Hej! Idag har jag en tråkig sak att berätta här på bloggen. Vi har tvingats ta beslutet att avliva Susi. Hennes ben är gamla och hon drabbas av återkommande hältor. Trots många behandlingar och försök att få igång henne så håller inte benen längre. Susi kommer att lämna oss i början av nästa vecka.

Vi får tacka en underbar ponny för hennes arbete på ridskolan och tävlingsbanorna!

Jag gör en minnessida åt henne på hemsidan under veckan. Ni kan skicka text/ bilder till mig på 018500749@telia.com så lägger jag ut det där.

Ulrika

Jag såg i veckan hur det filas så smått på nya nummer till julshowen.

Gabbi kliar sig i huvudet och undrar om det var så klokt att gå med på en sådan udda idé.

Det är inte ungersk post. Det har vi provat och det var en succé… tills hästarna gick åt varsitt håll i manegen…

Det är inte Baywatchbrudar till häst, barbacka i nylonstrumpor. Det har vi provat och det gick bra…. Tills hästen svängde och Baywatchbruden gled som en blöt tvål längs sargväggen och landade i spånet med hål på strumpbyxorna.

Vi ska inte rida in en älg.

Vi ska inte ha korace.

Vi ska inte köra släde efter ett vildsvin.

Det är något annat…

Ridskolehästarna som övar där inne i ridhuset tar det coolt och tycker det är okej med lite nyheter i vardagen.

De konstaterar på ridskolehästars vis, det är det här vi gör idag. Okej då, tala bara om hur så kör vi.

Det är exakt etthundra dagar kvar till julshowen.

Etthundra dagar för er att fundera över vad det övas på…

Hej! Det är riktigt kattröj hemma hos mig för tillfället. Jag har upptäckt att plyschbyxor inte är så funktionella även om de är sköna att ha på sig när man är hemma. Med plyschbyxor har man nämligen fyra kattungar hängande på benen vart man går. Jag ska gå och handla något blankt, gärna i guld så man blir både blank och snygg!

Fyra kattungar betyder kattungar överallt. Det har jag förstått nu. De tycker att de kan vara överallt. I garderoben bakom en hög med lakan, i en kartong, i Max gympaskor, sitta och titta på TV i vardagsrummet och framförallt hängande i byxbenen.

Men när en klättrade in under skohyllan bakom foppatofflorna där kaninen Stampe regerar fick det vara nog! Stampe sa ifrån ordentligt och kattungen satte svansen mellan benen men verkade ha lärt sig läxan.

Min pappa berättade för Max om den gången hans lillebrors tama mus klättrade ner i hans portfölj och han fick med sig den till jobbet...

Vi kollar väskor och skor ordentligt innan vi går till jobbet och skolan!

Vädret är fortfarande helt underbart och våra hästar kan gå ute på betet på nätterna. Det trivs de så bra med. På förmiddagen kommer de två flockarna traskande till grinden för att komma in och arbeta under eftermiddagen. Även Dutch som för någon vecka sedan var lite benägen att maska från intaget...!

Ps. I nya "Häst och Ryttare" finns en artikel om UPK i "Distriktsbilagan". Gabbi brukar alltid klaga på att jag står så "fult" när jag har lektion. Men på den där bilden står jag riktigt snyggt! Gabbi, bilder ljuger ALDRIG! Bevis!!!

Hej! Idag är en ny dag om än något tom.

Det är onsdag och träning för Uffe.

Vädret är fortfarande osannolikt vackert, sommarvärme.

Jag rider på Lemans för Rolle har naturligtvis gjort någon akrobatik i hagen och slagit sig på ena frambenet. Therese rider Uniek och Emilie Lola.

Vi är taggade och sugna på att höra att vi sitter som hösäckar, lägger omkull händerna, tittar neråt, sitter snett och allt det där ni vet själva.

Vi gillar att bli skällda på. Då vill i mer!

