Hej! Jag har en naturlig förmåga att improvisera och jag är också väldigt duktig på att hålla teorilektioner. Det har jag varit ända sedan jag höll min första teorikurs. Så här var det;

När jag var fjorton-femton någonting så gick jag ungdomsledarkurserna. Efter den första kursen fick vi i hemläxa att ha en studiecirkel. Jag bestämde mig för att ha en kurs i stallsäkerhet med en av ridskolans vuxengrupper.

I studiematerialet ingick ett protokoll som skulle gås igenom och fyllas i. Det handlade om säkra dörröppningar, trösklar, bredden på spiltor och sånt där.

Vi traskade runt i stallet och kollade in dörrhandtag och krokar. När vi kom till rutan för spiltor så upptäckte jag att jag inte hade något måttband. Jag frågade om någon av vuxeneleverna möjligtvis hade ett måttband i fickan. Men inte då.

Så fick jag en idé! Jag visste bestämt att jag var etthundrasjuttioen centimeter lång. Så det var helt enkelt bara att slänga sig ned på golvet. Med fötterna kant i kant med den ena spiltväggen så kunde jag sedan se hur mycket huvudet stack utanför den andra väggen. Pannan borde ju vara ungefär en decimeter hög med tanke på min höga IQ, tänkte jag.

Så jag la mig där på stengolvet. För säkerhetsskull utanför en spilta där det inte stod någon häst för tillfället. Något annat hade ju varit förskräckligt dumt! Vuxeneleverna tittade misstänksamt.

Precis som jag låg där i stallgången och mätte så kom ridskolans ägare in i stallet. Han stannade upp och tittade konstigt på mig,

-Vad gör du där? Frågade han.

Åh, jag mäter bara spiltan, svarade jag.

Han tittade på mig igen, skakade på huvudet och gick.

Därefter vred jag aningens på huvudet och såg att spiltväggen nådde mig till nästippen.

En och femtiofem, sade jag tvärsäkert och tittade upp på eleverna. Det passade ju utmärkt eftersom det stod en liten D-ponny i den spiltan.

Vi antecknade i protokollet och gick vidare för att kolla spången till dyngstacken.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

     I morse bar det av till Lovisedal för att döma och för vilken gång i ordningen jag körde vägen dit har jag ingen aning om. Lovisedal och Rotbrunna är annars de två ledande destinationerna för min del när det gäller vilsekörningar.    Jag...

Den här vintern är en kvarkavinter. Jag vet inte om vädret och fukten bidragit till att Kvarkan stortrivs eller om det bara är ett Kvarkaår. Hur som helst så poppar det upp rapporter om misstänkt och konstaterad Kvarka dagligen just nu och är det någ...

    Eller ja, en gång var träningen visserligen allt annat än en höjdpunkt för mig. Det kom en välrenommerad tränare till vår anläggning och jag hade klätt upp mig lite extra. Det kan ju vara svårt att tro att det går. Men jo då jag hade ekipera...

När jag var liten hästtjej så fanns det i stallarna där man vistades en och annan ”hästkarl” som jag var livrädd för eftersom minsta felsteg ledde till en omedelbar åthutning. Samtidigt ville jag gärna finnas i deras närhet eftersom jag t...

    Om man vill ha en egen häst så är det en bra idé att lägga undan pengar då och då när man har några över. Om man i slutänden har haft lite pengar över tillräckligt många gånger så kan det hända att drömmen slår in.   Jag var väldigt spar...