Hej! Om ett par veckor drar allsvenskorna igång och det känns så spännande. Jag tror våra ekipage kommer ge järnet och verkligen försöka göra sitt bästa. Några av våra tävlingssugna ryttare har redan varit iväg och luftat sig på säsongens första tävlingar.

Jag själv har inte varit ute på banorna ännu eftersom jag redan tidigare bestämde mig för att jag är för gammal för att tävla i en massa minusgrader. När blir man för gammal för det då, kanske ni undrar. Ja, det finns inget rätt svar på det. Man får gå på känslan helt enkelt. Men har man nått den åldern då det värker i stortån och ryggslutet så fort termometern visar på mindre än tjugo plusgrader så kan man nog vara rätt så säker på att man är där.

För att sporra alla våra ryttare så har vi bestämt att även dressyrryttarna ska kunna få poäng i klubbens championat för ”felfri ritt”. Hoppryttarna har ju sedan tidigare kunnat skrapa ihop en poäng till championatet för felfri ritt. För placeringar i klassen gäller samma tabell som tidigare och den hittar ni på championatssidan.

Så alla dressyrekipage, får ni 55 % eller mer i den klass ni startar från lokal tävling och uppåt så kan ni rapportera in 1 poäng till mig!

Det kan vara bra att tänka igenom sina målsättningar för årets tävlande också. Förra året hade jag som mål att starta Ronaldhino i medelsvår B och det gjorde vi också under hösten även om våra galoppombyten inte var helt färdiga egentligen. Så det här årets mål får bli att befästa oss i de klasserna och naturligtvis också att Rolle ska börja uppträda som den ålder han är. Fast hur förklarar man för en häst att den faktiskt har fyllt nio år?

I år är det tjugosju år någonting sedan jag red min första tävling och jag kan lätt säga att mina målsättningar har förändrats med tiden, åldern och de hästar jag tävlat.

När jag var yngre kunde jag bli fruktansvärt nervös efter att ha tittat på startlistan och insett vilka ess jag skulle tävla mot. Den nervositeten kunde vara svår att skaka av sig och förstörde säkert en del för mig vissa gånger.

Idag bryr jag mig inte alls om vilka som rider i min klass även om jag tycker det är kul att träffa dem och prata förstås. Jag jämför mig inte mot någon och jag rider bara för min egen skull. Det gör tävlandet så mycket lättare och roligare och jag upplever också att jag är mer nöjd med mina insatser.

I vilken klass man än rider så är man bättre på vissa saker och sämre på andra. Ofta vet man på vilka punkter det riskerar att spricka i protokollet. Men det är viktigare att lägga fokus på att verkligen visa de saker som är hästens och ryttarens styrka istället för att sitta och gräma sig över de detaljerna som inte är riktigt färdiga att visa upp ännu.

Hoppas ni alla som tävlar får ett roligt tävlingsår! Kom ihåg att rapportera era poäng till mig och att skriva några rader till hemsidan också.  http://www.uppsalaponnyklubb.se/27preschamp.html