Mellan havretuggorna på Uppsala Ponnyklubb

Alla inlägg under mars 2008

Av Ulrika Pernler - 31 mars 2008 12:55

Hej! Så kom äntligen vårvädret tillbaka. Tror att alla är lika glada. Hästar som människor. Idag börjar lektionerna igen och nu verkar det som att utesäsongen är i antågande. Några dagars sol till bara så att det torkar upp.


Jag vågade mig ut en sväng igår för att titta lite på Division Ett dressyren som reds på hemmaplan. Min nya röda färg hålls i schack med Anti-röd-pillren som jag äter i betydlig mängd för att slippa bli uttittad och det verkade fungera bra. Folk tyckte inte jag såg konstigare ut än vanligt.


I framridningsklassen LA:1 hade UPK två placerade. Rutinerade och säkra ekipagen Lisa Eriksson på Alladin och Linnea Widegren på Birk kom fyra respektive femma i kategori D.

Lagklassen reds i Ponnyallsvenskans lagtävlansprogram, också det i LA nivå. Lisa Eriksson och Alladin klämde i med dagens högsta poäng i kategori D och vann klassen individuellt.

Laget slutade på en femteplats för dagen på grund av lite överladdade hästar. Det känns  som om laget till nästa omgång har god chans till placering om alla hästar håller sig på mattan.


På Jällaskolan arrangerade Storvreta ridklubb Ekohus Cup i hoppning.

Många UPK:are var på plats för att försvara färgerna.

Första klassen var en Clear round där duktiga B-ponnyryttarna Jennifer Karlbom på Chickpea och Jennifer Palm på Silversurf tog varsin rosett.

I kategori C var Matilda Modig-Tiffy, Anna Schenning-Putte, Sofia Litsesiö-Monarch och Rebecca Angeldahl Whisper felfria på hinder, Sofia och Rebecca fick dock 1 tidsfel var.

I kategori D plockade Jenny Öhlin på Hero och Sanna Khröne på Sleo varsin rosett.


I nästa klass LD kategori C vann Linnea Lide på Piece of Cake genom att rida dubbelnolla hela fem sekunder snabbare än tvåan.


I Klass LC kategori C var Evelina Lindmark på sin pigga ponny Texas Action trea, Anna Jernlund på Whisper seglade in på sjätteplatsen och Matilda Modig på Tiffy satte också en dubbelnolla vilket gav dem en åttondeplats, precis utanför placering.

Erica Hagström red unghästklassen på Lord och Jenny Öhlin på Hero. De fick båda rosett för felfri ritt.


I dagens högsta klass LB var också UPK representerat. Evelina Lindmark och Texas Action kom på en andra plats i kategori C.


Många  av våra duktiga ponnyekipage deltog, red fint och gjorde bra ifrån sig på tävlingen. De fullständiga resultaten ser ni på

http://svenskidrott.se/Downloads/40805/docs/EKO0330_N3_1.HTM


Glöm inte att skriva ihop några rader när ni varit och tävlat och skicka dem till mig. 018500749@telia.com eller till ridskolan upk@telia.com . Kort kan ni maila eller lämna på cd så lägger vi ut dem i vår Pixbox!

Av Ulrika Pernler - 30 mars 2008 14:00

Hej! Jobbet som ridinstruktör innebär att man varje dag ger en ofantlig massa av sig själv till andra. Den stora belöningen är allt som man får tillbaks. En del dagar när man har givit extra mycket kan man vara helt slut när man till sist kommer hem.

Ibland händer något minnesvärt och då kommer man ihåg just den lektionen för alltid.



En av mina mest talande teorilektioner höll jag på Strömsholm inför mina kurskamrater. Vi var ute på den stora stallplanen mellan det vita och det röda stallet. Jag skulle visa hur man hanterar och sköter om sin häst efter ridning.

 

Vattenslangen var framdragen och jag höll ett föredrag om hur man kyler av benen på sin häst. Naturligtvis stod säkerheten högst på schemat denna dag som alla andra.

 

-Man ska alltid stå på huk, beredd att flytta sig om hästen reagerar på något, berättade jag medan jag spolade med slangen.

-Det kan vara lätt hänt att man sätter ner ett knä i marken för att få stöd men då är förmågan till snabb förflyttning borta, berättade jag vidare. Jag satt ner knäet i marken för att illustrera vad jag menade.

 

Eftersom detta var en varm sommardag och vi spolade hästen med vatten så kom i det ögonblicket en häst- och vattenälskande broms inflygande med en störtdyksmanöver. Han försvann in under magen på min häst där han tog ett rejält bett.

