Hej! Jag vill minnas att på den tiden jag hade hästarna i stallet där mina föräldrar bor så var det alltid väldigt kalla vintrar. Eller så var det ett kallt stall. Så var det nog. Det var en riktigt gammal ladubyggnad med stenväggar och fönster med enkla och uråldriga glas. Sådana där som visar världen utanför som ett vågspel av olika färger och former. I långa stunder kunde man sitta i de där fönstren och titta på de roliga färgerna och formerna.

När det blev många muinusgrader brukade vi hålla hästarna inomhus. Annars frös vattenledningarna på ett kick. Fast som jag mins det så frös dom i alla fall och man tillbringade många långa timmar med varsin liten hårtork brassandes mot ledningarna. Så plötsligt släppte ispropparna och vattnet strilade fram i kranen. I alla fall en stund. Nästa morgon stod man där med hårtorken igen.

Man fick mycket tänkt där man stod!

Det där berättade jag senast i morse för de andra som var i stallet på UPK. Tänk vad skönt, sa jag, att det fryser så sällan här!

Två timmar senare hade vattnet fryst...

I hela stallet... Femtio vattenkoppar...

Så det blev mycket vattenbärande, tryckande på vattenkoppar, lagande av små läckor och värmanden av ledningar idag för dom som jobbade. Jag tittade upp till stallet en tre fyra gånger för att hjälpa till med det jag kunde och det var det fler som gjorde. "Man blir enade i svåra tider!"

Vid niotiden ikväll fungerade nästan alla vattenkoppar igen och de som fortfarande inte gjorde det var i alla fall på väg att repa sig. Alla hästar som behövde det fick en välfylld vattenhink.

Nu får man hålla tummarna till i morgonbitti för av erfarenhet vet jag att det kan komma överraskningar när frusna ledningar tinar...

Man får väl säga att idag var det riktigt kallt... Så där ladugårdskallt!

 

Djurhomeopaten

8 januari 2010 15:19

Ja, det är en ny form av kallt som vi fått lära känna denna vinter :)

http://blogg.passagen.se/djurhomeopaten

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

     I morse bar det av till Lovisedal för att döma och för vilken gång i ordningen jag körde vägen dit har jag ingen aning om. Lovisedal och Rotbrunna är annars de två ledande destinationerna för min del när det gäller vilsekörningar.    Jag...

Den här vintern är en kvarkavinter. Jag vet inte om vädret och fukten bidragit till att Kvarkan stortrivs eller om det bara är ett Kvarkaår. Hur som helst så poppar det upp rapporter om misstänkt och konstaterad Kvarka dagligen just nu och är det någ...

    Eller ja, en gång var träningen visserligen allt annat än en höjdpunkt för mig. Det kom en välrenommerad tränare till vår anläggning och jag hade klätt upp mig lite extra. Det kan ju vara svårt att tro att det går. Men jo då jag hade ekipera...

När jag var liten hästtjej så fanns det i stallarna där man vistades en och annan ”hästkarl” som jag var livrädd för eftersom minsta felsteg ledde till en omedelbar åthutning. Samtidigt ville jag gärna finnas i deras närhet eftersom jag t...

    Om man vill ha en egen häst så är det en bra idé att lägga undan pengar då och då när man har några över. Om man i slutänden har haft lite pengar över tillräckligt många gånger så kan det hända att drömmen slår in.   Jag var väldigt spar...