Hej! Det kommer sådana där dagar när man känner sig lite gammal som ryttare. Som tjugoåring fanns det inget roligare än att hoppa upp på en treårig häst och bocka runt i padocken. Jag minns den gången jag skulle sitta upp på min fyraåring och samtidigt som jag lyfte benet över  bakdelen så tog han ett stort skutt framåt. Så när jag landade satt jag flera  decimeter bakom sadeln eller helt enkelt på korsets högsta del. Så bar det av. Hela långsidan satt jag där på korset (hästens bakdel) medan han bockade hit och dit. Jag nådde precis att hålla längst ut i tygeln men kunde varken stanna eller styra... Sedan kom kortsidan och jag  var klok nog att släppa taget. Jag landade i ett rökmoln rakt på baken i spånet och såg hästen bocka vidare. Jag reste mig upp och dammade av byxorna. Jädrar vilken krater det blev i ridhusbottnen, tänkte jag. Så stegade jag ut i stallet för att  be alla mina kamrater att komma och titta på hålet. Det var minsann nåt att skryta om. Sen ställde jag upp hästen på medellinjen igen. Satt upp och landade i sadeln som man ska och så red jag klart passet. 

Idag låter jag någon som är tjugo år rida om det är en treåring som ska motioneras. Jag är fullständigt klar med den där kamikazeperioden. Samtidigt tycker jag ju att det är så roligt att utbilda unghästar. Men man får väl dela med sig helt enkelt :)

...och så känner jag mig lite gammal...

Men så tänker jag åt andra hållet. Att ridning är ju något som man verkligen kan hålla på med hela livet. På många olika nivåer och i olika utförande. Åh, vad det är roligt. 

Titta bara på Ulla Håkansson, hon fyller sjuttiofem år i år och rider fortfarande de höga klasserna i dressyr. Fast jag brukar säga att Ulla, hon måste vara en ridsportens "Stenmark". En övermänniska. 

Idag satt jag och surfade runt bland lite olika hästfilmer och så hittade jag den här. Mannen som rider är hästens ägare och han är åttiofyra år.Titta på den fantastiska uppsittningen. Den ni!

 

Anette

10 januari 2012 14:29

Ja det där är nog något att lära hästarna, det är ju inte alltid pallen åker med på tävling, där försöker jag ff låtsas att jag är ung. Sedan tror jag att det är så mycket lättare med kroppen på varmare breddgrader:-)

Ulrika Pernler

10 januari 2012 17:38

jag ska ringa den där gubben och fråga hur han gjorde. Det där är definitivt något för mig!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

     I morse bar det av till Lovisedal för att döma och för vilken gång i ordningen jag körde vägen dit har jag ingen aning om. Lovisedal och Rotbrunna är annars de två ledande destinationerna för min del när det gäller vilsekörningar.    Jag...

Den här vintern är en kvarkavinter. Jag vet inte om vädret och fukten bidragit till att Kvarkan stortrivs eller om det bara är ett Kvarkaår. Hur som helst så poppar det upp rapporter om misstänkt och konstaterad Kvarka dagligen just nu och är det någ...

    Eller ja, en gång var träningen visserligen allt annat än en höjdpunkt för mig. Det kom en välrenommerad tränare till vår anläggning och jag hade klätt upp mig lite extra. Det kan ju vara svårt att tro att det går. Men jo då jag hade ekipera...

När jag var liten hästtjej så fanns det i stallarna där man vistades en och annan ”hästkarl” som jag var livrädd för eftersom minsta felsteg ledde till en omedelbar åthutning. Samtidigt ville jag gärna finnas i deras närhet eftersom jag t...

    Om man vill ha en egen häst så är det en bra idé att lägga undan pengar då och då när man har några över. Om man i slutänden har haft lite pengar över tillräckligt många gånger så kan det hända att drömmen slår in.   Jag var väldigt spar...