Hej! I våras pensionerade vi ett par hästar i ridskoleverksamheten. Nya hästar kom och nu när halva sommaren har gått så har dessa hästar både hunnit komma väl in i våra hästflockar och dessutom ridits en hel del för att förberedas för att kunna börja jobba under höstterminen. 

Wincent E som är en sjuårig valack kom i maj och hann prova på att gå med på ett par lektioner i slutet av terminen. Han är väldigt vänlig och har en fin balans och bra rörelser. Wincent är en rejäl häst som fortfarande behöver lite tid att växa i sig själv. Han får växla arbete på bana med att komma ut i skogen och kliva över stock och sten. De som ridit honom har blivit förtjusta :)

I juni tog vi hem tre Irländska hästar. En häst av lite mindre modell och två C-ponnys. De fick gå direkt ut på bete för att äta upp sig efter resan. Men vi började ändå sitta på dem och rida små skogsturer rätt så fort för att de inte skulle "förvildas" :) 

Golden Joy kallar vi helt enkelt för Joy. Han är en liten stor häst på knappt 160 cm i mankhöjd. Han har varit en klippa från dag ett. Lugn och snäll. Vi brukar använda en väl inskolad ridskolehäst som "mentor" till nya hästar när vi rider. Mentorn får gå först i ledet ute i skogen och vara draghjälp vid hoppning till exmpel, tills man känner de nya hästarna bättre och vet hur de reagerar i olika situationer. Men Joy kunde rätt så fort gå in och ta den rollen. Det känns som att han är redo att börja på sitt nya jobb när som helst. 

Så var det C-ponnyerna Munsboro Humle och Munsboro Dumle :) En vit och en brun. Med tanke på att Dumle är en chokladkola så kunde man tycka att det vore praktiskt om den chokladbruna ponnyn hetat Dumle. Men så var det såklart inte. Det är den vita som är Dumle. 

Dumle är ju bara söt så man smälter. Han har  varit den av det tre irländarna som varit mest vaken, men på ett bra sätt. Pigg och lite känslig men samtidigt nyfiken och det har gått super att rida honom. Jag kan tänka mig att han till en början får prova att gå med på träningsgrupperna tills han känner sig hemma med att gå på lektion. Precis som ni är vana att vi gör med nya hästar. 

Och så var det Humle till sist. Han har hunnit äta upp sig en del sedan den här bilden togs för en månad sedan. Ett tag hade han det lite jobbigt med de "svenska myggen" och fick nässelutslag. Det är faktiskt rätt så vanligt att det är så den första sommaren för importerade hästar. Det är inte det att det inte finns mygg och knott på Irland utan att myggornas bakteriefloror skiljer sig åt. Det har en veterinär förklarat för mig då jag undrade. Det var rätt så lätt att lösa ändå genom att låta honom ha ett flugtäcke på sig utomhus. Nästa sommar klarar han sig säkert fint. Det brukar vara så. 

De stunder Humle är inne i stallet för ridning så tittar han alltid upp nyfiket när han hör att någon kommer. Han har varit lugn och fin att rida och jag tror inte det dröjer länge förrän han är "en i gänget" på lektionerna. 

I vanlig ordning så släpper våra hästar in nykomlingar så fint i flockarna. Ridskolans hästar går ju i huvudsak i två stora flockar i stora hagar. På sommaren har vi en tredje flock för de ponnys som inte mår bra av att äta mycket gräs. En ponnyhjärna är inställd på att äta för att överleva, vilket betyder ät så mycket du kan, man vet aldrig när det kommer dåliga tider. Ibland vet små runda ponnys inte sitt eget bästa. :)