota lite nån dag. Men jag har inte hunnit riktigt. Här är några bilderfrån förra vintern så länge. Det ser ungefär likadant ut :)

I dagens kalenderlucka får ni lite råd angående att öva upp sitt hästöga: