Hej! Idag har jag kollat våra lotter från Scandinavium en extra gång. Jag vet ju redan att det blev fel nummer draget på Scancinavium vilket gjorde att förstapriset hästen Akrobat, tillföll någon annan än mig.

Min första reaktion var att något måste ha blivit fel men nu några veckor senare har sanningen sjunkit in och jag har insett att jag kommer att spara en ansenlig summa pengar varje månad genom att bara köpa nitlotter

Så i morse kom jag på att jag borde gå in på datorn och kontrollera övriga vinster. Det fanns ju faktiskt mycket annat att vinna. En trailer, ridhjälmar och så ridläger.

Ridläger vore kul sa Gabbi och jag till varandra en morgon. Vi har aldrig varit på ridläger själva. Däremot har vi jobbat på en hel massa olika ridläger. "Slavat" dygnet runt, lagat mat, haft lektioner, sålt godis och tröstat hemlängtande barn under mörka nätter i undermåliga baracker där regnvattnet sipprat in genom dåligt tätade tak.

Gabbi jobbade några sommrar på ett av landets största ridlägerkoncept. Långt över hundra hästar och lika många barn varje vecka. (Hästindustri...) Gabbi var sexton år och fick den första dagen på jobbet följa med chefen ut till hästhagen. Han pekade snabbt ut femton hästar i den gigantiska hästflocken och sa att de där kan du använda.

När Gabbi kom tillbaka till stallplanden stod femton barn där med sina föräldrar och det var bara att köra igång. Två av barnen talade dessutom bara Tyska! Någon planering eller förevisning av ridbanor och uteridningsställen och så vidare fanns inte. Det var bara att bita ihop och köra på.

En annan av de instruktörer som idag jobbar hos oss har också varit och arbetat på samma ställe. Den första sommaren härdade hon precis ut. Hon blev tilldelad "diabeteslägret". Någon kurs i sjukdomen diabetes ingick inte men hon fick en förpackning med Dextrosol att ha i fickan vid händelse av insulinchock.

Den andra sommaren fick hon kalla fötter precis innan hon skulle åka. Hon ringde och sa att hon ramlat illa och brutit benet. Det brukar vi reta henne för än i dag. Ska man jobba på ridläger får man verkligen ställa in sig på hårt arbete dygnet runt.

Det är därför vi kör dagridläger hos oss på UPK. Personalen blir betydligt mer utvilad och barnen sover gott hemma!

Tillbaka till lotterna. Jag kollade lott efter lott. (De kostade bara 20 kronor styck, så vi hade köpt måååånga...) Så plötsligt såg jag ett nummer som kändes bekant. 26247 stod det i dragninglistan.

Jag började frenetiskt bläddra igenom mitt lottberg. Som jag åtminstone  hade varit förutseende nog  att lägga i nummerordning. (Nu får man användning av fyran i matte)

Där var den 26230. Wow, tänkte jag, bara 17 nummer ifrån ridlägret. Tänk så nära att Gabbi och jag hade fått åka iväg och välja varsin söt liten ponny.

- Jag vill ha en snäll och helst en vit! hade jag sagt. Sen kunde vi ha skumpat runt där en vecka. Barbacka på uteritt. På eftermiddagarna hade vi fått stå i kioskkön för att köpa godis för den obligatoriska tjugan. Så det bästa av allt, vid tretiden på natten skulle vi ha väckt vår ridärare och sagt att vi hade hemlängtan och vi skulle inte ha haft det minsta lilla dåligt samvete över att vår sextonåriga instruktör redan fått gråa hår.

Ja drömma går ju an...Nästa år köper jag nog ett större lass med lotter eller så beställer jag det där ridlägret direkt. Det är dags för "paybacktime"!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

     I morse bar det av till Lovisedal för att döma och för vilken gång i ordningen jag körde vägen dit har jag ingen aning om. Lovisedal och Rotbrunna är annars de två ledande destinationerna för min del när det gäller vilsekörningar.    Jag...

Den här vintern är en kvarkavinter. Jag vet inte om vädret och fukten bidragit till att Kvarkan stortrivs eller om det bara är ett Kvarkaår. Hur som helst så poppar det upp rapporter om misstänkt och konstaterad Kvarka dagligen just nu och är det någ...

    Eller ja, en gång var träningen visserligen allt annat än en höjdpunkt för mig. Det kom en välrenommerad tränare till vår anläggning och jag hade klätt upp mig lite extra. Det kan ju vara svårt att tro att det går. Men jo då jag hade ekipera...

När jag var liten hästtjej så fanns det i stallarna där man vistades en och annan ”hästkarl” som jag var livrädd för eftersom minsta felsteg ledde till en omedelbar åthutning. Samtidigt ville jag gärna finnas i deras närhet eftersom jag t...

    Om man vill ha en egen häst så är det en bra idé att lägga undan pengar då och då när man har några över. Om man i slutänden har haft lite pengar över tillräckligt många gånger så kan det hända att drömmen slår in.   Jag var väldigt spar...