Hej! Hästar har en sund inställning till sommaren tycker jag. Tvärtemot oss människor så klämmer de i sig allt de hittar att äta och låter magen svälla ut tills den antagit astronomiska former. Hästar gör inte ens det minsta försök att hålla in magen när de träffar någon bekant. De bara slappnar av och låter formerna svälla över alla bredder.

Hästar har förstått vad semester handlar om. De skulle aldrig drömma om att måla huset, bygga trall eller gräva i trädgården. De äter helt enkelt tills de håller på att spricka och sedan lägger de sig ner i gräset, sträcker ut benen och drar en lång suck. Snacka om att njuta.

Den som känner sig stressad kan bara ta en tur till en hästhage på sommaren. Ta med en filt och lite fika och sätt dig i gräset vid sidan av hagen. Stanna gärna flera timmar och bara titta på hur hästar gör när de slappnar av. Se och lär!

Så till något helt annat. Äntligen känns det som jag har fått lite revansch i melodifestivalen. Men det var inte alldeles utan ont i magen. Likt tio miljoner andra Svenskar kan jag i dag säga; Sverige skickade fel artist. Ni vet ju vid det här laget vem jag skulle ha velat se i Belgrad. Behöver ni påminnas så tryck på länken: http://www.youtube.com/watch?v=tWuKdGaN5SE

Nu har jag via radion i morse fått medhåll från ett av Sveriges tyngsta namn i musikbranschen nämligen självaste Bert Karlsson.

Bert vet verkligen vad han pratar om. –Charlottes bubbla har spruckit, sa Bert. Hon ligger dessutom längst ner på Svensktoppens lista. Den enda artist som haft en chans i Belgrad var Christer Sjögren!

Bert, du vet vad du pratar om!

Under lördagskvällen var det dock inte lika kul. Jag visste att det skulle bli olidligt här hemma om Charlotte skulle vinna. Björn har nämligen hejat på henne hela tiden. Han är förresten den sista eurodiscodiggaren i hela världen som om det skulle vara någon bedrift…

I vilket fall är han minst lika bra som mig på att bli dryg om han får rätt, om inte bättre.

Artist efter artist uppträdde under kvällen och jag blev svettigare och svettigare. En hade en hel kör med tjejer som bar lösskägg. En annan såg ut som en seriefigur i peruk. Pirater, strutsplymer och barfotafolk avlöste varandra.

Jag skickade i nöd ett SMS till Carina och bad att få hyra ett rum av henne om det skulle gå åt pepparn. Jodå det gick bra skrev hon tillbaka.

Efter att halva startfältet sjungit så gick jag till sovrummet och började packa. Jag sa adjö till alla mina kära saker och gick och satte mig i soffan för att lida ut programmet.

Så började röstningen. Vilket skulle visa sig bli min stora lycka. Efter att två tredjedelar av länderna röstat kunde jag gå och packa upp väskan igen.

Björn satt tyst på sin kant av soffan och var helt tom i blicken. Jag kände så väl igen minen från den där ödesdigra kvällen i april då Christer åkte ut.

Jaha, Svenska folket. Nu vet ni vart ni borde ha lagt era röster. Men det är så lätt att vara efterklok. Till Bert (Karlsson) vill jag bara säga. My best friend!