Om vi anstränger oss riktigt mycket får vi beröm när vi är klara.

Det får vi idag och vi sträcker stolt på ryggarna!

Bara en vecka till nästa onsdag!

Hej!

Idag är det en sån vacker höstdag

Fortfarande grönt

Vita moln mot blå himmel

Och den klara luften som bara finns nu

Lätt att andas

Men det är också en ledsen dag

Stora killen Winston har fått resa vidare

Sån tur har vi att vi ändå får möjlighet att ta adjö

Klappa

Stryka med handen längs den korta hårremmen

Känna hans speciella lukt av häst en sista gång

Idag

Han vill inte smaka äpplet som vi har tagit med

Hans blick är redan långt borta

På väg

Jag är så glad att vi fått möta honom varje dag i tio års tid

Idag är det en sån vacker höstdag

Fortfarande grönt

Vita moln mot blå himmel

Och den klara luften som bara finns nu

Lätt att andas

Man får ändå säga att

Han valt en bra dag att resa

Tack Winston för att du ville vara här med oss

Lite fler bilder från betet finns i vår PIXBOX på http://www.pixbox.se/usr_show_id44112_page0_order1.html 

Vi bjöd in till en städdag på vår ridanläggning den 6 september.

Vilket fantastiskt gensvar vi fick. Runt 60 personer, hälften vuxna och hälften barn och ungdomar, ställde upp. Vi jobbade c:a fyra timmar vilket gör att arbetsinsatsen motsvarar 6 veckors heltidsjobb.

Resultatet blev att vi nu har en fräsch anläggning som verkligen luktar rent. Någon uttryckte det som att ”det är svårt att tro att vi befinner oss i en stall-miljö”!

Alla fönster har putsats såväl in- som utvändigt vilket gör att våra hästar nu kan se ut över omgivningen även när de står inne.

Våra hagar har setts över och sly mm har tagits bort för att våra elstängsel skall fungera på bästa sätt under vinterperioden.

Ridbanorna har rensats från stenar som kan komma upp i samband med banskötsel etc.

Läktare, korridorer, omklädnadsrum, dörrar mm har rengjorts.

Extra roligt är det att medlemmar som bara varit med i klubben några veckor ställer upp och på ett utomordentligt fint sätt bidrar till ett gott resultat och en trevlig samvaro under städdagen. Och ungdomarna visade på många sätt att det faktiskt går att göra nytta och samtidigt ha riktigt roligt.

Och visst är det trevligt att se bilderna från den enkla matrasten där det serverades grillad korv med bröd, läsk, kaffe och kakor.

Aptiten var god och alla såg ut att trivas i det fina vädret.

Ett stort tack till er alla för ett utomordentligt fint jobb och en fin samvaro. Ett extra tack till Karina Widegren som svarade för planeringen och höll ihop dagen.

Lars Pernler

Ordf UPK

Hej! I veckan var jag väldigt, väldigt glad över att ha min ridhjälm på huvudet. Jag hade ridit klart, sadlat av min häst och även tränsat av.  Jag brukar alltid behålla hjälmen på tills jag skött av min häst efter ridpasset.

Jag hängde sadeln på hängaren utanför boxen och gick in för att ta av senskydden. Precis när jag böjer mig fram för att nå kardborrebandet så sätter sig en fluga under magen på min häst.

Det går fort! Som det gör med hästar när de reagerar. Han slår hårt med bakbenet efter flugan som sitter under magen och hoven träffar mig med full kraft i pannan. Rakt i hjälmen. Pang!

Han är en snäll häst, inte dum, han är lugn att sköta om, inte nervös och ändå blir jag träffad av en hov i huvudet eftersom en fluga råkar landa samtidigt som jag böjer mig framåt.

Oj, vad glad jag är över ridhjälmen! Jag har lite ont i huvudet resten av dagen. Men nästa dag känner jag inte av någonting. Hade jag inte haft hjälmen kan jag lova att situationen varit en annan!