Hej! Idag har jag varit på Lurbo och luftat Ronaldhino. Tredje gången på samma tävlingsplats inom bara ett par månader.

Vi hade förberett oss hemma under förmiddagen enligt samma rutiner som vi brukar.

Det vill säga:

1. Bad för Ronaldhino kvällen innan tävling och en hel flaska VO5 balsam i svansen.

2. Rullfest för Ronaldhino hela natten lång.

3. Upptäckten av en totalt gulfläckig häst på morgonen för tävling.

4. Envetet användande av ryktsten och torrschampoo (vilket man inte bör ha i ögonen då det gör väääääldigt ont, läääänge. Det står dessutom på flaskan så jag borde ha läst innan jag skvätte dit det...)

5. Fläta manen och borsta igenom svansen.

6. Titta på när Ronaldhino rullar sig minst fyra gånger till...

7. Borsta av en sista gång och plocka ut alla små halmstrån som fastnat på alla möjliga och omöjliga ställen.

8. Konstatera att det tillkommit ett betydande antal nya fläckar...

9. Lasta och åka.

Att ha rutiner när man ska tävla är väldigt viktigt för både häst och ryttare! Skriv gärna av mina om du tror du kan ha nytta av dem!

De senaste gångerna har Rolle skött sig exemplariskt efter urlastningen. Han står stilla och fint medan vi sadlar och jag hinner till och med upp i sadeln innan han skyndar mot framridningen. Tidigare var detta ett spektakulärt moment i det hela och Rolle gick under namnet "Den uppländska tornadon". Men även en tornado kan göra framsteg.

På framridningen håller han gott tempo och glatt humör precis som han tycker det sig bör. Han har sin fina röda rosett i svansen för att ingen ska råka komma inom hans glädjezon! Dessvärre verkar rött vara en färg som kan vara svår att uppfatta...

Niclas var med och fotade idag och jag måste säga att han gjorde ett gott jobb. Det är inte lätt att fånga motiv i rörelse! Däremot är jag inte säker på att han vill fota någon mer gång efter följande lilla händelse...

Ja som ni ser så laddade Rolle upp i vanlig stil. Gasen i botten och ryttaren har hamnat i en konstig bromsande stil som hon inte rekommenderar till någon av sina elever...

Efter att ha lyckats runda den första kortsidan på banan så händer detta:

Otäcka bilder... Men fotografen klarade sig. Det måste ha varit samma känsla som att möta någon av dessa:

Tur att Niclas är tuff, precis som Magnus Samuelsson, världens starkaste man!Efter den lilla uppvärmningen så behövs det ibland ett handtag fär att knyta fast persedlar och annat som liksom blåst loss eller skakat av. Gabbi vågar hjälpa till!

Ett varv till på banan och sedan dags för start.

Så inne i ridhuset förvandlas prinsen plötsligt och uppför sig förvånansvärt lugnt. Kan man säga att programmet gick som en dans? Nja, men närapå! Det märks att han börjar växa i kläderna och tävla, det gillar han!

Vid sista hälsningen är vi så glada, så glada! Fast nog skulle Rolle göra sig perfekt i en "överraskningkür". Men nu finns det inga sådana program så man får hålla till godo med det som bjuds.

Vi är mycket nöjda med dagens roliga tävling och Ronaldhino vill bara en enda sak till i dag. Få åka hem och rulla sig några gånger till och äta havre förstås!

Imorgon kommer mer rapporter från helgens tävlingar!      

 

Ryttare

17 maj 2010 23:58

Hej! Jag undrade bara lite om du som domare tycker mindre om kraftiga och rejäla hästar på tävling t ex kallblod? =) /Tacksam

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

     I morse bar det av till Lovisedal för att döma och för vilken gång i ordningen jag körde vägen dit har jag ingen aning om. Lovisedal och Rotbrunna är annars de två ledande destinationerna för min del när det gäller vilsekörningar.    Jag...

Den här vintern är en kvarkavinter. Jag vet inte om vädret och fukten bidragit till att Kvarkan stortrivs eller om det bara är ett Kvarkaår. Hur som helst så poppar det upp rapporter om misstänkt och konstaterad Kvarka dagligen just nu och är det någ...

    Eller ja, en gång var träningen visserligen allt annat än en höjdpunkt för mig. Det kom en välrenommerad tränare till vår anläggning och jag hade klätt upp mig lite extra. Det kan ju vara svårt att tro att det går. Men jo då jag hade ekipera...

När jag var liten hästtjej så fanns det i stallarna där man vistades en och annan ”hästkarl” som jag var livrädd för eftersom minsta felsteg ledde till en omedelbar åthutning. Samtidigt ville jag gärna finnas i deras närhet eftersom jag t...

    Om man vill ha en egen häst så är det en bra idé att lägga undan pengar då och då när man har några över. Om man i slutänden har haft lite pengar över tillräckligt många gånger så kan det hända att drömmen slår in.   Jag var väldigt spar...