Har föreningsägda anläggningar någon framtid? Fritidsverksamhet för barn- och ungdomar omfattar inte bara ett stort utbud av olika aktiviteter, utan också många olika förutsättningar. Det märks om man tittar på den verksamhet som kan bedrivas i kommunala anläggningar med kraftigt subventionerade hyror jämfört med verksamheter i föreningsägda lokaler.

Under senare tid har ridsportens situation uppmärksammats i medierna. Jag tycker dock att problemet inte har fått den uppmärksamhet det förtjänar och inte heller redovisats på ett tydligt sätt. Det stora problemet är givetvis den ekonomiska obalans mellan olika aktiviteter som dagens bidragssystem skapar.

Uppsala Ponnyklubb äger den ridanläggning där vi bedriver ridskoleverksamhet med inriktning mot barn och ungdomar. Vi har nära 550 ridande som tillsammans sitter upp på hästarna 28 000 gånger per år. Våra drift- och underhållskostnader uppgår årligen till 1,2 miljoner kronor. Slår man ut denna kostnad på varje elev betalar eleven 43 kronor per lektion för att bidra till att täcka kostnaden.

Vad kostar det då att hyra en kommunalt ägd idrottsanläggning? Om vi jämför detta med de markeringsavgifter som kommunen tar ut av föreningar som hyr lokaler för sina fritidsaktiviteter blir obalansen uppenbar. En sporthall, stor gymnastiksal, Studenternas fotbollsplan, Studenternas friidrottsarena, Gränby ishall och Anders Diöshallen, kostar alla 40 kronor i timmen.

 
För 40 kronor i timmen får man tillgång till städade och iordningställda anläggningar inklusive omklädningsrum och duschutrymme. Elkostnader är betalda och drift- och underhållskostnader i övrigt ingår. Låt oss utgå ifrån att man kan bedriva träningen med tio deltagare. Då blir kostnaden per deltagare fyra kronor. Det ska alltså jämföras med de 43 kronor som våra ridande elever måste betala i form av en ”markeringsavgift”.

För att ytterligare belysa det orimliga kan nämnas att Uppsala ponnyklubb betalar runt 240 000 kronor per år i elavgifter. 

Om vi i stället för ridsport ägnade vår tid åt ishockey, fotboll eller någon annan idrott skulle vi för vår elkostnad genom kommunen kunna hyra ishall, fotbollsarena eller motsvarande under 6 000 timmar eller 115 timmar i vecka eller 16 timmar per dygn året runt. Ser vi till den totala drift-och underhållskostnaden för den del av vår anläggning som kan jämföras med de kommunala anläggningarna motsvarar våra kostnader markeringsavgiften för 32 500 timmars hyra eller 89 timmar/per dygn året runt inklusive röda dagar!

Hur ser då de kommunala bidragen ut? Vad gäller grundbidrag och aktivitetsstöd finns ingen skillnad beroende på var aktiviterna utförs. Vi som har föreningsägda anläggningar får ett anläggningsstöd. Vårt uppgår till 180 000 kronor. Det här bidraget är inte kopplat till hur stora drift- och underhållskostnader föreningarna har utan grundas på antalet aktiviteter. Det är givetvis inte är acceptabelt.
Vi har kunnat läsa i UNT att en rapport ska ligga klar våren 2011 som ska utgöra underlag för beslut om bidragsregler framöver.Jag är besviken över att man inte kommit längre, men samtidigt uppskattar jag det arbete som har lagts på utredningen.

Jag avstår ifrån att föra en argumentation utifrån det faktum att 90-95 procent av våra ridande är flickor. Jag vill nämligen inte tro att detta har någon betydelse numera, år 2011.

Till skillnad mot föreningar som hyr in sig i kommunala anläggningar, kan vi som har egna anläggningar inte parera en minskande verksamhet med att minska förhyrningen. Konsekvensen blir bara att drift- och underhållskostnaden fördelas på färre ridande. Barngrupperna har blivit mindre och inför vårterminen är våra nybörjargrupper därför svåra att fylla upp. Det gör att kostnaden för drifts- och underhåll kommer att öka från 43 till 48 kronor per ridande och lektion.

Jag hoppas att kommunen beslutar sig för att jämställa föreningsägda och kommunalt ägda idrottsanläggningar vad gäller bidrag till drift- och underhåll. En sådan justering av dagens orättvisa skulle innebära att kommunen utöver de 180 000 kronor som ges i anläggningsstöd tillför ytterligare en miljon kronor till Uppsala Ponnyklubb. Det skulle innebära att vi i likhet med flera andra föreningar i Uppsala kan bedriva vår verksamhet i lokaler till en ”hyreskostnad” av 40 kronor timme (eller fyra kronor per elev om vi har tio deltagare).

Det krävs är ett rejält grepp där kommunen inser att det kostar pengar att eliminera orättvisan. Föräldrarna till ridande ungdomar bidrar med sina skattepengar till att andra ungdomar kan utöva sin idrott i kommunala lokaler till en tiondel av kostnaden.

Lars Pernler
ordförande i Uppsala Ponnyklubb

Källa UNT debatt 21 januari 2011

Länk till artikeln