Hej! Den 22 augusti klockan 12.00 håller vi ett möte för klubbens tävlingsryttare. Då finns det möjlighet att träffa lagkompisar, gå igenom lite olika regler och ställa frågor om man har några.

Vi som anmält intresse för att ingå i klubbens division I lag för häst i höst tjuvstartade med en egenkomponerad träff redan i går. Detta för att vara riktigt förberedda inför den första omgången som går på Lurbo den 30 augusti.

Vi valde att träffas för en fika på stan (”Även fantomen går ibland på stadens gator klädd som en vanlig man”)

Vi valde träffpunkt Stora Torget. Det tog dock en stund innan vi kände igen varandra.  Anette, Gabbi, Ulrika och Emilie var alla på plats på utsatt tid. En lagryttare saknades, Sara! Hon hade bara minuterna innan skickat ett uppgivet SMS till Gabbi.”Blir sen - färgolycka!”

Jag hoppades förstås att det var hårfärgningen hon misslyckats med. Det vore ganska skoj om hon kom ner på stan med orange hår eller kritvitt eller så där.

Men det visade sig när hon kom att hon bara skulle rolla på taket i sovalkoven en sista gång innan hon gick. Så hade rollern släppt från skaftet, studsat två gånger över golvet och till sist vält färgburken på 1 ½ liter som runnit ut över originalparketten…

-         Fast det mesta rann ut där sängen brukar stå, sa Sara.

-         Tur! Tänkte vi. Sådana där olyckor brukar annars härleda till en ommöblering för att dölja det värsta.

Så fikade vi. Kakorna var viktigast och Emilie hade tagit med oss till det bästa ”pluggfiket” i stan. Fast vi pluggade inte förstås. Det tror jag inte att studenterna heller gör när de sitter där, för den delen.

Så pratade vi om laget. Både lagomgångarna och finalen går i regional Medlesvår B:4. Vi var alla överens om att vår starka sida är själva freestyledelen av uppvisningarna. Denna ingår dock fortfarande inte i programmet men skam den som ger sig.

Vi funderar på att sy upp märken med ”Vote for freestyle 2010” att ha på våra kavajer eller varför inte framtill på hatten.

Det skulle matcha pärlörhängena och samtidigt syfta för en god sak.

Vi övertygade också Emilie om att begreppet ”dressyrtant” inte har något med ålder att göra. Rider man division I dressyr på häst så är man dressyrtant.

Även Sara var lite osäker på om hon var en tant. Men vi övriga var rörande överens och hon gav sig.

Det kändes viktigt för sammanhållningen att alla lagmedlemmar var av samma sort!

Sedan diskuterade vi en stund om vem som valt den godaste kakan, vem som skulle vara ankare i laget (ingen ville kännas vid den titeln), om man ska ha knut i håret eller inte och huruvida Saras golv skulle gå att göra rent efter ”färgolyckan”.

Det var ett mycket trevligt möte och jag vill uppmana de andra lagen att träffas på neutral mark i vanliga människokläder.

Bestäm gärna ett kännetecken så ni ser varandra bara.

Går ni till stans bästa pluggfik ”Storken” så rekommenderar Emilie chokladkakan ”Storkens”!

Jag skulle själv vilja rekommendera er som är osäkra på ifall ni är dressytanter eller inte att läsa mer om detta på "havrepappas" blogg. Texten är något vass men ack så sann!

http://www.hippson.se/cldoc/45944.htm