Hej! Idag var det dags för dressyrträning igen. Gabbi och jag grundade med lite alvedon. Gabbi på grund av någon ospecifik halsflussliknande virus och jag själv på grund av en ryggvärk som vägrar ge med sig.

Sedan gömde vi oss på läktaren för att titta på gruppen som red först. Vi tittade upp över kanten på handikappläktaren och såg Sara på Lola, Emilie på Karin och Malin (instruktör från Acka) bli grillade i manegen.

Fokus låg på att rida i takt och balans och aldrig under några omständigheter glömma att hålla koll på  bakben och halvhalter. Uffe stod i hörnet och med en höks blick såg han ut över manegen. Som vanligt...

Gabbi och jag passade på att käka lite pasta som ju alltid är bra innan man åker vasaloppet, kör ett thriatlonlopp eller rider en lektion för Uffe.

Sedan gick vi ut i stallet för att göra i ordning våra hästar.

Tio i tolv gick vi in i ridhuset för att värma upp lite på egen hand. Prick tolv vändes Uffes blick från den andra gruppen mot vår. Jag svalde hårt och gjorde korstecknet.

Vi började med att rida takt och balans på volterna i skritt trav och galopp. Det hela flöt på riktigt bra tills jag plötsligt gjorde ett ödestigert misstag.

Precis när jag red förbi hörnet där Uffe stod så lättade jag på ytterstödet. Jag vet inte varför eller hur det hände.

Uffe såg det i samma sekund och jag fick en lång, lång utläggning om vikten av att rida med ytterstöd. De andra fick också ta del av utläggningen. Jag tittade mig omkring för att söka förlåtelse i någon av de andras blickar. Men inte...

Så fortsatte lektionen. Vi red öppnor, slutor och galoppombyten. Med vikten på ytterstödet!!!

Så bad Uffe Gabbi att rida galoppsaxen eller an variant av saxen. Vi tittade på varandra, hörde vi rätt? Sa han en "variant". Det lämnade sannerligen utrymme för egna tolkningar och Gabbi satt igång.

Först red hon en variant av saxen på medellinjen, och blev rättad. Så red hon en annan variant, och blev rättad.

Det var då vi förstod att ordet variant var synonymt med ordet exakt. Så nu vet vi det.

Vi avslutade lektionen med att rida travökningar som faktiskt blev riktigt bra.

Ronaldhino var så nöjd med passet att han rullade sig tre gånger i halmen när han kom in i boxen. Sedan kände han sig hungrig och började leta käk.

Själv hade jag några utomkropsliga upplevelser och ett yrselanfall. Värken i ryggen hade däremot övergått i ett dovt molande.

Nu längtar vi alla till nästa torsdag! Ryttare är ett konstigt släkte.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

     I morse bar det av till Lovisedal för att döma och för vilken gång i ordningen jag körde vägen dit har jag ingen aning om. Lovisedal och Rotbrunna är annars de två ledande destinationerna för min del när det gäller vilsekörningar.    Jag...

Den här vintern är en kvarkavinter. Jag vet inte om vädret och fukten bidragit till att Kvarkan stortrivs eller om det bara är ett Kvarkaår. Hur som helst så poppar det upp rapporter om misstänkt och konstaterad Kvarka dagligen just nu och är det någ...

    Eller ja, en gång var träningen visserligen allt annat än en höjdpunkt för mig. Det kom en välrenommerad tränare till vår anläggning och jag hade klätt upp mig lite extra. Det kan ju vara svårt att tro att det går. Men jo då jag hade ekipera...

När jag var liten hästtjej så fanns det i stallarna där man vistades en och annan ”hästkarl” som jag var livrädd för eftersom minsta felsteg ledde till en omedelbar åthutning. Samtidigt ville jag gärna finnas i deras närhet eftersom jag t...

    Om man vill ha en egen häst så är det en bra idé att lägga undan pengar då och då när man har några över. Om man i slutänden har haft lite pengar över tillräckligt många gånger så kan det hända att drömmen slår in.   Jag var väldigt spar...