Hej! Återigen för er som inte hängt med på Instagram eller facebook. Här kommer snabbsammanfattningen från dag två på Sparreholm och Riksmästerskapen i Working Equitation. 

Måste först säga att jag sällan varit med om så fantastiskt väder i september. Söndagen var något svalare men ändå sommarvärme och de stackars funktionärerna som stått ute hela dagen såg ut som kokta kräftor framåt eftermiddagen kan jag tala om. 

Vi kom ner till anläggningen vid halvniotiden för att förbereda för dagen. Lusen verkade ha sovit gott. Det fanns spår av ett par galopprundor i boxen. Men det är normalt för honom. 

Niklas vattnade Lusen och sedan blev det sedvanlig klipaus. En rutin som de två utarbetat tillsammans. Niklas kliar och Lusen blir kliad. 

Teknikmomentet i LA klassen skulle starta vid tio. Banskisserna som skulle funnits ute på lördagmorgon blev tyvärr försenade och kom först lördag kväll vid halvniotiden. Då var det redan kolsvart så någon bangång då blev det inte. Men "lika för alla" och det var bara att koppla bort och koncentrera sig på att lära in banan under söndagen.

Min hjärna börjar vänja sig vid rutinen att lära sig en bana på plats. Som dressyrryttare är jag van att kunna lära mig programmen i förväg och öva dem ordentligt innan start. Men här är det snabbinlärning som gäller. Jag har utvecklat ett system där jag repeterar hindren med nummer och namn i ordningsföljd som har fungerat hittills. 

Strax efter nio öppnade banan för LA och jag och Gabbi passade på att gå då eftersom jag skulle starta som nummer två i Tekniken vilket skulle ge mig ont om tid att gå banan i pausen mellan klasserna. 

Gårdagens bana var åtta mellan tunnor med galoppombyte, lans ur tunna, anridning mot tjur och fångande av ring, lans i tunna, enkelslalom fem bågar med galoppombyten, bro, paralellslalom med sju bågar och sex galoppombyten, fålla ett varv i vardera galopp, fast grind, klocka och rygga i L-form, hoppa hinder, tre tunnor i galopp med galoppombyten mellan volterna, sidepass över två bommar och slutligen bordet och kannan. 

Efter bangången träffade jag på Anders Eriksson i stallet. Vi tog en idolbild (jag lovade att singera den senare) och pratade lite. Anders var på plats under tävlingsdagen och fotade och kollade på ritterna. Han verkade road av tävlingen och tyckte att Lusen skötte sig fint. Fattas bara annat. 

Inför teknikritten så bytte jag om i min walking closset som kanske liknar en trailer till en del. Gott om utrymme även om det just på bilden ser lite trångt ut. 

Gabbi hjälpte till med den sista putsen inför starten. Lusen kändes fin och var på G. Han taggar till direkt när han förstår att det är WE hinder på gång. Så min plan var att hålla honom lugn under den första ritten och fokusera på ett hinder i taget samt rida transportsträckorna med lugn och ro i galoppen.

Vi lyckades rätt så bra med ovanstående plan. Tunnorna samlade in 8:or av två domarna. Lansen och tjuren gick perfekt och vi fick 8:or av två domarna där också. Det andra bytet i enkleslalomen kom lite efter hjälpen så det hängde med även i övriga byten. Bytena kommer i vart tredje eller vart fjärde språng i den serien beroende på hur långt det är mellan pinnarna. Så där fick vi mellan 6 och 4 poäng. Synd för det brukar vi göra riktigt bra. 

Så kom bron. Förra veckan när Lusen och jag skulle ha lite uppvisning för IGU grundskolelelverna så bockade han ungefär tjugo meter på raken när han kom av bron men nu på tävlingen blev det bara en enda brall fast han lika gärna kunde ha dragit på för fullt. Duktig Lus och 7 från två av domarna och 5 från den tredje. 

Så kom parallellslalom, sju bågar och sex galoppombyten precis på linjen. Det satt hela vägen och jag tror det är den bästa parallellslalom linje jag ridit hitills! 8 och 7 från två av domarna.

Därefter fållan som jag valde att rida höger galopp först. Han stod emot lite när han såg de två stora låtsaskråkorna  som satt på varsinn pinne därinne men sedan slappnade han av. Byta av galopp och en galoppiruett direkt utanför och så in igen i vänster varv. Det var inte många i fältet som tog fållan i galopp utan de flesta skrittade så jag kände mig rätt så nöjd med det beslutet. 8:or från två av domarna och 6:a av den tredje. 

Så var det grinden. Jag hade aldrig räknat med att det skulle bli någon svårighet då Lusen brukar göra den prickfritt. Men haspen på grinden var lite svår. Man var tvungen att hålla upp den samtidigt som man öppnade grinden annars föll den ner och låste direkt. Lusen tyckte det tog lite lång tid då jag tappade ner haspen i första försöket och började vända för att gå igenom medan grinden satt fast. Så när jag skulle rätta honom blev han orolig och vi tappade taget. Men lite pul så var vi igenom och kunde slutföra. Där blev det en välförtjänt 5:a från samtliga domare. 

