Mellan havretuggorna på Uppsala Ponnyklubb

Direktlänk till inlägg 30 augusti 2015

Flanelltyg, sandpapper och dagdrömmar

Av Ulrika Pernler - 30 augusti 2015 21:11

 


Om man vill ha en egen häst så är det en bra idé att lägga undan pengar då och då när man har några över. Om man i slutänden har haft lite pengar över tillräckligt många gånger så kan det hända att drömmen slår in.


Jag var väldigt sparsam som liten. För att inte säga snål… Ja, jag antar att både min syster och bror skulle använda ordet snål. Kanske även mina föräldrar. Brorsan och syrran handlade något de önskat sig i hela sitt liv så fort veckopengen hamnade i fickan. Själv samlade jag pengarna på hög och satt i mitt rum och lade dem i olika staplar och räknade dem framlänges och baklänges. Högarna växte sakta och varje enkrona räknades och lades i rätt stapel. Det kan ha  varit så illa att jag lade dem i ordning efter vilka årtal de hade präglats också. Men de där ovanorna har jag lagt av med. Nu är det bara mina pennor  som ska ligga i raka rader. 


En dag fick jag en idé. Förutom att samla pengar på hög så skulle jag samla bra-saker-att-ha-om-man-nån-gång-skulle-ha-råd-att-köpa-en-egen-häst-grejor. För det är ju inte mycket idé att ha en häst om man inte har några saker till den. 


Mitt första projekt blev att virka ett nättäcke i blått bomullsgarn. Inte för det kanske är det viktigaste täcket man behöver till en häst. Men det kändes ändå mer överkomligt att virka ett täcke med hål i än ett utan. Typ halva jobbet. 


Jag började med täcket på syslöjden. Fröken var inte alls glad för den terminen skulle ju alla sy varsin blommig flanellpyamas som vi sen förmodligen skulle svettas ihjäl i innan vi ens hade somnat på kvällen. Jag fick bekosta garnet själv eftersom det inte fanns med i läroplanen. Förresten flanellpyamas måste ju nästan räknas som en hälsofara i dagens uppvärmda hus. Jag har ibland funderat över om inte syslöjds- träslöjds- och hemkunskapslärare lider av en liten släng sadism. Flanellpyamasar, fula julgransprydnader och muffins med grönsaker i. 


Det tog nog hela höstterminen och då virkade jag även framför barnteven varje kväll. Men till slut var det klart. Det fick om man säger en egen form och det var massor av hål i vilket i och för sig är bra när det är ett nättäcke. Hade hålen varit lika stora hade det nog varit snyggt också. När täcket var klart hängde jag det i  mitt skåp på ridskolan för framtida bruk. 


Nästa termin var det träslöjd. Men jag kom inte på nåt bra att tillverka till hästen av en träbit. Så jag gjorde mot min vilja samma sak som de andra i klassen. Förmodligen stod jag och slipade en fyrkantig bit trä till en rund med det finaste sandpapper som magistern kunnat uppbringa medan han satt bakom katedern och mös. 


Men ni vet…om man bara slipar tillräckligt länge blir det ny termin och syslöjd igen! Det var då jag bestämde mig för att sy en egen vojlock till hästen som jag eventuellt skulle lyckas samla ihop pengar för att köpa. Fröken blev inte glad… Alla skulle ju sy varsitt förkläde som vi kunde använda på hemkunskapen. Ta mej sjutton om inte det också var i flanelltyg. För det är ju så praktiskt i köket. Fast numera misstänker jag att fröken hade kommit över ett gigantiskt parti med rosablommig flanell. Så mycket att de stackars barnen i skolan förmodligen fortfarande syr av det. 


Jag stod på mig och fick sy min vojlock. Jag skaffade fram mitt eget röda tyg och använde flanellen som stoppning. Eftersom jag ännu inte kommit över någon sadel så hade jag ingen aning om hur formen skulle vara. Så jag tog ett ögonmått av vojlockarna på ridskolan och klippte till något liknande. Hade jag vetat då att den vojlocken aldrig skulle komma att passa under en sadel what-so-ever så hade jag kanske inte suttit alla timmar för att sy rutmönstret som jag så gärna ville ha på den. 


Det var tjockt och trögt och synålarna gick av en efter annan. I min kamp att sy genom tyget så råkade en nål gå rakt igenom min tumme med nagel och allt och min mamma fick dra ut den med en tång. Men jag gav mig inte och precis innan det var dags för att tälja smörknivar på träslöjden så var jag klar med min vojlock och kunde hänga in den i skåpet på ridskolan. 


Fler och fler saker hamnade i mitt skåp. Jag älskade att öppna dörren och titta på sakerna som jag hade där. Det tillkom ett ärvt träns, ett bett och många, många andra grejor till min framtida häst.


Så en dag när jag till slut hade tillräckligt många staplar med enkronor och några sedlar också och ett helgjobb som bestod av att mocka boxar på ridskolan så köpte jag min egen häst. Jag tror dessvärre inga av de där sakerna passade till hästen när det väl kom till kritan. Men det gjorde inget alls. för jag  hann med så många fantastiska  dagdrömmar medan jag virkade de där hålen i nättäcket att det var värt hela arbetet.

 
 
Ingen bild

Ingela

30 augusti 2015 21:39

åh man kastas tillbaka till 3an-6an. Jag staplade oxå mynt... Fast jag köpte en skoter i 7an istället. Önskar det hade blivit en häst istället. Känner din känsla, tänk vad enveten man var... Är fortfarande. Det är värt det! Drömmen blir sann så småningom.

 
Ann-Britt

Ann-Britt

27 september 2015 11:56

Det är resan mot målet som är det viktigaste. Härligt berättat :-)

http://www.gustavsborg.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Ulrika Pernler - 12 juni 2016 19:17


     I morse bar det av till Lovisedal för att döma och för vilken gång i ordningen jag körde vägen dit har jag ingen aning om. Lovisedal och Rotbrunna är annars de två ledande destinationerna för min del när det gäller vilsekörningar.    Jag...

Av Ulrika Pernler - 9 januari 2016 17:25


Den här vintern är en kvarkavinter. Jag vet inte om vädret och fukten bidragit till att Kvarkan stortrivs eller om det bara är ett Kvarkaår. Hur som helst så poppar det upp rapporter om misstänkt och konstaterad Kvarka dagligen just nu och är det någ...

Av Ulrika Pernler - 11 november 2015 18:33


    Eller ja, en gång var träningen visserligen allt annat än en höjdpunkt för mig. Det kom en välrenommerad tränare till vår anläggning och jag hade klätt upp mig lite extra. Det kan ju vara svårt att tro att det går. Men jo då jag hade ekipera...

Av Ulrika Pernler - 7 oktober 2015 18:55


När jag var liten hästtjej så fanns det i stallarna där man vistades en och annan ”hästkarl” som jag var livrädd för eftersom minsta felsteg ledde till en omedelbar åthutning. Samtidigt ville jag gärna finnas i deras närhet eftersom jag t...

Av Ulrika Pernler - 28 juli 2015 20:39

Sommarlovet går mot sitt slut och efter några veckor av riktigt lugn på ridskolan så är det åter full fart med läger på både dagar och kvällar. Hästarna går utomhus i sina sommarhagar och trivs utmärkt med det. Men man märker att de tycker det är skö...

Presentation

Fråga mig

41 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards