Hej! Igår kväll fick hästarna på ridskolan sova inomhus för första gången sedan i våras. Vi hade bestämt redan förra veckan att vi skulle stalla in efter helgen och så fick det bli. Det har märkts på hästarna att nätterna börjat bli kallare nu på slutet. Framförallt på mängden mat som de äter ur foderhäckarna. Nästan dubbla mängden foder går åt utomhus mot när de står inne. Nu har de visserligen halm att äta också i sina boxar och den fyller också ut magarna till en del. 

Inga av hästarna protesterade så som de kan göra på våren när de har fattat att det är bete på gång. Då brukar det gnäggas i alla hörn tills samtliga hästar fått gå ut. Men nu stod de bara lugnt och lät sig fodras från hövagnen. Det är arbetsamt att utfodra femtio hästar men mysigt också. Man hinner byta några ord med var och en och titta efter så de har det bra innan man går hem för kvällen. 

Foderhäckarna står kvar i hagarna så på morgonen släpper vi ut hästarna direkt när personalen kommer till stallet. På så vis kan hästarna äta mycket av dagsransonen under dagen i hagen. 

Zohar och Uniek står just nu i det lilla stallet vid hinderboden. Zohar håller på att sättas igång efter en skada han ådrog sig i våras. Men han har fått gå på betet hela sommaren och går med sina kompisar i stora  hagarna på dagen. Uniek har dragits med en lite svårdiagnostiserad hälta under sommaren. Men nu har vi nog hittat det rätta stället och han har fått en behandling i en led. En liten tid framöver går han i mindre sjukhage. 

Våra nykomlingar har fungerat så fint på jobbet så här långt. Humle och Dumle har skött sig prickfritt och till och med hunnit prova på att gå P6 nivå. Joy går lektion tre gånger i veckan med lite duktigare ryttare. Han är supersnäll men behöver bli lite starkare och få upp sin kondition innan han får gå in mer regelbundet. Så i övrigt är det ridning och uppbyggande arbete tillsammans med ridskolans personal för hans del. Detsamma för Wincent som är en genomsnäll häst i en stor kropp som han växer i med tiden. 

Det är en sån där underbar höst i år. Värme, sol och klar luft. Jag passar på att njuta för det här är höst när den är som bäst. Eftersom jag var och tävlade hela helgen så har det blivit skogsturer för mig och min häst ett par dagar och det är ren avkoppling för själen att få komma ut i den svenska naturen i september. 

För er som sörjer att det är höst så vill jag bara påminna om förra årets augusti och september som var en aning blött och regnigt. Då var det anledning att sura. Men i år- inte! 

En annan bra sak i år är att det har varit så torrt att det inte finns en enda svamp i de uppländska skogarna. Då det inte finns några svampar att plocka behöver man inte heller vara orolig för att svampplockarsällskapet ska vricka foten på en gren, stupa som en fura och vägra resa sig utan ambulans. Tänk bara så mycket lättare allt blir när man slipper plocka svamp med immobilt sällskap.

En sista bra sak är att jag inte sett till en enda lerkoka så här långt. Leran sitter fast i marken så hårt att man inte ens kan rubba den med en spetsig spade. Hästarna rullar sig utan resultat. Ha!

(Fast jag ska nog inte ropa hej för rätt som det är så möts man väl av den här.... Brrr!)

Men tills dess är det septembermys som gäller!