Hej! När ridskolan startade upp i den nya anläggningen 1987 så hade vi om jag inte mins fel runt fem eller sex B-ponnyer i verksamheten. Med åren har det blivit svårare och svårare att få arbete åt de små ponnyerna. Antingen har barnen blivit längre för sin ålder eller så har de blivit äldre när de börjar rida. I vilket fall är B-ponnyerna oftast urvuxna redan efter den andra terminen.

I dag har vi endast en B-ponny av tjugo ponnys i ridskoleversamheten. Övriga är av kategori C och D. Därför tror jag så känns vår endaste B-ponny extra söt och liten :) Han heter Peperoni och är en bedårande welshponny född 1994.

Peperoni kom till ridskolan i sällskap av sin syster Basilika för tio år sedan, 2001. Då var han sju år och Basilika var åtta. Båda ponnyerna var efter Hellekis Timjan. En elitpremierad welshhingst med många framstående avkommor och som själv hade framgångar på SM nivå i både hoppning och fälttävlan.

Basilika knatade rakt in i ridskoleverksamheten och fungerade som om hon aldrig gjort något annat medan busen Peperoni bestämde sig för att sätta oss på prov ordentligt... De första veckorna sedan han börjat gå lektioner så la han av ungarna i spånet den ena efter den andra. Vi undrade lite vad det var för ponny vi fått tag på egentligen...

Det var tur för Peperoni att han var så otroligt charmig. Barnen stod på rad för att få rida på honom. Det var liksom svårt att bli riktigt arg på den lilla bruna ponnyn med den breda bläsen och efter en svettig prövoperiod började han faktiskt sköta sig bättre och bättre.

2006 så drog Basilika på sig en skada som inte läkte ut och vi var tvugna att ta bort henne. Med det blev Peperoni själv i skaran av B-ponnys. Men det verkar inte vara något han tänker speciellt mycket på. Det märktes inte minst förra sommaren när han valde flickvän på betet. Den sotra halvblodsfuxen Lola E!

Det minst sagt omaka paret hängde ihop hela sommaren och Peperoni jagade bestämt bort alla andra kavaljerer som kom för nära. Lola verkade mycket nöjd med sin "beskyddare"!

Peperoni är en sån där underbar ponny som knatar runt spåret och gör precis vad man ber om. Lagom mycket och lagom fort. Fast det händer förstås fortfarande någon gång om året att han testar om ungarna hänger med på en liten repa. Sjutton år är ingen ålder för en spellevink!

Peperoni har tävlat mest på klubbnivå. Främst för att det har varit svårt att hitta någon tillräckligt liten ryttare som varit mogen att åka ut på de "riktiga" arenorna. Men då och då under åren har han hittat nån liten tävlingskompanjon och han har gjort starter i LC hoppning och LB dressyr. Dressyren är nog hans starkaste gren.

Bland meriterna kan ju nämnas att han är 2010 års Distriktsmästare i dressyr för Ridskolehästar i kategori B. Den gången med Tova Gustavsson i sadeln.

Det är dem ni ser på bilden här nedanför.

Vid den första anblicken ser Peperoni ut som en liten brun ponny med väldigt söt bläs och tre fina vita strumpor på sina ben. Men om man nån gång ser honom underifrån (vilket inte är alltför ofta) så hittar man på några vita runda fält på hans mage. Jag kommer ihåg att veterinären hade väldigt svårt för att bestämma sig för om han var brun eller skäck. Jag tror att det står brun i hans pass. Fast själv tycker jag att han är skäck, smygskäck!