Så blev det höst. Det säkraste hösttecknat av dem alla inträffade igår kväll. Lektionshästarna fick vara kvar inne. Akilles hade nog haft en misstanke om detta hela dagen för varje gång jag passerade utanför hans box så stod han och såg ut genom sitt fönster med en drömsk blick.

- Akilles, vad tänker du på? Frågade jag en av gångerna som jag gick förbi. Men han vickade bara lite på örat och fortsatte att tänka vidare. Frågan var förstås dum. Akilles tänkte på alla de underbara sommarveckorna som han tillbringat ute på betet med sina kompisar och allt gräs.

Klockan 20.45 drog jag in hökärran i stallet för att kvällsfodra. Alla hästarna höjde på huvudet samtidigt och det hördes spridda gnäggningar. Det var visst inte så dumt att vara inne ändå. Vägen till hästens hjärta går förstås genom magen.

Akilles fick först precis som han vill ha det. – Jag tar en extra stor hög idag tack, sa han och sträckte ut halsen genom boxöppningen för att ta den första tuggan. Clou som hade upptäckt att det var mat på gång vände ideligen på huvudet och gnäggade medan hon galopperade på stället. – Här är jag, glöm inte mig!

Efter en stund hade alla hästar fått sin kvällsmat och då kändes allt som vanligt. Femtio hästar stod och tuggade på sitt hö och stallet var tyst sånär som på tuggandet och fläkten som brusade i bakgrunden.

Så blev det natt och sedan morgon. Hästarna hade sovit gott och var pigga och redo för att springa ut i hagen igen. De stora hästarna kommer att få gå kvar på sommarvallen ett bra tag till för där finns fortfarande gott om bete. Ponnyerna är släppta i sin vinterhage. Den har legat tom hela sommaren och nu finns det mycket gott att knapra på där också.

Så idag vill jag välkomna hösten, en av mina favoritårstider. Nu är jag förväntansfull inför den klara luften, de vackra färgerna, blommande astrar och fint ridunderlag på utebanorna.

Ps. Miu:s matte om du ser det här, du måste maila mig din mailadress till mig för jag har naturligtvis tappat bort den någonstans i hjärnans alla vindlingar. 018500749@telia.com Ni andra kan använda den adressen när ni vill skicka reportage och bilder till hemsidan.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

     I morse bar det av till Lovisedal för att döma och för vilken gång i ordningen jag körde vägen dit har jag ingen aning om. Lovisedal och Rotbrunna är annars de två ledande destinationerna för min del när det gäller vilsekörningar.    Jag...

Den här vintern är en kvarkavinter. Jag vet inte om vädret och fukten bidragit till att Kvarkan stortrivs eller om det bara är ett Kvarkaår. Hur som helst så poppar det upp rapporter om misstänkt och konstaterad Kvarka dagligen just nu och är det någ...

    Eller ja, en gång var träningen visserligen allt annat än en höjdpunkt för mig. Det kom en välrenommerad tränare till vår anläggning och jag hade klätt upp mig lite extra. Det kan ju vara svårt att tro att det går. Men jo då jag hade ekipera...

När jag var liten hästtjej så fanns det i stallarna där man vistades en och annan ”hästkarl” som jag var livrädd för eftersom minsta felsteg ledde till en omedelbar åthutning. Samtidigt ville jag gärna finnas i deras närhet eftersom jag t...

    Om man vill ha en egen häst så är det en bra idé att lägga undan pengar då och då när man har några över. Om man i slutänden har haft lite pengar över tillräckligt många gånger så kan det hända att drömmen slår in.   Jag var väldigt spar...