 

Hästen sprätte till med sitt framben varvid framknäet träffade mig rakt i ögat med sådan kraft att jag föll raklång bakåt och somnade av för en stund.

Mina kamrater blev mäkta imponerade av vad de just fått lära sig och det gick ett sus genom folkmassan. När jag kvicknat till så klev jag upp och bugade mig djupt. Lektionen var avslutad för stunden.

 

Eftersom huden runt mitt öga ganska snart antog en mörk blå ton (ganska snygg nyans) så blev lektionen minnesvärd för en längre tid. Det blåa spred sig både neråt i ansiktet och åt sidorna. Snart började det skifta i många andra fina färger också.

Under de fjorton dagarna som blåtiran kvarstod så påmindes både jag och mina kamrater dagligen om vikten av att alltid vara beredd när man spolar hästben.

 

Jag förärades också en egen sång som mina kamrater skrev helt till min ära. Den sjöng vi alla tillsammans varje kväll framför brasans sken uppe i Tottska villan. Jag kan fortfarande texten och brukar nynna på den ibland.

Det var verkligen en minnesvärd och lärorik lektion!

Av Ulrika Pernler - 29 mars 2008 10:59

Hej! Vid femtiden igår eftermiddag hade min röda ton antagit en helröd heltäckande färg. Allt utom mina ben som fortfarande var så där härligt vintervita.

Jag tänkte att med lite bomull under hakan hade jag kunnat gå ut och bli tagen för jultomten. Men det var ju fel årstid förstås så jag lät bli.

Det blev till att besöka doktorn igen. Jag fick en rejäl förpackning med Anti-röd-tabletter att äta tills jag blir vit igen. 100 stycken för att vara mer exakt. Antalet tabletter gjorde att jag undrade hur länge jag ska behöva gå runt i det här tillståndet.

För säkerhets skull ringde jag min svägerska eftersom jag visste att hon skulle anordna ett sånt där sminkparty under kvällen. Jag beställde en rejäl packe med foundation i beige ton nummer 402.

–Det måste räcka till att täcka allt utom benen, sa jag.

–Ingen fara, dom där krämerna är så dryga, svarade hon.

Då kändes det lite bättre. Jag tog en Anti-röd-tablett och gick och la mig.

Vaknade i morse och var fortfarande röd. Nu hade det börjat klia under fötterna också, och i hårbotten, och i ögonbrynen, och i handflatorna.

Så här är jag nu, hemma, har inte någon större uppfattning om vad som händer där borta i stallet.

Jag har i alla fall fått rapporterat att Uniek och Pikachu har flyttat in i stora stallet. De har också fått gå ut med våra andra hästar i hagen. Allt hade gått jättebra som vanligt.

Våra snälla och gästfria hästar hade knappt lyft på huvudet över att det kom in en ny häst i flocken. De hade till och med erbjudit honom att äta av det utlagda höet.

Jag har lagt ut några nya vurpor på ungdomssektionens avfallarliga. Där är striden om en plats i toppen hård. Matilda Modig har dock legat i hårt och har för tillfället en betryggande ledning.

Men året är långt! Så min uppmaning är; fortsätt släppa taget!

Nu ska jag fortsätta att klia mig...

Av Ulrika Pernler - 28 mars 2008 12:36

Som jag trodde. Efter ett halsprov hos doktorn i går morse fick jag min dom. Jag är fullproppad med Streptokocker och då kan man inte göra annat än att ligga på soffan och sysselsätta sig med ingenting.

Gabbi var så snäll och skjutsade mig till vårdcentralen. Jag försökte att inte andas på hela vägen för att hon skulle slippa bli smittad eller känna min dödligt äckliga andedräkt! Det gick sådär…

Som om inte det var nog så har jag fått någon slags nässelfeber på köpet. Det började med ett illrött ansikte (samma färg som Donald Trump burkar uppvisa) och har nu spridit sig över kroppen. Kliar härligt!

Jag misstänker att det är scharlakansfeber. Det kan man bara ha en gång i sitt liv men jag har redan haft det tre gånger. Så varför inte köra en sväng till. Kroppen kan utföra mirakel. Men som jag brukar säga det kunde ha varit värre!

Ronaldhino får stå och ladda upp sig några extra dagar inför nästa ridpass. Han kan ju alltid köra några extra repor i hagen för att göra av med energi. Det är tur att han är ung. Då kan ett avbrott i utbildningen till och med vara positivt. Lite tid att tänka och smälta det man just har lärt sig är aldrig fel.

På söndag är det division Ett ponnydressyr här på hemmaplan. UPK ställer naturligtvis upp med ett vältrimmat lag. Hoppas ni kommer förbi och hejar på. Det är dressyrprogram på LA nivå som rids. Dessa är roliga att titta på vare sig man kan mycket eller litet om dressyr.

Ryttarna som deltar från oss heter: Jenny Bredberg-Coffee, Lisa Eriksson-Alladin, Sara Hägg-Pedro B, Linnea Widegren-Birk och Emma Hagström-Galliano. Carina Widegren är lagledare.

Ni är mycket välkomna till UPK på söndag!

Av Ulrika Pernler - 27 mars 2008 10:34

Hej! Picador var två år när jag köpte honom. Han var min första egna stora häst. Som tvååring var han 155 cm hög. Han hade lång stripig man som hängde ända ned på bogen. Jag tyckte nog att han såg mer ut som ett litet arabiskt fullblod än ett svenskt halvblod.

Men han stoppade sin mule i min ficka och sa att han ville åka med oss hem och så blev det.

Min mamma har alltid sagt i efterhand att om hon vetat att han skulle vara hälften så busig så hade hon förbjudit mig att köpa honom. Picador var busig. Han var och är en av de påhittigaste hästar jag någonsin träffat. Men jag var envis och född med en stor portion lugn så vi två utgjorde en bra kombination.

Vintern när Picador skulle bli tre år påbörjade jag inridningen. Jag visade honom också på en treårspremiering. Där vann han och vi var båda mycket stolta över den första blågula rosetten.

Fyraårstestet gjorde vi på Strömsholm. Picador fick högsta poäng på det veterinära. Även hopprovet gick bra men tog hårt på hans krafter. Han var trött när det var dags att visa upp sig i dressyren och placerade sig någonstans mitt i det stora startfältet.

Picador och jag kom att tävla mycket under åren. Han startade upp till Medelsvår B:6 i dressyr. Han tränades även för de högre klasserna men på grund av ett muskelproblem i halsen klarade han inte av den hårda träningen.

Det var då jag tog bestlutet att sälja honom. Trots att han var min bästa vän och trots att han var den häst som betytt mest för mig av alla de hästar som hade passerat under åren.

Våra vägar strävade åt olika håll.Jag ville fortsätta upåt och Picador fick bli den perfekta läromästaren eftersom han vid det här laget gick alla program upp till LA som på räls.

Under stor vånda satte jag ut en annons i Ridsport. Så började det ringa. Från Norge och Finland ville man köpa honom som läromästare åt juniorer. Jag undrade vad jag hade tagit för beslut. Det kändes omöjligt att släppa iväg honom så långt bort.

Det var då Lena klämde ur sig att hon letade häst. Så slutade det så bra som det nånsin hade kunnat göra. Lena köpte Picador och har honom fortfarande kvar.

Picador är hästen som lyckats med så många upptåg att man skulle kunna skriva en bok hur lätt som helst. Han har fler liv än en katt och han har mer vilja än någon häst jag träffat.

Här nedanför kommer några bilder. En på Picador med sin mamma Guernica. En bild från treårspremieringen. En bild från kvalitetstävlan och en sista bild från en dressyrtävling.

Av Ulrika Pernler - 26 mars 2008 18:14

Hej! Vanligtvis så stiger jag upp 06.30 men idag blev klockan 18.30 på grund av att jag har blivit anfallen av en elak bacill som invaderat inte minst min hals utan också resten av min kropp.

Har legat som en sten i soffan och vinkat på mina barn som fått springa till kylen för att hämta isglass då och då. Annars har det inte blivit något vettigt gjort.


Som ni förstår så är en instruktör utan röst ingen bra instruktör. Därför kommer Sara Grandin att ta över min dressyrkurs som börjar i morgon.

Ni kan skatta eran lyckliga stjärna. Eftersom Sara inte känner er så bra så har hon inte heller några förutfattade meningar.


Jag lägger härmed ut en vädjan om att ni inte ska lura henne för mycket. Hon är tillräckligt skärpt för att förstå att ni inte brukar rida dubbeltimmar,

att ni inte brukar galoppera tre fjärdedelar av ridtiden, att ni inte får hoppa över framridningen eftersom ni redan vet hur man rider fram samt att ni inte har blivit lovade att rida piaff och passage eftersom det är det enda vi inte gått igenom den här terminen.

Hon kommer att genomskåda er om ni försöker testa något av ovanstående.


Däremot kan ni få lura henne lite lagom. Till exempel att det är hennes jobb att kratsa alla hovar och sadla alla hästar inför lektionen. Eller att jag alltid brukar sjunga en liten sång medans ni rider fram.

Att påstå att jag alltid värmer upp genom att springa tre varv runt i ridhuset är också okej!


Rid fint nu så käkar jag upp de sista isglassarna för mina barn.

Ps. Det är okej att tycka lite synd om mig också! ds

Av Ulrika Pernler - 25 mars 2008 13:59

Hej! En gång blev Picador sparkad på ena bakbenet av en annan häst som gick i samma hage. De lekte lite vilt och träffen var ett faktum. Han blev rejält halt och vi var tvugna att lasta honom och åka till djursjukhuset.


Det här var på sommaren och det fanns gott om gräs i hagen vilket hade gjort hans normalt stora bukomfång extra imponerande.


Picador hade inte alls tid att stå stilla och bli undersökt. Han ruskade på sig, gick omkring och vägrade att lyfta på hovarna. Jag såg hur veterinärens frustration växte. Han undersökte så gott han kunde och skrev i sitt anteckningsblock under tiden.


Efter en imponerande dos med lugnande medel kunde vi ta oss in på röntgen. Medan vi väntade på röntgensvaret lyckades jag kika i hemlighet på vad veterinären skrivit i sitt block. Den nedersta raden kommer jag ihåg bäst. "Hästen är fet och envis..."


Det visade sig lyckligtvis att allt såg bättre ut än väntat och vi kunde åka hemåt med penicillinbehandling i tio dagar.


Nu skulle här tempas, medicineras och bytas bandage varje dag. Picador var tvungen att stå inne i sin box vilket gjorde honom extra frustrerad. Han tuggade i sig avsevärt fler ficklock, knappar och skosnören än vad han brukade.


En dag hände en liten olycka som dock fick en lycklig utgång. Det här var på den tiden termometrar fortfarande var av glas och fyllda med kvicksilver.

Jag hade just tempat klart och stod för att läsa av temperaturen. Det var lite mörkt så jag gick fram mot fönstret för att se bättre.


Picador följde nyfiket efter. Plötsligt tog han tag i termometern med sina läppar och sekunden senare hörde jag ett kras när han tog den första tuggan. En stor klump med kvicksilver föll ner i halmen.

Picador tittade konstigt på mig och spottade ut resten av tempen med en besviken min.


Jag blev tvungen att bege mig till stan för att inhandla en ny termometer. När det var min tur på apoteket så talade jag om vad jag ville ha. Jag tillade också för säkerhets skull att termometern var till en häst och undrade om de hade den modellen som har en liten ring baktill.

Det fanns sådana termometrar och det var så bra. Ifall termometern fick för sig att försvinna in där bak så kunde man bara dra lite i snöret.


Apotekaren försvann bakom disken och jag stod kvar och väntade. Klockan tidkade. Hon var borta en lång stund innan hon till slut kom tillbaka med något monstruöst i famnen.

Jag hade nog aldrig sett en sådan jättelik termometer. Den hade varit stor även åt en blåval. Hon höll den med båda händerna medans hon sträckte fram den mot mig. I ena änden satt en ring stor nog att fästa en båttamp i.


Jag stod helt tyst och stirrade. Efter att ha förklarat en gång till vad jag ville ha så kunde jag lämna apoteket med en vanlig "människotemp" med en ytterst liten ring i ena änden.


Picador fick sin penicillin. Slapp feber och var snart sig själv igen. Han fortsatte att äta mösstofsar, blomlådor och elsladdar. Men någon termometer åt han aldrig mer.

Av Ulrika Pernler - 24 mars 2008 10:41

Hej! Jag har skrivit en känslosam dikt om livet efter påsken.

Den heter ”Tjugosju ägg senare.”

Här kommer den:

 

Middagar, ägg och majonnäs

Förvandlat min kropp till en luftvärnspjäs

Det jäser och växer och bubblar

När jag fram på stallplanen snubblar

Byxorna sitter som korvskinn på benen

Oj, där sprack visst i princip hela grenen

Böjer mig fram och tar upp en hötapp

Känner ett plopp, ty där flög en byxknapp

Magsäcken bubblar av farliga syror

Känns som att magen är full utav myror

Lyfter från kroken min sadel av läder

Förnimmer ett ljud…där släppte jag väder

Känner en vag värk, ett smärtinfall

Det är nog början till gallstensanfall

Rider en sväng under fasansfull plåga

Besitter en usel handlingsförmåga

Leder min häst till sin box i vårt stall

Känner hur jag får ett äggåterfall

Skyndar så hemåt med förelägg

Att hemma finns kanske ännu ett ägg…

Presentation

Fråga mig

41 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3 4 5 6 7
8
9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21
22
23
24 25 26 27 28 29 30
31
<<< Mars 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards