Hej!  Idag gratulerar jag Picador som har fyllt tjugoåtta år och ni får dras med att jag tjatar om detta varje år vid den här tiden. Förhoppningsvis får det dessutom hända några gånger till! Ni som har hängt med ett tag har hört en del av historierna om min allra första egna stora häst som jag köpte som tvååring 1986. En egnesinnig, tuff, smart, rolig, fantastisk individ som gav mig minnen och erfarenheter för livet.

Jag tror jag har berättat om när han rymde in i fårhuset för att snacka med tackorna och baggen, när han klämde i sig en hel blomlåda med pelargoner och blev sjuk, när han slängde av mig i ett vattendike mitt i vintern så ridbyxorna frös fast på benen och när han öppnade frontdörren på trailern mitt på motorvägen. 

Jag har nog också berättat om när han åt en hel knippe färsklök i en tugga eller när han tuggade i sig en blytermometer? Ni har väl hört om den gången han rymde ur hagen och polisen fångade honom med en papperskorg med sockerbitar i botten och en av polisernas skärp runt halsen eller den gången han slängde av mig uppe på en kulle, sprang hem mitt på vägen med mig hack i häl och vi blev passerade av en fullsatt grön buss och alla männsikorna därinne vinkade åt mig? 

Visst har jag skrivit om när han skulle veterinärundersökas och veterinären antecknade längst ner i protokollet som jag fick med mig att hästen var fet och envis? 

Nog har ni fått höra om den gången jag skulle lastträna honom och han bara sträckte på sin hals och lade huvudet på transportens tak och vägrade ta ett enda steg till, och hur jag till sist efter en mycket lång stund tappade tålamodet (det händer inte ofta) och slängde grimskaftet på marken och stegade argt mot stallet. Efter några steg hör jag klampet av min häst som kliver in i trailern alldeles själv...

Hur kan man inte älska en sån häst?

Förutom alla de där historierna  (som det finns hundratals av) så hade vi också en hel del framgångar på dressyrbanorna. Han gillade att showa även där och han fick ofta bra betalt av domarna. 

Numera tar han det förstås lite lugnare tillsammans med Lena som är hans följeslagare idag. Jag vet att de besöker ridhuset som finns på gården regelbundet för lite dressyr. Men allra helst är det skogen som gäller och jag får då och då rapporter om att han slagit nytt hastighetsrekord på någon av sina rundor och då kan jag inte låta bli att spricka upp i ett stort leende!

Picador 4 år på Strömsholms kvalitetstävlan

Picador sju år, dressyrtävling, mer än tjugo år sedan... :)  

Den pigga blicken får man alltid när man öppnar stalldörren. Har du morötter?

Picador är tjugosex år på bilden.

Picador tjugosex år, födelsedagsfirande

Picador tjugosju år, födelsedagsfirande i vårsol

Picador tjugosju år, kan fortfarande njuta av och föda sig på sommarbetet! Kolla in formerna!

Snart kommer bilder på tjugoåttaåringen!

 

Helena

31 mars 2012 19:45

Massor av digitala pussar till födelsedagsbarnet!!! Själv minns jag allra mest hur vi funderade på att skräddarsy en gummidräkt till honom eftersom han ständigt fick skråmor kors och tvärs. Men det är klart... med alla de där upptågen kunde det knappast bli annorlunda! Håller tummarna för många friska glada år till!!!! Hurra, hurra, hurra!!!

Ulrika Pernler

31 mars 2012 22:19

Ja, tänk vad ofta han fick punka här eller där. Men jag tror alla bacillerna härdade honom! Förresten finns det att köpa en heltäckande dress för häst nuförtiden. Men förmodligen tar det hela dan att få på den och då hinner ju inte hästen gå ut.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

     I morse bar det av till Lovisedal för att döma och för vilken gång i ordningen jag körde vägen dit har jag ingen aning om. Lovisedal och Rotbrunna är annars de två ledande destinationerna för min del när det gäller vilsekörningar.    Jag...

Den här vintern är en kvarkavinter. Jag vet inte om vädret och fukten bidragit till att Kvarkan stortrivs eller om det bara är ett Kvarkaår. Hur som helst så poppar det upp rapporter om misstänkt och konstaterad Kvarka dagligen just nu och är det någ...

    Eller ja, en gång var träningen visserligen allt annat än en höjdpunkt för mig. Det kom en välrenommerad tränare till vår anläggning och jag hade klätt upp mig lite extra. Det kan ju vara svårt att tro att det går. Men jo då jag hade ekipera...

När jag var liten hästtjej så fanns det i stallarna där man vistades en och annan ”hästkarl” som jag var livrädd för eftersom minsta felsteg ledde till en omedelbar åthutning. Samtidigt ville jag gärna finnas i deras närhet eftersom jag t...

    Om man vill ha en egen häst så är det en bra idé att lägga undan pengar då och då när man har några över. Om man i slutänden har haft lite pengar över tillräckligt många gånger så kan det hända att drömmen slår in.   Jag var väldigt spar...