Lägerdagar

Första morgonen, stallplanen fylls av förväntansfulla.

Pirr i magen och någon håller pappa hårt i handen.

Samling och sedan slår sig alla ner i gräset för att leka namnlekar.

Redan där har någon fått en alldeles ny kompis.

Snart får alla veta namnet på sin alldeles egna lägerhäst.

Sommarväder och uteritt barbacka. 

En lång rad med hästar som lunkar. 

Barn som sitter på breda ponnyryggar i gungande skritt.

Flugor som surrar kring hästarna och svansar som viftar.

Barn som glider hit och dit men sitter kvar.

För det mesta. 

En regnig dag har alla ridit i ridhuset på förmiddagen.

Hästarna står i stallet och äter sitt hö.

Barnen har precis ätit lunch.

Sitter bänkade och ser en hästfilm på stora vita bioväggen.

Dom har sett den många gånger nu och kan alla rader av repliker. 

Det är ändå spännande och filmen är lite sorglig. 

Ridpass och dagar flyter i varandra.

Små ben hamrar mot en sadelkåpa för att få trav på sommartjock ponny

Stora barn går bredvid små, hjälps åt att hissa upp en sadel högt.

I stallet blandas åldrar och barn får lov att vara barn.

Sista dagens eftermiddag, spretiga flätor och nyputsat träns.

Farmor och farfar på läktaren och nytt pirr i magen.

Samma morgon har de tränat på banan

och nu kommer de ihåg ända till mål. 

En fin rosett, blå och röd, hängs i tränset 

och sedan många klappar på hästhalsen och en kram. 

Alla samlas efteråt för att få diplom och sedan massor av glass och prat

Lägerhästarna släpps i hagen på eftermiddagen och barnen skingras.

Det är långt kvar på sommarlovet ännu.  

Den här veckan som man längtat efter så länge gick så fort.

Rosetten kommer att hänga på en vägg länge framöver.

Bokstäver på baksidan med ett hästnamn och ett hjärta. 

Senare när vuxenlivet är här läggs den i en låda 

bland andra barndomssaker och varma minnen.

Om det vuxna barnet tar upp den och håller den nära kinden

kan man känna doften av häst på sommaren som är så speciell.