På listan över saker jag gillar står ”stallets tvättmaskin”.  Vad hade man gjort utan en riktigt rymlig grovtvättmaskin den här vintern? Men femtiofyra hästar som gillar att ligga på rygg i lera så snurrar och går den en hel del. Enkelt sagt stallets tvättmaskin jobbar hårt och klagar nästan aldrig. Två stora vintertäcken går in utan problem, eller tio vojlockar eller fyra uppsättningar benskydd och ett gäng grimmor. 

Egentligen är jag inte jättemycket för att täcka hästar. Hästar fryser inte på samma sätt som vi. På en föreläsning med Margareta Rundgren för några år sedan fick vi lära oss att om en människa klär av sig helt naken och sitter still så kommer människan till slut att börja frysa om temperaturen går nedanför 28 plusgrader! En häst som står still kommer att börja frysa först vid 15 minusgrader och detta oavsett om den är klippt eller inte. 

Täcken i ett stall med så många hästar som vi har är mer ett nödvändigt ont för att vi ska hinna och kunna hålla dem rena. Fyrtio av hästarna ska gå lektion på kvällen. Att bada en häst tar allra minst tio minuter om allt går som på räls. Det skulle bli sex hästar i timmen och drygt fem timmar senare är alla rena och ska ”bara” torka. Att borsta fyrtio helt leriga hästar är uteslutet. Så täcken får det bli under lerperioderna. Då återstår bara bad av tvåhundra hästben. 

Förr om åren när Gabbi och jag hade våra hästar i ett mindre stall utan varmvatten eller spolspilta så brukade vi bära våra smutsiga täcken den kilometerlånga vägen hem till oss och tvätta dem i vår tvättstuga i villan. Sänder  härmed en tanke till vår stackars lilla tvättmaskin! Fast å andra sidan så hade vi knappt täcken på hästarna då. ”Forntidens” täcken var inte speciellt praktiska. Antingen var de gjorda av säckväv och stoppade inte mot något väder eller så var det gjorda av oljat tyg som vägde bly. Man fick så gott som hyra in en lyftkran för att hissa upp det på hästen. Blev dessa täcken skitiga så fanns det inte en enda tvättmaskin i världen som kunde rymma dem utan att börja brinna. Så borsta sin häst var det enklaste alternativet! 

Jag har också hört talas om hästfolk i hyreshus som smyger ner med hästtäcket i husets tvättstuga när det blivit mörkt och alla hyresgästerna förhoppningsvis sover. Spännande!

Det har varit extremt varmt den här vintern så något vintertäcke har jag inte ens tagit fram. Hösttäcket räcker gott som extra hud för lerrullning. 

I varje hästhage finns alltid en ”hästtäckesmarodör”. En häst som förstör andra hästars täcken eller sitt eget för den delen. Min gamla Picador var en sån som satte stor ära i att ha sönder andra hästars täcken.Det konstiga med de här hästtäckesmarodörerna är att det alltid är hästägaren som får de onda blickarna eller skäll för att ens häst har satt i sig fyra täcken på en och samma dag. Men det är väl ändå inte hästägaren som käkar täcken? Eller?

Sen finns det hästar som har sönder sina egna täcken. Gabbis Pasolini brukade kunna ta av sig täcket utan att ett enda spänne gick upp. Han bara ålades sig ur det på något vis. Sedan ställde han sig på täcket och drog mattrasor av det med tänderna. Man kan fortfarande hitta små strimmor täckestyg i hagarna trots att han varit borta i mer än tjugo år. 

Pust! Idag har det kommmit lite, lite snö och kanske fryser det på så vi får några dagars ledigt från att spola hästben och tvätta hästtäcken. Hoppas!