Winston har egentligen riktigt bra humor även om han kan uppfattas som blygsam vid första anblicken. Det var en sak jag upptäckte precis häromdagen. Han gör små rebusar överallt. Det är lite som ”Rita, gissa, spring” eller ”Gäster med gester”. Det verkar som han har inriktat sig på populära TV-program.

Varenda gång som vi rider så stannar han på fyrkanstspåret och lägger en stor bajshög innan han kan börja trava. Förut har jag mest blivit irriterad eftersom jag tänkt att min häst faktiskt kan halka där och i värsta fall få en sträckning eller i alla fall smuts i hovarna.

Men så plötsligt såg jag andemeningen med det hela. Detta har han gjort en nästan varenda dag i åtta år på precis samma ställe och nu såg jag det.

-”På spåret”! Ropade jag till. Gabbi vände sig om och tittade konstigt på mig.

-TV programmet, förtydligade jag. Nu förstår jag äntligen. Winston är en entertainer.

Efter det började jag se hans ”rebusar” överallt.

Jag såg honom till exempel glufsa i sig två kilo havre och lucern toppat med betfor för att sedan hugga in på en jättehög med hösilage. Efteråt var han tvungen att lägga sig i halmen och jäsa.

”Du är vad du äter”. 

Jag såg honom snurra omkring i hagen med mulen i marken. Stora cirklar och små cirklar. Ibland stannade han och lyfte på huvudet och såg sig om med förvirrad blick.

Först tänkte jag att han menade ”Mitt i naturen” men så såg jag ”Vilse i pannkakan”, utan tvekan! 

En helg ställde han sig i trailern och tog en tur till en ny plats. Han besökte sevärdheter som framridningsbanan och ridhuset.

”Packat och klart”! 

Kommer ni ihåg i vintras när han matvägrade i två dagar. Vi trodde han hade ont i munnen men han försökte förstås köra charader på ”Doktorn kan komma”.

Jag tycker att Winston och jag har kunnat börja kommunicera på ett högre plan och väntar nu spänt på hans tolkningar av ”Postis Per”, ”Teletubbies” och ”Motorjournalen”.