Hej! Måndag på Strömsholms Ridskola. Gabbi och jag är tillbaka för att avlägga den sista delkursen i dressyrtränarutbildningen. Sex dubbeldagar har vi avverkat sedan i augusti. Det har varit intensiva långa och späckade dagar men väldigt roligt. Vi har också gjort våra tjugoåtta bisittar timmar tillsammans med A- och B-tränare och därigenom fått träffa flera väldigt trevliga och kunniga personer som gärna delat med sig av det dom kan. 

Summan får väl vara att jag inte ångrar att jag hoppade på den här kursen trots att jag kände att jag hade många andra järn i elden. Att den har varit väldigt lärorik och att jag fått stifta många nya bekantskaper. 

Nu återstår alltså bara denna sista kurs som jag strax ska berätta om. Sedan ska vi få sitta ned med våra mentorer och få veta om vi är kvalificerade att avlägga examen. Examen kommer att vara i september så vitt jag förstått för att vi ska kunna befästa våra kunskaper ordentligt och läsa på i vår kursliteratur. Det blir nämligen både skriftliga prov och praktiska på examen som ligger över två dagar. 

Men idag är vi som sagt på delkurs 6 och det här inlägget är som vanligt skrivet i förtid och jag skriver på magkänsla! Vid det här laget har vi hunnit med morgonens samling och första teoripass. Gabbi och jag sitter längst bak till vänster i klassrummet för där finns det extra med plats att sträcka på benen och så kan man lägga alla filtar och extra kläder på bordet bakom. För självklart är det iskallt att sitta heldagar i ett ridhus, oavsett årstid. 

Återigen har jag funderat på om det inte skulle vara en affärsidé att köpa på sig en massa billiga fleecefiltar som jag sedan kunde sälja dyrt till alla som inte tänkte på hur kallt det skulle bli. Någon gång gör jag kanske slag i saken. Jag känner till exempel en som köpte på sig en stor mängd regncapes inför en festival och "se där" regnet öste ner och killen blev rik! 

När ni läser detta har vi också hunnit med ett förmiddagspass i ridhuset där vi undervisat elever inför varandra och våra lärare. Jag tror att jag kommer att få undervisa i skänkelvikningar eller sluta och Gabbi får öppna för att det är det hon helst vill slippa. Så är det bara.

Vid den här tiden när inlägget kommer upp i bloggen (12.00) vet vi redan vilken mat som bjuds. Fisk tror jag och jag har fortfarande inte haft mage att ljuga och säga att jag är allergisk mot fisk. Så Gabbi och jag sitter förmodligen på "Glada hästen" och äter dagens som är köttbullar med brunsås och lingonsylt. 

Varenda gång vi är på Strömsholm tänker vi att  vi ska gå runt lite och till exempel kika in i stallarna och se om det är sig likt sedan man gick sina många olika utbildingarna här. Men schemat är så späckat så vi hinner aldrig med det. 

Förra svängen vi var här hann vi i alla fall se lerladugårdarna där Gabbi blev insnöad och UPK tjejerna en gång i tiden lade brödsmulor i Räkans säng och även bäddade säck åt henne. Det var glada dagar det! 

I sandgropen där knytpunkten ligger idag fanns en gång i tiden en ridbana. Där red jag fram Picador till kvalitétstävlan som fyraåring. Det var kokhett och när vi väl kom upp ur gropen var Picador trött och varm och jag svettig. Idag ligger ett stort hus i groppen och i höstas satt vi på baksidan och solade i gruset som en gång var ridbanan.

Idag på eftermiddagen ska vi ha problemlösningar så jag hoppas vi får se riktigt olydiga ekipage då. Fast chansen är väl liten då det är dressyrkandidaterna som rider. Kan bli intressant ändå att disskutera våra olika lösningar på saker och ting. Som ni vet "alla vägar bär till Rom"! 

Efter dagen så checkar Gabbi och jag in på hotellet och blir det ett roligt rum så lovar jag att ta lite bilder! Sen är det bara att somna sött. Förmodligen redan innan nio... då man blir helt slut av kursandet! Dessutom är det bra att lägga sig tidigt så man orkar upp till frukostbuffén! 

Sköt er därhemma så ses vi snart!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

     I morse bar det av till Lovisedal för att döma och för vilken gång i ordningen jag körde vägen dit har jag ingen aning om. Lovisedal och Rotbrunna är annars de två ledande destinationerna för min del när det gäller vilsekörningar.    Jag...

Den här vintern är en kvarkavinter. Jag vet inte om vädret och fukten bidragit till att Kvarkan stortrivs eller om det bara är ett Kvarkaår. Hur som helst så poppar det upp rapporter om misstänkt och konstaterad Kvarka dagligen just nu och är det någ...

    Eller ja, en gång var träningen visserligen allt annat än en höjdpunkt för mig. Det kom en välrenommerad tränare till vår anläggning och jag hade klätt upp mig lite extra. Det kan ju vara svårt att tro att det går. Men jo då jag hade ekipera...

När jag var liten hästtjej så fanns det i stallarna där man vistades en och annan ”hästkarl” som jag var livrädd för eftersom minsta felsteg ledde till en omedelbar åthutning. Samtidigt ville jag gärna finnas i deras närhet eftersom jag t...

    Om man vill ha en egen häst så är det en bra idé att lägga undan pengar då och då när man har några över. Om man i slutänden har haft lite pengar över tillräckligt många gånger så kan det hända att drömmen slår in.   Jag var väldigt spar...