Mellan havretuggorna på Uppsala Ponnyklubb

Direktlänk till inlägg 18 januari 2009

Lillstallet, en känsla jag fick

Av Ulrika Pernler - 18 januari 2009 11:04

Hej! Eke Ponnystall någon gång på tidigt 80-tal


På baksidan av ladugården som inrymde den gamla ridskolan vid Eke låg en liten byggnad som kallades för "Lillstallet". Man gick runt den stora byggnaden, förbi Myrans hage och längs en smal väg i svag nedförsbacke. Där vid privathagarna låg ett mycket gammalt och litet hus som någon gång i tiden måste ha tjänat som smedja eller något liknande.


Nuförtiden kallade vi det av förklarliga skäl för just Lillstallet. Dörren var låg och gjord av kraftiga liggande brädor som målats i svart tjärfärg för att stå emot regn och rusk.


Lillstallet inhyste vid den här tiden fem boxar för ponnyer. Egentligen fanns där fyra boxar men nu hade man på grund av platsbrist byggt en box framför en annan. Det innebar att man fick gå igenom den främre boxen för att komma åt hästen i den inre. Jag kommer ihåg att man gjorde så på flera ställen vid den tiden.


Takhöjden var låg och boxarna av rätt så begränsad storlek. Men på den tiden sprang det inte runt en massa tanter i blå huva och mätte allt med linjal. Alla fem boxarna var målade i vitt och grönt precis som de inne i det stora ridskolestallet.


Två av platserna var uthyrda till ett par privata ponnyer som tävlades i höga klasser i hoppning. I de andra tre boxarna stod för tillfället ett par av ridskolans unghästar som var runt tre- fyra år. 


En av unghästarna i Lillstallet hette Charmör och var en mörk skimmel med ljus man och svans, en annan var Martini som var en isabellfärgad ponny vars mamma Mooni var en av de äldre ponnyerna som fanns på ridskolan. Båda ponnyerna var födda 1979 om jag inte minns fel.


Vi hade tagit våra rykthinkar och begivit oss ner i lillstallet för att borsta Charmör och Martini. Det var mysigt att vara därnere kommer jag ihåg. Lugnt och ensamt, långt bort från ridskolans lördagsvimmel.


När ponnyerna var färdigborstade tog vi loss deras vattenhinkar från väggen och bar dem med oss till lektionsstallet för att fylla dem med nytt vatten.

Det kånkades mycket hinkar till det där Lillstallet och inte sällan skvimpade vattnet över kanten medans man bar och ner i skorna så strumporna blev genomblöta.


Så småningom blev både Charmör och Martini gamla nog för att börja arbeta som ridskolehästar. De fick flytta in till de andra hästarna i det stora stallet.


Nu: Precis före jul var jag på Eke för att hålla lektion. För att komma till ridhuset fick jag gå runt ladugården, förbi Myrans hage och nedför den svagt sluttande vägen. Till vänster om mig kunde jag se Lillstallet som än idag står kvar. Fast det är nu övervuxet av buskar och sly och taket bågnar inåt och kommer nog att falla ner vilken dag som helst.


Jag funderade lite om boxarna fortfarande stod kvar därinne. Fortfarande målade i vitt och grönt. Men förmodligen går det inte längre att öppna dörren för att titta. Jag gick vidare mot ridhuset och den väntande lektionen.  Känslan av hur det var att sitta nere i Lillstallet och mysa med hästarna efter att man borstat klart kändes nära.

 
 
Natalie

Natalie

18 januari 2009 22:40

eke heter faktist stallet "broknäsflickorna" utspelade sig i :) jag hade min förra ponny där, men nu mera har jag min nya på stora broknäs ;)

http://natalieforsberg.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Ulrika Pernler - 12 juni 2016 19:17


     I morse bar det av till Lovisedal för att döma och för vilken gång i ordningen jag körde vägen dit har jag ingen aning om. Lovisedal och Rotbrunna är annars de två ledande destinationerna för min del när det gäller vilsekörningar.    Jag...

Av Ulrika Pernler - 9 januari 2016 17:25


Den här vintern är en kvarkavinter. Jag vet inte om vädret och fukten bidragit till att Kvarkan stortrivs eller om det bara är ett Kvarkaår. Hur som helst så poppar det upp rapporter om misstänkt och konstaterad Kvarka dagligen just nu och är det någ...

Av Ulrika Pernler - 11 november 2015 18:33


    Eller ja, en gång var träningen visserligen allt annat än en höjdpunkt för mig. Det kom en välrenommerad tränare till vår anläggning och jag hade klätt upp mig lite extra. Det kan ju vara svårt att tro att det går. Men jo då jag hade ekipera...

Av Ulrika Pernler - 7 oktober 2015 18:55


När jag var liten hästtjej så fanns det i stallarna där man vistades en och annan ”hästkarl” som jag var livrädd för eftersom minsta felsteg ledde till en omedelbar åthutning. Samtidigt ville jag gärna finnas i deras närhet eftersom jag t...

Av Ulrika Pernler - 30 augusti 2015 21:11


    Om man vill ha en egen häst så är det en bra idé att lägga undan pengar då och då när man har några över. Om man i slutänden har haft lite pengar över tillräckligt många gånger så kan det hända att drömmen slår in.   Jag var väldigt spar...

Presentation

Fråga mig

41 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3
4
5 6
7
8 9 10 11
12 13 14 15 16
17
18
19
20 21 22 23
24
25
26 27 28 29 30
31
<<< Januari 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards