Hej! Idag kan vi läsa Mias kakrecept på ”baksidan”  (http://www.uppsalaponnyklubb.se/muffins.html )vilken så här långt är en succé. Fem recept på fyra dagar. Det ena onyttigare än det andra.  Jag tror ni gör bäst i att boka en tid hos tandläkaren redan nu. Mias recept på dumlekakor är en garanterad plomblossare.

Lägren är slut nu och igångsättningskursen rider sitt sista pass imorgon. Sedan vilar hästarna ute på betet över helgen för att vara riktigt laddade på måndag. Själv ska jag vara klar med etthundraåtta lektionsplaneringar tills lektionsstarten så jag lär vara snurrigare än någonsin på måndag. Men det är nog ingen som lägger märke till det…

På lördag avslutar personalstyrkan traditionsenligt sommaren på Gröna Lund. I år ska jag dela bil med bland annat Sara Husén. Jag tror det kan bli rätt så intressant. Vanligtvis brukar jag åka med Gabbi och det går också bra och är kul.

För ett par år sedan åkte jag min bästa Grönalundåktur med Gabbi. Det var nämligen milslånga köer ut på Djurgården och allt stod stilla. För alla andra… Gabbi och jag hittade en alldeles egen fil där det inte var någon kö alls. Faktum är att det inte fanns en endaste bil framför oss.  Gabbi och jag seglade smidigt fram och gjorde våra finaste Silviavinkningar åt bilarna vi passerade. Vi fick många sura blickar tillbaka. Man kan ju förstå att de var avundsjuka på oss. Så svängde vi till höger och var ute på Djurgården. I samma veva passerade vi en skylt med en cykel på… Sedan dess har vi inte använt den filen när vi åker till Grönan.

Förra året hittade vi en annan snabb och bra väg där vi var nästan alldeles ensamma. Ordet Buss stod målat med stora bokstäver på marken men vi förstod aldrig varför. Det var bara en bil till i filen och det var Erica, Sara H och kompani som körde alldeles bakom oss. De tyckte nog också om vår förmåga att hitta bra vägar för de satt allihop och vinkade frenetiskt i fönstret. Vägen var så fin för man fick åka förbi det kungliga slottet. På så sätt fick vi lite sightseeing på köpet. På ett ställe fick vi köra över en refug för att kunna byta håll men det gick också bra. Efter tre varv i en rondell så lyckades vi till sist svänga av och så var vi framme.

Gabbi är så duktig på att köra i Stockholm!!! Om någon skäller på henne viftar hon bara lite med handen och säger ”a la turista”!

Målet med Gröna Lund är att vi ska utnyttja våra åkband så mycket som möjligt och så ska vi alla vinna varsin stor ask med choklad. Sara H, fusk som att låna någons vinst och ta en bild gills inte i år! Dagen efter ska man vakna med riktigt stel nacke och ont i magen.

En liten varning bara angående ont i nacken: Jag gjorde bort mig ordentligt en gång på apoteket på Gränby. Jag stod nämligen och väntade på min tur med en sån där kölapp i handen. För att fördriva tiden så läste jag på framsidan på alla de där små broschyrerna som man kan ta där. Har du ont i nacken? Stod det på en.

-Lite ont i nacken har väl alla, sa jag högt för mig själv. I samma veva kände jag en stark smärta på vänstra skenbenet. Det var Gabbi som hade sparkat mig.

-Aj, sa jag, vad sparkas du för. Gabbi vände på klacken och gick ut utan att låtsas som hon kände mig. Jag vände mig efter henne och fick syn på mannen som stod precis bakom min rygg. Han hade en gigantisk stålställning på huvudet med stora skruvar in i skallbenet och fyra ”stödhjul” som vilade på axlarna. Han tittade stint på mig. Jag vickade huvudet lite fram och tillbaka och fick fram ett mycket litet knak innan jag också gick ut från apoteket.

Varningen lyder: Har du ont i nacken, säg ingenting, du vet aldrig vem som står bakom ryggen. Dessutom fick jag ett blåmärke på benet.