Hej! Denna helgen sker uppdateringarna från Wien eller närmare bestämt Magna Racina där VM i Working Equitation pågår och där också jag befinner mig. Så om det som händer på ridskolan hemma i Uppsala vet jag inte mycket. Utom när Frida skickar nåt glädjande SMS och talar om att Lusen försökt bocka av henne i skogen.

Resan hit startade tidigt igår morse. Klockan fyra mötte jag räven precis utanför dörren. Vi blev lika överraskade båda två och bara stirrade på varandra en lång stund. Efter nån minut vände räven sig lugnt om och traskade iväg i diket och vi hoppade in i bilen för att åka mot Arlanda.

Incheckningen gick bra och att ta sig genom "bågarna" gick bra. Fast vi var tvugna att vänta på Björn som behövde en liten kroppsvisitering. Själva lyfgresan tog sedan runt två och en halv timme och vissa sov hela vägen och andra inte.

Som vanligt var det en intressant upplevelse när alla passagerarna reser sig upp samtidigt och rusar av planet efter landningen. Undrar om det finns någon dold betydelse i det? I vilket fall rusade vi efter att ha stått som packade sillar i flygplansgången nerför trappan och rakt in i transferbussen för att stå som packade sillar där i stället. Som en hjord med boskap. Därför blev jag inte ett dugg förvånad när jag såg vad de skrivit på bussen.

Vi tog en taxi från flygplatsen till hotellet och det var första bekantelsen "Wienarna" och deras ovilja att prata eller ens förstå engelska. Men med lite turistviftande händer, lappar och så vidare så kom vi ialla fall rätt. Austria Trend Hotell Ananas har hela tiden givit mig hjärnbilder av Svambobs hus i den teckande serien och jag var lite ororlig att mina farhågor skulle besannas.

Men jag kunde andas ut. Hotellet var helt okej och jag måste be min syster om ursäkt för allt tjat det har varit om ananasar under en månads tid. Vi checkade in i taksviten, en lägenhet på åtta rum med utsikt över hela Wien och egen pool.

Men vi stannade inte direkt länge eftersom det var dags att bege sig mot tävlingsplatsen. Wien är en stor stad.... Man kan åka taxi, buss, tåg, spårvagn och dessutom låna cykel och ta sig fram. Det sistnämnda kändes inte aktuellt då det var två ml till arenan. Så vi började gå istället. Efter nån mil så bestämde vi oss för att det nog fick bli taxi sista biten. Inte heller denna chaufför förstod engelska vilket resultaterade i att vi blev avsläppta på fel ställe.

Det skulle visa sig bli en lyckträff eftersom hela stället var tomt sånär som på en äldre man som också kommit vilse. Detta resulterade i att vi fick anlända till Magna Racina i en cabriolet med helt nya frisyrer och en ny vän som hängde med oss till och från under dagen.

Där ser ni. Jag har ju alltid hävdat att  felkörningar är utvecklande och ger möjligheter till nya kontakter och vägval i livet. Så skönt att få understruket på att man har rätt.

Magna Racino är en fantatisk anläggning och det visade sig vara fest när vi kom dit. Hopptävlingar, WE, trav och galopp och hundsport. Dessutom blir det voltige och paradressyr, körning och mycket annat vartefter helgen lider. 900 uppstallade hästar kan man ta emot samtidigt här.

Vi hade en fantastisk  dag även om det tyvärr inte riktigt gick Svenskarnas väg under teknikmomentet. En rolig bana med väldigt fina hinder. Speciellt kul var det att få se Portugals ryttare som jag bara har studerat på fil tidigare, i verkligheten. Portugall vann också tekniken stort genom att ta första till fjärde platsen där.

Hemvägen tog vi via tåg då vår cabvän hade åkt i förväg. Björn blev vän med stinsen och tack och lov kom vi rätt trots den något tvetydiga informationen på tågets detinationsskylt...

Nu är det dags att ge sig iväg för att se dagens speedmoment. Så over and out! Berättar mer sen.