I söndags hade vi besök av Eric Lette och tre duktiga ekipage som höll en clinic i ridhuset. En clinic är ett bra tillfälle att samla inspiration. Just den här gången så var  grundidéen att några av våra ungdomsprojekt teamSTIL ( Samarbete,Träning, Intresse, Ledarskap) och FRiK (Förberedande RidlärarKurs) skulle få ett tillfälle att se vart man med lite målmedvetenhet kan komma med sin ridning. Naturligtvis bjöd vi också in alla våra övriga elever att titta och även hästintresserade ”ifrån överallt”. 

Eric Lette känner kanske de flesta igen som dressyrdomaren som man har sett på TV från Globen, Scandinavium och de stora internationella arenorna vid tävlingar som världscupen och OS. Faktum är att Eric har dömt vid hela tre OS. Det är det bra fyra personer i hela världen som har gjort. Men trots det så vill Eric hellre beskriva sig själv som hästutbildare och tränare. 

Faktum är att Eric började sin egen ryttarkarriär på ridskola och han tycker att ridskolorna har en viktig uppgift i att lära ryttarna grunderna. Att börja med att rida på ridskola är den bästa starten man kan få. Ryttarna får inte köpa egen häst för tidigt! 

När Eric var femton år så fick han möjlighet att överta en Grand Prixhäst på vilken han kunde lära sig vidare. Samtidigt så red han andras ”omöjliga hästar” för att tjäna pengar. Sin första internationella start gjorde han som 27 åring. Innan dess hade han helt enkelt inte råd att åka utomlands. 

-Vad är dressyr? Frågar Eric publiken. Han får ett par olika svar och kommer sedan med sin egen definition av ordet; Dressyr är en kontrollerad och bekväm transport. Han förklarar att med det menar han att dressyr ska göras så enkelt som möjligt. Vi måste alltid vara tydliga och försöka förklara så att hästen förstår. Det viktiga är inte vad man gör utan hur man gör! 

Till clinicen har vi bjudit in tre ekipage. Den första att visa upp sig blir Filippa Norrman, 15 år och hästen Chiroma eller ”Maja” som hon också kallas. Filippa har trots unga år hunnit med att rida Ponny-SM, Junior- SM och ungponny-SM i dressyr. Chiroma- en nyinköpt häst står under utbildning och de har startat upp till MsvC med placering. Den bästa ridskolehästen hon har ridit på UPK heter Oboy, säger hon med ett leende. 

Eric ställer genast frågan till Filippa; Vad är det bästa med din häst?

-Hon är stadig och gillar att arbeta, svarar Fillippa. 

Så börjar clinicen. Filippa får rida alla gångarter med betoning på att Maja ska hitta bärighet och inte ge sig iväg. Man kan inte ”rida framåt” förrän hästen bär sig, säger Eric. Filippa får göra halter, det är ett tydligt sätt att få förhållningarna att fungera. För man skulle väl aldrig köra iväg i en bil utan bromsar? Maja blir lite ostadig och Eric förklarar att det som händer framtill är bara ett symptom på att det är något som inte fungerar baktill eller under sadeln. 

Efter en stund blir Maja stadigare och börjar visa upp en fin balans i traven. Här kommer kvittot, säger Eric. Nu kan Filippa göra övergångar utan att det blir någon skillnad på formen. 

Nästa ekipage vi får se är Emma Michaelsson och hennes 23 åriga häst Wincent af Sungard. Emma berättar att när hon red på ridskolan på UPK så var hon så liten att hon alltid fick rida på stallets minsta häst- Kings Chickpea. Publiken fnissar lite. Dom är många minns Chickpea. 

Emma och Wincent har hunnit med mycket på de tre år hon ridit honom. I november red dom ungdoms Grand Prix på Globen. Det var en riktigt upplevelse! Innan Emma fick överta Wincent så tävlades han av hennes bror så han är en riktig läromästare. 

-Vad är det bästa med Wincent? frågar Eric. 

- Att han givit mig möjlighet att få lära mig de svåraste rörelserna så att jag vet hur jag ska göra när jag kommer upp på nästa häst, säger Emma. 

När man har en äldre häst så gäller det att inte maxa arbetet för mycket, säger Eric. Wincent kan redan sina saker och det är Emmas uppgift att hålla honom gymnastiserad och samtidigt tycka det är kul att arbeta. 

Emma får visa publiken lite galoppombyten.

- Ett galoppombyte är bara en galoppfattning, säger Eric. Du rider i vänster galopp och fattar höger. Det låter enkelt. Jo, men man ska göra allt så enkelt som möjligt!

Emma får jobba en del med att få Wincent att vänta och att bära. Sen får hon visa lite piaff och passage. Det märks att Wincent är rutinerad och han har utvecklat en fin teknik med ett rent diagonaltramp i rörelsen. Men bara några steg i taget. Så fort Wincent gör rätt så rider Emma  framåt igen. 

När något känns bra, ta åt dig känslan och tänk att det här är precis det jag skulle vilja kunna göra en gång till, säger Eric. 

Sista ekipaget är Maria Carlsson och Silenzio, mer känd som ”Sillen”. Trots att Marias häst är bara sju år så har ekipaget redan många fina meriter med sig. De var tvåa i förra årets sjuårschampionat och tävlade framgångsrikt upp till Intermediaire. 2014 ska de fortsätta att rida samma klasser för att bli ännu starkare där, berättar Maria. Men Eric säger att han tror hästen kommer att gå Grand Prix redan till hösten. 

När Maria och Sillen rider runt i ridhuset så är det alldeles tyst på läktaren. Maria rider följsamt och allt ser väldigt lätt ut. Skänkelvikningarna flyter på och rörelsen blir verkligen uttrycksfull med Sillens stora luftiga gångarter. 

-Det är viktigt att hästen har kvar samma takt och samma trav genom hela rörelsen, säger Eric. 

Sedan övar ekipaget lite samling med hjälp av Eric från marken. Sillen får trampa och Eric hjälper Maria och hästen att hålla takten med hjälp av ett spö som han lägger mycket lätt i takt på Sillens bakdel. Direkt när han gjort rätt så stannar Maria och klappar och Eric tar fram en sockerbit som han haft i fickan. 

-Det här kommer bli fint när det är färdigt, säger Eric. Kom ihåg att leka och inte straffa. Undervisa och utbilda utan stress och tvång. Blir det fel så gör ett försök till. Det är så viktigt att gå tillbaka ett steg om något inte fungerar. Det är den enda och snabbaste vägen! 

Clinicen håller på knappt två timmar. Eric avslutar med en liten frågestund innan alla reser sig för att gå hem med en massa trevliga nya intryck och inspiration med i bagaget. 

Det här var roligt, säger en av mina dressyrelever. Eric förklarar verkligen så att man förstår. 

Jag håller med! 

Ett jättestort tack till Eric Lette och till de deltagande ryttarna och hästarna som ville lära oss ännu lite mer om hästar och ridning!

Tack för fina foton Frida Engvall!