Klockan satt inne i en L-formad korridor. Det har varit lite stökigt för oss då Lusen gärna taggar till. Men vi har övat en del hemma och nu så tycker jag att det gick rätt så bra. Alla bommar låg kvar då vi kom ut. 6:a i snitt. 

Hindret var nästa och det var halmbalar med en bom över. 6:or och 7:or.  Så kom en behaglig galoppsträcka till hinder nummer tio som var tre tunnor med byten. Vi fick till volterna rätt så bra även om första bytet blev lite efter och sista volten flöt ut något. De hindren som innefattar flera byten är spännande eftersom det räcker att man sabbar ett byte för att det ska sänka hela momentet. 7:or från två av domarna i alla fall. 

Sidepass över två bommar gick bra. Båda bommarna ligger upphöjda på små klossar och får inte ramla ner medan hästen ska flytta tvärt åt sidan med bommen mitt under magen. 7:or från två av domarna där också. 

Bordet var sista hindret. Där har vi haft lite problem med tålamodet då Lusen ofta är fokuserad på att komma vidare i banan medan momentet kräver helt stillastående häst medan ryttaren lyfter och sätter ner kannan. Lusen vägde något bakåt där och vi fick  6:or från två av domarna och 4:a från en tredje. 

Sen var det bara målgång kvar. Det var en bana med endast tolv hinder vilket är ganska lite. Så Lusen letade efter några fler hinder innan han förstod att det var slut. 

Riktig nöjd med vår instats. Vi lade oss på fjärde plats i RM och femte i klassen på den ritten. Två domare höll oss på 67% och den tredje på 58% så det var en rejäl diff där. Men det är vi vana vid från dressyren som också är en bedömningssport. 

Dax för lunch sedan och denna gång lite Cola med riktigt socker i. Gäller att hålla sig speedad en sån här dag! 

...och lite sallad också! 

Vid tretiden var det dags för sista grenen- Speed. Samma bana förutom bordet som utgick. Jag funderade en del över grinden och beslutade för att försöka öppna den åt andra hållet för att se om det gick bättre. Kortare vägar mellan hindren hade jag också sett ut. Sen vet man aldrig när man väl är på banan vad som händer. Snabba beslut är det som gäller. 

Vi fick startsignal och Lusen trummade iväg. Han har ett ruskigt tryck i benen när han föstår att det är speed och jag höll näsan på att blåsa av i några av svängarna. :) Det hade ju varit snyggt! Han slickade tunnorna och i nästa sekund  var vi vid tunnan och slet åt oss lansen. Fångade ringen vilket ger tio sekunders avdag och red vidare mot enkelslalom som gick super. Sedan direkt sväng åt vänster och galopp över bron där jag höll igen litegrand. Bron var rätt så kort och jag ville inte riskera att han försökte hoppa hela i ett enda språng. Men vi fick till ett språng däruppe också så  det kändes lugnt. 

Jag hade planerat att svänga tvärt åt höger direkt efter bron och det gick vägen. Så parallellsalom och vidare till fållan som i speeden bara är ett varv. Så kom grinden och jag blev torr i munnen :) En del strul igen men vi kom igenom. 

Vidare till klockan. Där blev Lusen för ivrig och vi hade ner två av bommarna vilket gav oss ett dyrt påslag av tio sekunder tyvärr. Men mitt fel som slaravade där. 

Hindret gick toppen och likaså tre tunnor. Sedan var det bara bommarna kvar. Dem brukar vi vara säkra på men nu råkade vi peta ner den andra bommen också. Så summan blev att vi fick femton sekunder plus och tio sekunder minus. Vilket gav oss plus fem sekunder i  slutresultatet. Det kostade oss dyra placeringar tyvärr. Men ritten kändes super och vi hade verkligen jättekul. 

Mitt mål var att komma ungefär femma i fältet. Jag har inte fått slutreslutaten ännu men tror jag ramlade ner en bra bit på grund av tidstillägen i sista grenen. Men så är det, inget satsat inget vunnet :)  

Fast det var också en gissning då jag inte mött några av ryttarna nerifrån landet på tävling förut. Etta blev Johanna Nygren som var tia i EM tidigare i sommar och tvåa Cecilia Hansson som kanske är den svensk som ridit flest stora Mästerskap i WE. Trea kom Jackie Braconier som jag träffat på en hel del häruppe omkring. Det var så roligt och det var hon verkligen värd. Själv har jag nu totalt ridit fem tävlingar i Working Equitation så jag får ju räkna mig som nykomling ett bra tag till skulle jag tro. 

Ett par bilder från speeden nedan: 

Det blir också premiär på filmen från tävlingarna inom kort. Håll ögonen öppna. 

Nästa år kommer vi igen. Ännu mer tränade, ännu farligare och minst lika roligt ska det bli. 

Stort tack till fantastiska Sparreholms Slotts Hästcenter och Malmköpings Ryttarsällskap som arrangerade tävlingen! 

I morse ar det en nöjd kille som fick ta en  skrittur i skogen och sedan komma ut i hagen. Det första han gjorde var att stöka till frisyren och skita ner sig så att allt blev som vanligt igen! 

...En sista sak... Varför är alltid stugor på Campingplatser helt inredda i furu? Plastgolv i furumönster, väggar i furu, tak i furu, sängar i furu, matbord och stolar i furu. Någon som har svaret?