Mellan havretuggorna på Uppsala Ponnyklubb

Alla inlägg den 29 oktober 2013

Av Ulrika Pernler - 29 oktober 2013 19:31

 

Hej! Dagen idag har bestått av ett massivt mörker, moln och regn. Men som väl är ingen storm. Det finns en ganska stor mysfaktor med såna här dagar. Så länge man får sitta inomhus i en mjuk fåtölj med tjocka strumpor och något bra på TV:n vill säga. Men att klä på sig och gå ut är helt enkelt inte något vidare. 


Jag är bortskämd! Vet inte exakt när det hände. Men så är det. 


I morse var valet mellan ridhus och utomhus inte svårt. Förr i tiden hade jag aldrig tvekat inför att klä på mig vad som behövdes och i med eller motvind ge mig ut i mörkret. Gabbi och jag hade en  arsenal av kläder för olika väder. Dessa förvarades i garaget hemma och vad man skulle ha på sig valdes nogsamt efter väderlek. 


Den stora orangea jackan på bilden ovan hade jag ärvt av pappa. Det var en gammal "vägverksjacka" klädd med vitt fluff och den släppte inte igenom en uns av väta. Släppte nog inte ut något heller... Jag hade i min ägo också en skoteroverall, blå med svart ludd invändigt och en väldigt praktisk lucka i baken. Närmare än så går jag inte in på det. 


Katla, hästen fick klara sig med sin egen fluffiga vinterfäll. Klippta hästar förekom inte och täcken i hagen hade de inte heller.  


På fötterna brukade vi ha olika sorters snörkängor. Egentligen alldeles för stora och klumpiga för stigbyglar. Men nödvändiga för att inte behöva amputera några tår. 


Jag hade ett par Graningekängor som jag tyckte extra mycket om. Det var snörning från tårna till strax över halva skenbenet. Så de tog sin stund att ta på och av men de var oslagbart varma. De kängorna hängde med många år och den sista vintern de var med så hade jag dem ibland på jobbet eftersom det var en sån där riktigt kall vinter.


Den allra sista gången jag använde Graingekängorna var den dagen jag hade dem på medan jag gjorde rent i stallet. Det var den där dagen när jag gick och irriterade mig på att jag fått tag på ett par strumpor som kasade ner och lade sig som en klump i tån. Men jag bet ihop och jobbade klart. 


Man ska inte låta stövlar stå i ett garage en längre tid utan uppsikt...


Mössen hade byggt bo i ena stöveln. Strumporna kasade helt enkelt inte ner och för de nyfödda musungarna gick det inget vidare efter en fömiddag i ett stall tillsammans med en uppsättning tår på en fot i en stövel. 


Jag hade en kort ceremoni för musungarna och stöveln innan jag lade dem till vila i soptunnan. Därmed var Graningenstövlarnas era förbi. (Förlåt alla djurvänner, men jag tror och tröstar mig med att livet nog flugit ur ungarna innan jag tog på mig stövlarna för de var inte alldeles färska!) Jag fick också av förklarliga skäl en vana att alltid hålla stövlarna upp och ned innan jag tar på mig dem. Sommar som vinter. En vana som hållt i sig. 

Presentation

Fråga mig

41 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2 3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15 16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards