Hej! Så fort det kommer några droppar regn så passar hästar på att snygga till sig. Ett pansar av uppländsk lera verkar vara mycket smakfullt i hästars ögon.

Vi människor håller inte riktigt med... Till en viss gräns går det att borsta rent hårremmen men rätt vad det är så inser man att ett rejält bad är den enda utvägen för att få tillbaka sin häst i dess forna glans.

Hästschampo är dyrt!

Hur jag än läser på innehållsförteckningen kan jag inte hitta någon speciellt hästig ingrediens. Så jag brukar köra med betydligt billigare varianter. Lactacydtvål från apoteket i flerlitersdunk till exempel.

Skimmelschampo använder jag helst inte som ni vet då jag är säker på att den har en blekande effekt. Jag vill behålla den sista lilla gråa färgen på min häst så länge som möjligt.

För det mesta använder jag vanligt människoschampo gärna inköpt på en lågpriskedja. Idag fick jag med mig en kombination av schampo och balsam som jag själv tror är den ultimata kombinationen för just min häst.

Först en rejäl dos med schampo speciellt utformat för att "bevara färgen". Precis i min smak! Efter det en väl avägd mängd "volume boost" för att få det rätta fluffet i päls och man.

Inte för att skryta, men Rolle både luktade gott och blev lagom fluffig av badet. Trots att jag inte fönade honom den här gången. Jag tror jag ska ta med fönen nästa gång och prova lite olika frisyrer...

Tänk bara...

Bobby Ewing...

Lennart Swahn (inte helt olik den frisyr han har idag faktiskt)...

Lejonkungen... 

 Tina Turner...

eller varför inte My little pony helt enkelt...  

Hej! Tidigt imorse stannade en bil utanför ridskolan. En omtänksam man berättade att han sett lösa hästar någon kilometer bort emot Rasbohållet.

-Det kanske är era, sa han upplysningsvis.

Linnea tog med sig sommarjobbarna, ett gäng grimskaft och lite staketlagningsgrejor och så försvann de bort mot de allra mest avlägsna sommarhagarna.

Jag satt på hästryggen och funderade hur det gick för dem medan jag försökte rida igenom programmen inför höstens stundande allsvenskastarter.

Efter en bra stund kom tjejerna tillbaka ledandes på två pyttesmå hästar som jag vid första anblicken aldrig hade sett. Jag försökte gå igenom grannstallen i huvudet medan jag tittade på de små hästarna. En A-ponny och en B-ponny.

Vi kliade oss i huvudet och bestämde oss för att ställa hästarna i vårt isoleringsstall. Gabbi fick ringa radion för att skicka ut en efterlysning och jag red klart.

Efter ytterligare inspektering tyckte både Gabbi och Linnea att de kände igen den större och mycket välvadderade B-ponnyn (det verkade inte varit något fel på betet i hagen de rymt i från i vilket fall). Vi letade upp numret till den möjliga ägaren på eniro och fick napp!

Jodå, hon kände igen beskrivningen och lovade skicka lite folk till undsättning. Dels för att leda tillbaka rymmarna men också för att se efter om fler hästar saknades från hagen.

Så vid tolvtiden flyttade rymmarna ut ur isoleringsstallet och påbörjade en lång promenad hemåt igen.

Att ta hand om förrymda djur är ingen nyhet för oss. Lite hästar, en undulat och flertalet hundar har det blivit under åren. De roligaste och mest spektakulära rymmarna vi stött på var dock ett par tjurkalvar som rymt från Jällaskolan.

Den gången var det uteritt för en barngrupp när ridläraren hörde hur barnen började hojta. När hon såg sig om hade ledet av hästar och barn fått sällskap av två ungtjurar. Först gick ridläraren, sedan eleverna på hästryggarna och sist i ledet tjurarna.

Det var inte så mycket annat att göra än att låta dem följa med till stallet. Där lyckades vi baxa in dem i varsin liten rasthage. Tjurarna stod där och blickade ut över stallplanen och tyckte att framtiden såg bra mycket ljusare ut här hos oss än hemma i ladan.

Senare kom personalen från Jällaskolan och lastade på dem på en trailer och vi såg dem aldrig mer.

Idag gjorde Gabbi och jag ett litet kontorsinhopp för att planera hästarnas arbetstid över de återstående kurserna.

Grupperna för igångsättningskurserna vecka 32 lägger jag ut här på hemsidan imorgon. Så ni som anmält er kan själva kolla vilken tid ni ska rida.

Samling för upprop som vanligt vid stallkontoret.

Vid sextiden ikväll dök veterinär Peter upp för att checka av ett par av våra hästar. Då hade det slutat regna så vi kunde vara utomhus och springa med hästarna. Det är mycket bättre att springa på  det fasta underlaget som är runt ridanläggningen än att visa hästarna inomhus.

Man både ser och hör hur hästarna springer utomhus!

Först var det en av stallets privathästar som visades. Tvåa på tur var Felix med sin kotledsvrickning som nu har blivit bättre. Lite ont fanns dock kvar och en behandling till fick det bli.

Peter gjorde en snabb koll på läkningen av Bingos fraktur. Vi bestämde att det får bli fortsatt bete med kompisarna i sommarhagen innan återbesöket på kliniken i slutet av augusti då han ska röntgas.

Sist ut för dagen var Monark som varit lite knackig sedan han rymde ur hagen med polarna i våras. Idag var han fullständigt fräsch och vi får sätta igång honom försiktigt igen. Vi blev jätteglada över det förstås!

Lektionsstallet ekar fortfarande tomt då det bara är Calippo som står inne på nätterna och går ut på dagarna på grund av att han så lätt får fångkänningar om han går i gräshage. Så är det Felix som också får stå inne på natten men gå ut i liten hage på dagarna.

Hoppas det blir en lång och fin höst så hästarna kan fortsätta gå på betet så länge som möjligt. Med tanke på regnet som kommer nu så borde återväxten i hagarna ta fart.

Kaffeautomaten har ju som ni vet fått sällskap av en varuautomat som nu är fylld med olika varor. Ta med er småpengar så kan ni köpa något att fika när ni ridit klart.

Nu ska jag planera teorilektionerna till mina dressyrkurser!

Hej! Jag är tillbaks!

Imorse var det vila för både Ronaldhino och Clandestino trots att jag är otroligt taggad att börja ladda inför tävlingarna som närmar sig med stormsteg nu. Eftersom Gabbi har trampat snett och gjort illa sitt knä riktigt ordentligt så får jag vara vikarie på hennes hästs rygg ett tag framöver. Men hon sitter vid sidan av banan och kollar som en hök att jag sköter mig. Vilket jag alltid gör förstås!

I vilket fall var det hovslagardags i morse så jag tillbringade förmiddagen i hovslagarspiltan med häst och hovslagare Tina. Det känns alltid bra när hästarna är nyskodda och fina i hovarna. Speciellt nu när det är så torrt väder får man hålla efter hovarna lite extra. Rolle tyckte att han blev väldigt fin och gjorde små krumsprång och glada tjut hela vägen tillbaka till hagen när han var klar.

På eftermiddagen packade Gabbi, Niclas och jag in oss i bilen för att åka hem till Tina och hälsa på "gamla" ridskoleponnyn Tornado och så för att se hur fint Tina bor ute i skogarna nånstanns vid Valö. Stället är så avlägset att det inte går att knappa in på GPS:en.

Suveräna som vi är på att läsa kartor så kom vi fram i rimlig tid och blev lotsade runt hemma hos vår "alldeles egna hovslagare". Oj, så fint dom hade det där på gården. Stall precis inpå knuten och en ny fin ridbana. Så här på sommaren såg det ut som en riktig lantidyll.

I en hage bakom stallet gick Tornado tillsammans med shetlandskorsningen Oskar. De två verkar trivas utomordentligt tillsammans. Tornado har fått rehabilitering under tiden som han varit hos familjen i form av täta skoningar och massagebehandlingar. Sen har han satts igång försiktigt med sin nya och lilla ryttare på ryggen. Hitills har det gått strålande.

Vi blev bjudna på grillad korv och fika inne i det stora köket. Sen fick vi hälsa på de fem alldeles nyfödda hundvalparna som hunden Kiwi fick för bara en vecka sedan.

När klockan närmade sig fem var det dags för Julia att göra iordning Tornado inför kvällens hoppträning. En stund senare var han lastad och vi åkte vidare till grannskapets träningsbana där tre andra ponnyekipage också fanns på plats.

Vi stannade en liten stund och tittade när Julia travade bommar och sedan red galopp över cavaletti. Det såg så fint ut och Tornado med Julia i sadeln skötte sig utmärkt.

Julia berättade att de siktar på att rida en träningstävling i höst. En hel bana på 40 centimeter. Vi alla som träffat Tornado på ridskolan, hästar och folk, önskar dem lycka till förstås!

Hej! Förbered er på bloggtystnad ett par dagar. Jag ska till hemlig ort. Återkommer dock snabbare än ni tror!

När jag kommer hem drar det ihop sig för kommande läger vilket kommer att kräva planering. Det blir intensivt ute på ridskolan ett tag framöver.

Två träningsläger blir det där det ska trimmas både hoppning och dressyr. Där har Gabbi huvudansvaret och jag vet att hon har pusslat och planerat för elever och hästar.

Kvällstid den sista veckan blir det igångsättningsläger där ryttare och hästar ska göra lite av varje.

Ett prova på läger ska vi också ha där ett antal barn och ungdomar ska få känna på hur det är att rida. Vi hoppas att de vill fortsätta under hösten sedan!

Själv ska jag ha ett långt och ett kortare dressyrläger. Lektionsuppläggen är jag rätt så färdig med men teori lektionerna ska planeras. Ni vet ju att jag tycker det är så roligt att ha teori och det finns precis hur mycket som helst att prata om.

Ibland har jag bara så svårt att välja precis vad...

Ridlära är förstås jättteviktigt för ska man kunna utföra olika rörelser och rida med bra sits och veta när hästen gör rätt så måste man ju veta vad man gör, hur man gör, hur det ska se ut, kännas och fungera.

Å andra sidan finns det mer som jag vill lära ut; att hantera hästen säkert, förstå hur hästar fungerar och reagerar, förstå hur hästens exteriör och temperament spelar in för vad man kan ställa för krav på sin häst, veta hur man sköter om sin häst, vad den äter och varför.

Praktik i stallet är inte heller så dumt; lastträning, longering, tömkörning, linda ben, sätta på täcket eller bara hur man leder sin häst till hagen, hur man släpper den och varför.Hur man gör rent i boxen, vad man ströar med och varför det är så viktigt att man har var sak på sin plats i stallet. 

Avpassning av munderingen, hur man gör, varför har man en sån nosgrimma eller sadelgjord på just den hästen?

Får man vara rädd för hästar men ändå vilja rida och hur arbetar man med sin rädsla?

Vad behöver man kunna innan man köper häst? Vad ska man tänka på? Vilken häst passar just mig?

Att börja tävla; Hur anmäler man sig? Vad gör man på tävlingsplatsen? Hur rider man ett dressyrprogram? Vilka hinder och svårigheter kan jag möta på en 110 bana?

Jag skulle kunna ha teori hur ofta som helst. Jag hopas ni vill lära er om precis allt!

Om man deltar aktivt i teorilektionerna så kan jag lova att man lär sig rida både fortare och bättre!

Vi ses om ett par dagar!

Hej! Vad tänker egentligen hästar på grönbete?

...

Just nu är jag tvungen att använda sadelfluff trots att jag inte gillar det alls. Sadeln fluffar upp i luften och man svävar som på moln. Men jag är tvungen på grund av en liten knöl som sitter i sadelläget.

Som det inte var nog med sadelfluffet måste jag ha sadelgjordsfluff då gjorden klämt lite i hudvecken bakom ena armbågen. Inte mycket men tillräckligt för att behöva vaddera hästen.

Ett litet, litet skav under hakan också och vips får man sätta på ett hakfluff.

Det är värmen fel. Svett och flugor och värme och plötsligt ser ens häst ut som en maräng.

En kompis är tvungen att ha fluff ovanpå nosen på grund av ett skav. En annan fluffar bakom öronen. Den ena blev ifrågasatt av dressyrdomaren som sa att man inte alls får ha fluff under nosgrimman. Men se det får man.

Jag har i dagarna fått heta flufftips då flufftyg kan vara svårt att komma över.

Vi fluffar och lider, men vad ska man göra? När man ändå håller på kanske man skulle testa gränsen med ryttarfluff dessutom.

Finns det överhuvudtaget någon övre fluffgräns?

När blir det så mycket fluff att någon kan sticka i en träpinne och kalla ekipaget för sockervadd?

Hej! Igårkväll tog jag en promenad runt beteshagarna för att se hur det låg till med gräset. De flesta hästarna stod och sov tät tillsammans när jag kom. Lånade varandras svansar eller bara lät vinden blåsa bort flugorna. Det var rätt så behagligt väder.

En rejäl promenad blev det. Vi har två stora vinterhagar som ligger nära anläggningen där ridskolehästarna gå på vinterhalvåret. Bortom vinterhagarna har vi den stora gräsvallen där vi från början tog in eget hö. Nu för tiden tar vi inte in något eget foder då det just inte blir någon förtjänst på det. Vi använder den stora gräsvallen för bete istället. Igår gick en flock hästar där som just nu tas in på dagarna för att ridas. Mellan vallen och den lilla grusvägen som går upp till stallet ligger Stora Bomhagen. Den ser man till höger om vägen när man åker mot stallet.

Sedan var det dags att promenera åt andra hållet. När man rider på någon av våra dressyrbanor så ser man det vi kallar för "Hedmanhagarna". Det är tre stycken hagar som vi brukar använda mest på våren och tidig höst för bete. Därifrån är det enkelt att ta ut och in hästarna när de ska gå lektioner.

Mellan Hedmanhagarna går en väg som leder till de stora sommarbetena. Det är en liten bit att gå. Men så ska det ju vara med sommarhagar!

Hagarna på de stora sommarbetena är döpta efter blommor eftersom Linnéstigen går förbi markerna. Jag gick igenom "Hästhoven" som för tillfället är avbetad och vilar. I vitsippan träffade jag på ett gäng ponnyer som går på vila. Lola går också där eftersom hon är det enda stoet vi har i hästhöjd. Hästarna blev nyfikna när jag kom, utom Clou som fortsatte sova med underläppen hängande.

Bakom Vitsippan kommer Gullvivan. Där går just nu de hästar som vilar. En ganska stor flock med vad vi kallar semesterfirare. Gullvivan är så pass stor att hästarna inte hinner beta av hagen utan där finns alltid gott om bete även en så här torr sommar. Tidigare när jag tittat till hästarna i hagen har de mest hållit till i anslutning till träddungarna för att komma undan envisa flugor. Men igår stod de mitt ute på ängen och lät vinden blåsa iväg alla flygfän.

Jag gick vidare genom Kattfoten. Där finns gott om träd att gömma sig under. I Kattfoten har hästarna ännu inte börjat beta och gräset växer midjehögt. Dags att släppa över en flock dit med andra ord.

Sista hagen att inspektera var nattviolen som ligger i vila för tillfället. Trots att den borde vara avbetat fanns en hel delgräs att äta där.

Med andra ord så kunde jag konstatera att det finns gott om bete kvar i hagarna och att hästarna kommer klara sig ett bra tag till utan att behöva stödutfodras. Ibland får man börja lägga ut hö till hästarna ganska tidigt när det är torrt och dåligt med återrväxt.

Svettig och trött i benen kom jag tillbaka till stallet med betskartan ifylld och en del nya kort i kameran.